Allmänt om uteslutande från att anses som alternativt skyddsbehövande i svensk rätt 68

Uteslutande från att anses som alternativt skyddsbehövande innebär att en per-son som uppfyller kriterierna för att vara skyddsbehövande ändå inte ges sådan status. I svensk rätt innebär ett uteslutande att den asylsökande inte får uppe-hållstillstånd som skyddsbehövande. Ett uteslutande innebär däremot inte att den asylsökande är utesluten från uppehållstillstånd på andra grunder, som till exem-pel genom anknytningsreglerna eller på grund av synnerligen ömmande omstän-digheter.

Utgångspunkten för uteslutande är att det måste fastställas ett individuellt an-svar av en viss grad. Detta betyder i och för sig inte att den sökande personligen måste ha genomfört brottet. Medhjälp, anstiftan eller annan medverkan kan vara tillräckligt. Det bör i detta avseende understrykas att det i UtlL saknas en särskild bestämmelse om medverkan till brott. Det har ansetts vara tillräckligt att i lagmo-tiven ange att även medverkan till brott kan aktualisera uteslutandebestämmel-sernas tillämpning.²⁶⁰

På grund av de allvarliga konsekvenserna för den person som utesluts ska be-stämmelserna om uteslutande tillämpas restriktivt. Det ska föreligga en faktisk

257 Jfr EU-domstolens slutsatser i avsnitt 5.5

258 Cypern, Danmark, Estland, Spanien, Finland, Italien, Lettland, Litauen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien.

259 Ungern, Irland, Luxemburg och Malta.

260 SOU 2006:6 s. 130–131.

69

omständighet som påtagligt visar att man med fog kan anta att utlänningen har begått någon av gärningarna.²⁶¹

5.3.2 Grov brottslighet enligt svensk migrationspraxis

Artbrott

Vissa brott anses motivera fängelse trots att de inte har ett särskilt högt straff-värde. Det rör sig om s.k. artbrott som främst av allmänpreventiva skäl normalt ska medföra ett kort fängelsestraff.²⁶²

En asylsökande hade dömts till två månaders fängelse på grund av urkunds-förfalskning och osant intygande. Trots att urkundsurkunds-förfalskning är ett artbrott så var brotten i och för sig inte så pass grova att de enligt MiÖD kunde ligga till grund för uteslutande från alternativ skyddsstutsförklaring. ²⁶³

Grov misshandel

Enligt lagakraftvunnen dom från Göta hovrätt hade klaganden gjort sig skyldig till grov misshandel i Sverige. Enligt domen hade gärningen varit livsfarlig och orsakat målsäganden svår kroppsskada. Hovrätten bestämde påföljden till två års fängelse.

Migrationsdomstolen ansåg att klaganden hade gjort sig skyldig till ett sådant brott som enligt 4 kap. 2 c § UtlL medförde att han var utesluten från att anses som alternativt eller övrig skyddsbehövande. Han kunde därför inte beviljas up-pehållstillstånd på någon av de grunderna.²⁶⁴

Vapensmuggling

Klaganden hade gjort gällande att han varit delaktig i en relativt omfattande va-pensmuggling under några månaders tid under Kosovokriget år 1999 och att denna vapensmuggling hade kunnat medföra ett fängelsestraff på åtta till tio år.

Klaganden hade vidare uppgivit att hans enda syfte med vapensmugglingen var att kunna försörja sig och sin familj. Migrationsdomstolen fann att klaganden på ett detaljerat och övertygande sätt hade återgivit sin inblandning i vapen-smugglingen och konstaterade utifrån detta att det fanns anledning att anta att klaganden hade gjort sig skyldig till vapensmuggling. Migrationsdomstolen beak-tade brottets art och de omständigheter som förelåg vid tiden för vapensmugg-lingen samt även det förhållandet att uteslutandegrunderna enligt aktuell paragraf ska tillämpas restriktivt.

261 Prop. 2009/10:31 s. 262. För praxis gällande tillämpningen av denna regel se MIG 2015:1.

262 Prop. 1987/88:120 s. 100.

263 MIG 2011:4. Jfr NJA 2010 s. 358 där HD bedömt att brukande av falsk urkund i ett asylärende hos Migrationsverket inte har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.

264FörvR i Malmö, UM 726–10,2010-05-17.

70

Migrationsdomstolen fann att även om klaganden hade gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet kunde brottet inte betecknas som grovt i den mening som krävs för att han skulle uteslutas från att betraktas som alternativt skyddsbehö-vande. Han beviljades därför permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande.²⁶⁵

Nitton avsnitt i belastningsregistret

Vid tiden för migrationsdomstolens avgörande förekom klaganden under nitton avsnitt i belastningsregistret för brott begångna under perioden 2 augusti 1998 – 15 februari 2011, däribland flera grova tillgreppsbrott. Den 18 augusti 2008 hade klaganden, av Stockholms tingsrätt, dömts för grov stöld, försök till grov stöld vid två tillfällen och narkotikabrott till fängelse åtta månader. Klaganden hade dessförinnan vid tre tillfällen dömts till fängelse i åtta respektive sex månader. Så sent som den 12 juli 2010 dömdes klaganden av Svea hovrätt för olaga hot, häleri, snatteri vid tre tillfällen, brott mot knivlagen, grov stöld och våldsamt motstånd till fängelse åtta månader. Trots denna omfattande brottslighet fann migrations-domstolen att brotten inte kunde betecknas som grova i den mening som krävs för att klaganden skulle kunna uteslutas från att betraktas som alternativt skydds-behövande. ²⁶⁶

Mord, misshandel, olaga tvång och grovt rattfylleri

I detta mål hade klaganden dömts av Hovrätten för nedre Norrland för mord, misshandel, olaga tvång och grovt rattfylleri till tio års fängelse. Klaganden hade utvisats ur Sverige och förbjudits från att återvända till landet.

I avgörandet påminde migrationsdomstolen om gällande regler för uteslu-tande i 4 kap. 2 c § 2 i UtlL. Klaganden hade dömts till fängelse för bland annat mord, vilket anses vara ett grovt brott. Därmed skulle klaganden, enligt domsto-len, kunna anses omfattas av ovannämnda uteslutandegrund. Men, angav migrat-ionsdomstolen, av MiÖD:s avgörande MIG 2011:24 framgår att bevisbördan för att en uteslutandegrund föreligger vilar på staten. Migrationsverket hade i före-varande mål inte gjort gällande att någon uteslutandegrund skulle föreligga. Mi-grationsdomstolen konstaterade att klaganden inom kort skulle komma att friges villkorligt från det fängelsestraff han avtjänade. Han fick därigenom anses ha so-nat det brott som han har dömts för. Domstolen fann vidare att det inte vore rimligt att i en sådan situation med hänvisning till uteslutandegrunderna vägra att ge klaganden skydd såsom alternativt skyddsbehövande. Detta skulle utgöra ett

265FörvR i Stockholm, UM 2996–11, 2011-10-07.

266 FörvR i Stockholm, UM 26125–10, 2011-03-24.

71

slags dubbelbestraffning, som lagstiftaren inte kan ha avsett. ²⁶⁷ Migrationsdom-stolen fann därför att klaganden inte omfattades av uteslutandegrunderna i 4 kap.

2 c § UtlL och beviljade honom permanent uppehållstillstånd.²⁶⁸ Tjugotvå olika brott

Klaganden hade i detta mål beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige år 1989. År 2001 dömdes han till åtta års fängelse samt förbjöds att återvända till Sverige. År 2011 ansökte klaganden på nytt om asyl i Sverige. Samma år dömdes han till två månaders fängelse för brukande av falsk urkund och brott mot UtlL.

Vid tiden för migrationsdomstolens avgörande förekom klaganden under sex olika avsnitt i belastningsregistret och han hade under perioden 1995–2011 dömts för tjugotvå olika brott.

Migrationsdomstolen fann det i målet vara ostridigt att klaganden var att anse som alternativt skyddsbehövande med anledning av konflikten i hans hemland Syrien. Migrationsdomstolen konstaterade dock att klaganden hade gjort sig skyl-dig till ett flertal grova brott. Migrationsdomstolen fann att nämnda brottslighet medförde att han skulle uteslutas från att anses som alternativt skyddsbehövande.

Klaganden kunde därmed inte beviljas uppehållstillstånd eller statusförklaring. ²⁶⁹ Grovt narkotikabrott

I det här målet hade klaganden dömts för grovt narkotikabrott till sex års fäng-else. Det hade inte framkommit några förmildrande omständigheter i detta avse-ende. Migrationsdomstolen bedömde därför att klaganden var utesluten från att anses vara alternativt skyddsbehövande. Klaganden kunde därför inte få skydds-statusförklaring.²⁷⁰

Sexuellt ofredande

Klaganden hade i detta mål dömts för sexuellt ofredande av en tingsrätt i mars 2017. Migrationsverket hade anfört att det rörde sig om grovt brott som kunde medföra uteslutande från alternativ skyddsstatus eftersom det var brott som rik-tade sig mot person. Migrationsdomstolen fann dock att även om det var fråga om ett allvarligt brott var det inte tillräckligt allvarligt för att det skulle vara fråga om ett sådant grovt brott som enligt 4 kap. 2 c § UtlL medförde att personen ska

267 Jfr avsnitt 5.4.2 och Nationella asyldomstolens slutsatser.

268 FörvR i Stockholm, UM 4749–12, 2012-07-05. En nämndeman var skiljaktig och bedömde att klaganden inte var att betrakta som alternativt skyddsbehövande. Jfr MIG 2016:22 där MiÖD anger att det förhållandet att Migrationsverket inte har åberopat någon uteslutandegrund hos migrations-domstolen inte medför att migrations-domstolen av den anledningen kan underlåta att utreda och bedöma om uteslutandegrunderna kan aktualiseras. Något hinder för Migrationsverket att först i samband med överklagandet till MiÖD ta upp frågan om migrationsdomstolens handläggning av frågan om ute-slutandegrundernas eventuella tillämpning finns inte.

269 FörvR i Stockholm, UM 8473–13, 2014-01-29.

270 FörvR i Malmö, UM 4398–16, 2017-01-12.

72

uteslutas från att anses som skyddsbehövande. Förutsättningarna för att klagan-den skulle förklaras vara alternativt skyddsbehövande var därmed uppfyllda.²⁷¹ Grov våldtäkt mot barn

I detta avgörande hade klaganden gift sig och inlett en sexuell relation med sin maka då hon var tolv och ett halvt år gammal. Migrationsverket fann att samlaget skulle bedömas som ett grovt brott i UtlL:s mening. Migrationsdomstolen anslöt sig till Migrationsverkets bedömning av klagandens åberopade skyddsskäl, det vill säga att han till följd av säkerhetsläget i Syrien uppfyllde kriterierna för att anses vara alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § UtlL.

Den fråga som migrationsdomstolen hade att pröva var om klagandens sexu-ella umgänge med sin maka då hon var drygt tolv år, skulle betraktas som ett grovt brott som enligt 4 kap. 2 c § UtlL innebar att klaganden var utesluten från att beviljas status som alternativt skyddsbehövande.

Enligt migrationsdomstolens mening fick det anses stå klart att klagandens handlande enligt svensk strafflagstiftning och praxis skulle rubriceras som våld-täkt mot barn, grovt brott. Med hänsyn till att äktenskap inte är tillåtet för en flicka under tretton år fann migrationsdomstolen att det inte kunde uteslutas att sexuellt umgänge inom äktenskapet med ett barn under tretton år är olagligt i Syrien. Att klaganden inte hade lagförts för att ha gjort sin maka gravid före hen-nes fjortonårsdag gav dock visst stöd för hans uppgift om att sexuellt umgänge med barn från tretton års ålder, som sker inom äktenskapet, inte enligt syrisk lagstiftning uppfattas som ett brott. Det hade inte heller framkommit att sexuellt umgänge utan inslag av våld eller tvång med ett tolvårigt barn inom äktenskapet i syrisk rätt skulle betraktas som ett grovt brott.

Migrationsdomstolen bedömde att de samlag som klaganden genomförde med sin maka, med hänsyn till att hon vid tidpunkten var under tretton år och med hänsyn till åldersskillnaden dem emellan, enligt en internationell standard skulle bedömas utgöra ett grovt brott i UtlL:s mening. Migrationsdomstolen tog vid bedömningen hänsyn till att inget annat visats än att samlagen genomförts med frivillighet och ömsesidighet. Angående klagandens subjektiva ansvar kunde det konstateras att äktenskap före flickans trettonårsdag inte är tillåtet i Syrien.

Makarna hade väntat med att registrera sitt äktenskap och sitt första barns födelse till dess att klagandens maka fyllt fjorton år. Migrationsdomstolen ansåg därmed att det inte var visat att klaganden inte känt till att hans handlande skulle kunna komma att bedömas som brottsliga gärningar. Det konstaterades slutligen att det förflutit cirka nitton år sedan gärningarna utfördes, en omständighet som skulle beaktas till klagandens fördel.

Migrationsdomstolen konstaterade avslutningsvis att klaganden inte hade av-tjänat något straff för gärningarna i fråga eller själv givit uttryck för att handlandet varit felaktigt. Vid en sammantagen bedömning ansåg domstolen att fråga varit

271 FörvR i Stockholm, UM 14303–16, 2017-04-28.

73

om ett grovt brott i UtlL:s mening. Klaganden skulle därför uteslutas från alter-nativ skyddsstatusförklaring. ²⁷²