Den föreliggande undersökningen har gett upphov till andra forskningsfrå- gor än de som jag har haft möjlighet att behandla inom ramen för under- sökningens omfattning. Det är främst fyra förslag till fortsatt forskning som jag vill lyfta fram. De två första innebär en fortsättning och utveckling av föreliggande undersökning.
• En fortsättning av föreliggande undersökning genom att be lärarna att skriftligt notera sina tankar om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla samt sammanföra lärarna till ett antal gruppinter- vjuer.
• En fortsättning av föreliggande undersökning genom att göra en longitudinell studie där forskaren fortsätter att lyssna till lärarnas fort- satta tal om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla, före och efter att den kommande skollagen och läroplanen imple- menteras.
Mina andra två förslag anknyter till den föreliggande undersökningen men på ett annat sätt än de två förstnämnda förslagen.
• Ekström (2004) urskiljer fyra diskursiva konstruktioner (individuella be-
gränsningar som värdebas; normalitetsavgränsning som värdebas; in- stitutionella begränsningar som värdebas; strukturella begränsningar som värdebas) som jag tycker att det skulle vara intressant att studera vid de fyra skolorna, alternativt vid kommunens nio skolor för skolår 7- 9, som ingår i den föreliggande undersökningen.
• En undersökning som genom dokumentanalys avser att kartlägga de rå- dande diskurserna angående elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en skola för alla i nationella, kommunala och lokala styrdokument i den kommun som den föreliggande undersökningen har genomförts.
REFERENSER
Alver, B. G. & Øyen, Ø. (1998). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion.
Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Asp Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En
fallstudie i en kommun. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS
GOTHOBURGENSIS.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U. (2003). Skolförbättring – en skola för alla. I Berg, G. & Scherp, H-Å. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Liber Distrubution.
Boman, Y. (2002). Utbildningspolitik i det andra moderna. Om skolans
normativa villkor. V Frölunda: DocuSys.
Boye, C. & Jacobsen, L. (2004). Rummelighed – et populært, men tvivlsomt
begreb – en analyse af rummelighedsbegrebet i et nationalt perspektiv. I
Egelund, N. (red.) (2004). Specialpædagogisk praksis – indspil og
udspil. København: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag.
Burr, V. (1995). An Introduction to Social Constructionism. London: Routledge.
Börjesson, M. (1997). Om skolbarns olikheter. Diskurser kring »särskilda
behov« i skolan – med historiska jämförelsepunkter. Stockholm: Liber
Distribution.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Ds 2001:19. Elevens framgång – skolans ansvar. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Egelund, N. (red.) (2004). Specialpædagogisk praksis – indspil og udspil. København: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag.
Egelund, N., Haug, P. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i
skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Ekström, P. (2004). Makten att definiera. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.
Emanuelsson, I. (2006). Betyget godkänd i en obligatorisk skola för alla i Forsberg, E. & Wallin, E. (red.) (2006). Skolans kontrollregim – ett
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber
Distribution.
Forkby, T. (2007). I normaliseringens närhet – etnografi och
samtalsanalys i en specialskola i Börjesson, M. & Palmblad E. (red.)
(2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber AB. Foucault, M. (2002). Vetandets arkeologi. Lund: Arkiv förlag.
Henningsson-Yousif, A. & Viggósson, H. (2006). Lärarstudenters bidrag i
skolutvecklingen: Förutsättningar och reaktioner. Malmö:
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/3391/1/partner9dec.pdf
Holme, I. H. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
HSFR (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1 %5D.pdf
Högskoleverket (2006). Utvärdering av specialpedagogprogrammet vid
svenska universitet och högskolor. Rapport 2006:10 R. Stockholm:
Högskoleverket.
ICF (2001). http://www.sos.se/epc/klassifi/ICF.htm
Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap. Om skolbarn som inte når
målen. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lgr 80. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Lpo 94 (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer.
Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk
styrning. Stockholm: HLS Förlag.
Lund, S. & Sundberg, D. (2004). Pedagogik och Diskursanalys.
Metodologiska orienteringsförsök på ett framväxande forskningsfält.
Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö universitet.
Lundahl, C. & Forsberg, E. (2006). Kunskapsbedömningar – utvärdering,
betyg och nationella prov i Forsberg, E. & Wallin, E. (red.) (2006). Skolans kontrollregim – ett kontraproduktivt system för styrning?.
Stockholm: HLS Förlag.
Lundgren, M. (2006). Från barn till elev i riskzon. En analys av skolan som
Lundgren, M. & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen. Samverkan
och förebyggande arbete. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2006). Möten? Forskning om specialpedagogik i ett
internationellt perspektiv. Vetenskapsrådets rapportserie, 9:2006.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Persson, B. (2004). Vart är specialpedagogiken på väg? I Egelund, N. (red.) (2004). Specialpædagogisk praksis – indspil og udspil.
København: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag.
Persson, B. (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Rapport nr. 3. Stockholm: Skolverket.
Rosenqvist, J. & Tideman, M. (2000). Skolan, undervisningen och elever
med funktionshinder. Ett diskussionsunderlag på väg mot en teori om specialpedagogik. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan,
Malmö högskola.
SFS 1985:1100. Skollagen. Ändrad 2006: 528. Stockholm: Allmänna Förlaget.
SFS 1997:599. Grundskoleförordningen. Stockholm: Allmänna Förlaget. Sandahl, S. & Sjödin, A. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken.
Malmö: Malmö högskola/Lärarutbildningen.
http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/1988
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i
grundskolan. Stockholm: Fritzes.
Stensmo, C. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tetler, S. (2004). Delaktighed – ett specialpædagogisk kernebegreb? I Egelund, N. (red.) (2004). Specialpædagogisk praksis – indspil og
udspil. København: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag.
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Werner, L. (2006). Grundskolans regelbok. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och
metod. Lund: Studentlitteratur.
Ödman, P-J. (2005). Tolkning förståelse vetande. Hermeneutik i teori och
BILAGOR
Bilaga 1 Missivbrev
Bilaga 1