6 AVSLUTANDE DISKUSSION
6.3 T ILLÄMPNINGEN AV PROPORTIONALITETSPRINCIPEN I UTESLUTANDEÄRENDEN ,
6.3.4 Sveriges och Frankrikes migrationspolitiska mål
Vid komparativ värdering krävs att rättsreglerna har samma rättspolitiska syfte, det vill säga att de syftar till att påverka de reglerade samhällsförhållandena i samma riktning.369
Av framställningen framgår att Frankrike vid genomförandet av EU-direktiv anpassar antagandet så att inhemsk lagstiftning skärps i förhållandet till tidigare regelverk som eventuellt skulle erbjuda generösare bestämmelser. De senaste åren har de franska lagstiftningsåtgärderna generellt syftat till att begränsa utlän-ningars rätt till vistelse i landet genom att försvåra reglerna och villkoren i fråga om familjeåterförening och förvärv av uppehållstillstånd för bosättning. Avvis-nings- och utvisningsförfarandena har samtidigt effektiviserats. Utlänningar har dock tillerkänts vissa rättssäkerhetsgarantier (processuella garantier) för att säkra respekten för de berörda personernas fundamentala rättigheter. Hårdare
kontrol-364 SOU 1997 :54 s. 63
365 SOU 1993:37 s. 131.
366 Hallström, ’’Att jämföra konstitutioner’’, s. 573.
367 Bogdan, Komparativ rättskunskap, s. 29.
368 Jfr Bogdan, Komparativ rättskunskap, s. 75.
369 Bogdan, Komparativ rättskunskap, s. 74.
96
ler har dock inte satt stopp för irreguljär invandring. Tvärtom så beviljas pap-perslösa370 uppehållstillstånd, vilket ses som ett sätt att hantera migrationsström-marna eftersom gränserna är stängda.371 Frankrike för alltså en restriktiv migrat-ionspolitik.
Såsom tidigare redovisats är Sveriges ambition att anpassa det svenska regel-verket om möjligheterna att erhålla uppehållstillstånd till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Svenska lagstiftaren har dock underlåtit att säkerställa att internationella åtaganden avspeglas i svensk lag och att identifi-era vad som skulle innebära en kränkning av Sveriges internationella förpliktelser.
Det är i stället upp till rättstillämparen att avgöra vilka konventionsåtaganden som ska tillmätas betydelse vid bedömningar av när uppehållstillstånd ska kunna beviljas enligt den tillfälliga lagen. Migrationsmyndigheterna förhåller sig huvud-sakligen till de konventioner som främst förs fram i förarbetena (främst Europa-konventionen), vilket kan leda till att konventioner som inte uppmärksammats missas i bedömningarna. Detta kan leda till negativa konsekvenser för enskilda.
Förhållningssättet kan även ifrågasättas utifrån principen om fördragskonform tolkning. Rättstillämparen har alltså fått ansvaret för att tolka och utforma gäl-lande rätt på ett sätt som kan uppfattas som främmande i den svenska rättstrad-itionen. Detta är tveksamt utifrån ett legitimitetsperspektiv — vem skapar rätten, och vem bär ansvaret — och ur ett rättssäkerhetsperspektiv.372
För att uppnå sina rättspolitiska mål kan Sverige välja att följa Frankrikes ex-empel ifråga om implementering av EU-direktiv. Nationella lagar och andra för-fattningar ska dock tolkas och tillämpas i enlighet med reglerna om unionsrättens företräde, direkt effekt, spärrverkan och unionrättskonform tolkning. Om direk-tiv inte genomförs lojalt och korrekt i nationell lagstiftning ställs nationella dom-stolar och myndigheter inför uppgiften att behöva omtolka och komplettera in-hemska bestämmelser i ljuset av unionsrätten.373
Hur bra ett samhälle bör se ut och vilka samhällseffekter som är önskvärda råder det delade meningar om och jurister har inte någon större rätt att påverka detta val än andra medborgare. Att bestämma huruvida invandringen i ett land ska begränsas eller inte är inte den komparativa rättskunskapens uppgift. Den kan dock ge bedömaren viss konkret information om alternativen och på detta
370 Ordet papperslös används för att beteckna människor som befinner sig i ett land utan tillstånd.
Ibland används begreppet illegala invandrare eller illegala utlänningar i stället för papperslösa men detta kan leda till felaktiga associationer mellan migration och kriminalitet. Se migrationsinfo.se, Papperslösa.
371 Jault-Seseke, Corneloup & Barbou des Places, Droit de la nationalité et des étrangers, s. 238–239
372 Thorburn Stern, ’’Innebörden av ’svenskt konventionsåtagande’ – svårare att tolka än man tror’’, s. 135–136.
373 Bernitz & Kjellgren, Europarättens grunder, s. 129–130. Jfr avsnitt 6.2., närmare bestämt Kom-missionens förslag att det i mycket större utsträckning blir bindande regler i stället för miniminor-mer som reglerar de gemensamma europeiska asylsystemet och omvandlingen av direktiv till för-ordningar.
97
sätt göra det möjligt för honom eller henne att välja en ståndpunkt som är grun-dad på kunskaper och inte bara på intuition.374
374 Jfr Bogdan, Komparativ rättskunskap, s. 73.
98
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Proposition 1987/88:120 om ändring i brottsbalken m.m. (straffmätning och på-följdsval m.m.)
Proposition 1993/94:159 Utvisning på grund av brott
Proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och med-borgarskapsärenden
Proposition 2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sex-uell läggning
Proposition 2005/06:72 Genomförande av EG-direktivet om rätt till familjeå-terförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid familjeåterförening
Proposition 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylpro-cedurdirektivet.
Proposition 2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehålls-tillstånd i Sverige
Statens offentliga utredningar
SOU 1993:37 Justitiekanslern – En översyn av JK:s arbetsuppgifter m.m.
SOU 1997:54 Ministern och makten: Hur fungerar ministerstyre i praktiken?
SOU 2004:31 Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse
SOU 2006:6 Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt – En anpass-ning av svensk lagstiftanpass-ning till EG-direktiv 2004/83/EG angående flyktingar och andra skyddsbe-hövande
SOU 2006:61 Asylförfarandet – genomförandet av asylprocedurdi-rektivet i svensk rätt
99
SOU 2020:16 Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med sä-kerhetsaspekter
Riksdagens protokoll
Protokoll 2019/20:91 Fredagen den 20 mars
Rättspraxis
Svenska allmänna domstolar Högsta domstolen
NJA 1980 s 725 NJA 1990 s. 293 NJA 1991 s. 203 NJA 2005 s. 283 NJA 2009 s. 300 NJA 2010 s. 358 NJA 2014 s. 415
Svenska förvaltningsdomstolar Migrationsdomstolarna
FörvR i Malmö, UM 726–10, 2010-05-17 FörvR i Malmö, UM 84–10, 2010-09-15 FörvR i Malmö, UM 4398–16, 2017-01-12 FörvR i Malmö, UM 1139–18, 2019-03-28 FörvR i Stockholm, UM 26125–10, 2011-03-24 FörvR i Stockholm, UM 2996–11, 2011-10-07 FörvR i Stockholm, UM 4749–12, 2012-07-05 FörvR i Stockholm, UM 8473–13, 2014-01-29 FörvR i Stockholm, UM 14303–16, 2017-04-28 Migrationsöverdomstolen
MIG 2007:10 MIG 2007:49 MIG 2009:21 MIG 2011:4 MIG 2011:24 MIG 2012:14 MIG 2014:24 MIG 2015:1 MIG 2016:22 MIG 2018:21
Högsta förvaltningsdomstolen RÅ 2002:29
RÅ 2009 not 126
100
Franska domstolar Cour administrative d’appel
CAA Douai, 31 janvier 2002, Min. Intérieur c/ Ahmed Madi, no 01DA00274 CAA Paris, 7e ch., 12 juillet 2019, no 18PA03881
Cour nationale du droit d’asile
CNDA 20 septembre 2012, M. M., no 10018884 C+
CNDA GF 26 septembre 2017, M.K., no 16029802-R CNDA 3 juillet 2018, Mme A., n°17021233 C CNDA 28 septembre, 2018 M. B., no 13024407 C CNDA 1er avril 2019, Mme K., no 17024972 C CNDA GF 25 juin 2019, Mme I., n° 18027385 R Conseil d’État
CE 3 février 1975, Min. Intérieur c/ Pardov: Lebon 83 ; AJDA 1975. 131, chron. Franc et Boyon
CE 8 décembre 1978, Min. Intérieur c/ Benouane : Lebon 502 ; D. 1979. 339, concl.
Hagelsteen
CE 2 novembre 1979, Min. Intérieur c/ Makalé : Lebon 823 CE 20 juin 1980, Mlle Madji, no 11653
CE 25 juillet 1980, Touami Ben Abdelslem : Lebon 820 CE 30 novembre 1984, Di Vincenzo : Lebon 692 CE 24 mai 1985, Allaf : Lebon 711
CE 23 décembre 1987, Tahraoui : Lebon 430 CE 26 février 1992, M. Maatar, no 105013
CE 2 novembre 1992, Min. Intérieur c/ Ribero, no 121715 CE 11 juin 1993, Min. Intérieur c/ Mme Bourkia, no 121424 CE 20 novembre 1996, El Mardi : Lebon 457
CE 23 mai 2003, Aït Abdellouahab, no 246942 CE 8 octobre 2010, M. Daoudi, no 3385055 CE 14 mars 2011, M.A., no 329909 A CE 4 mai 2011, Ofpra, req. nº 320910.
CE 24 juin 2015, Ofpra c/ M.K., no 370417-C CE 28 novembre 2016, n° 389733
CE 4 décembre 2017, Ofpra c/ M.G., no 403454-B
C-47/74 Yvonne van Duyn mot Home Office
101
C-30/77 Régina mot Pierre Bouchereau
C-57/09 och C-101/09 Bundesrepublik Deutschland mot B och D
C-411/10 och C-493/10 N.S. mot Secretary of State for the Home Department och M.E m.fl. mot Refugee Applications Commissioner och Minister for Justice, Equality and Law Reform
C-404/15 och C-659/15 PPU Aranyosi och Căldăraru
C-369/17 Shajin Ahmed mot Bevándorlási és Menekültügyi Hivatal Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
Johnston m.fl. mot Irland, nr 9697/82, dom av den 14 maj 1986
Chahal mot Förenade kungariket, nr 22414/93, dom av den 15 november 1996 Benhebba mot Frankrike, nr 53441/99, dom av den 10 juli 2003
Litteratur
Andersson, Simon, Diesen, Christian, Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Seidlitz, Madelaine
& Wilton Wahren, Alexandra, Prövning av migrationsärenden – Bevis 8, 3. uppl., Stock-holm: Norstedts Juridik, 2018.
Baier, Matthias, Svensson, Måns & Nafstad, Ida, Om rättssociologi, Lund: Studentlitteratur AB, 2018.
Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 6. uppl., Stockholm: Norstedts Juridik, 2018.
Bogdan, Michael, Komparativ rättskunskap, 2. uppl., Stockholm: Norstedts Juridik, 2003.
Boggio-Cosadia, Fatma, ‘’Protection subsidiaire et menace à l’ordre public : l’application de la clause d’exclusion de l’article 17(1) de la directive 2004/83/CE du Conseil de l’Union Européenne en France’’, i Asile et Extradition – Théorie et pratique de l’exclusion du réfugié, utgiven av Vincent Chetail & Caroline Laly Chevalier, Bryssel: Groupe Larcier, 2014, s. 121-142.
Bouvier, Marcel, Svensk–fransk och fransk–svensk juridisk ordbok: Dictionnaire juridique suédois–
français et français–suédois, Stockholm: Sveriges exportråd, 1988.
Chetail, Vincent, ‘’The Implementation of the Qualification Directive in France : One Step Forward and Two Steps Backwards’’, i The Qualification Directive : Central Themes, Problem Issues, and Implementation in Selected Member States, redigerad av Karin Zwaan, Nijmegen: Wolf Legal Publishers, 2007, s. 87-102.
Fleury Graff, Thibault & Marie, Alexis, Droit de l’asile, Paris: Presses Universitaires de France, 2019.
Gazin, Fabienne, ’’Comment rendre effectif le droit européen de l’asile en droit national ?’’, i Les réformes du droit de l’asile dans l’Union Européenne – En hommage à Dorothée Meyer, utgiven av Catherine Haguenau-Moizard och Fabienne Gazin, Strasbourg: Presses universitaires de Strasbourg, 2019, s. 63-77.
102
Hjertstedt, Mattias, ’’Beskrivningar av rättsdogmatisk metod: om innehållet i metod-avsnitt vid användning av rättsdogmatiskt tillvägagångssätt’’, i Festskrift till Örjan Ed-ström, utgiven av Ruth Mannelqvist, Staffan Ingmanson & Carin Ulander-Wänman, Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet, 2019, s. 165–173.
Jareborg, Nils & Zila Josef, Straffrättens påföljdslära, 5. uppl., Stockholm: Wolters Kluwer, 2017.
Jault-Seseke, Fabienne, Corneloup, Sabine & Barbou des Places, Sègolène, Droit de la nationalité et des étrangers, Paris: Presses Universitaires de France, 2015.
Kaldal, Anna & Sjöberg, Gustaf, Vetenskapskrav på uppsatser i rättsvetenskap: handfasta tips, Stockholm: Jure, 2018.
Kleineman, Jan, ’’Rättsdogmatisk metod’’, i Juridisk metodlära, redigerad av Maria Nääv och Mauro Zamboni, 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, 2018, s. 21–46.
Lavin, Rune, Förvaltningsprocessrätt, 3. uppl., Stockholm: Norstedts Juridik, 2018.
Noll, Gregor, ‘’’The Qualification Directive and its Transposition into Swedish Law’’, i The Qualification Directive: Central Themes, Problem Issues, and Implementation in Selected Member States, redigerad av Karin Zwaan, Nijmegen: Wolf Legal Publishers, 2007, s.
79–85.
Reichel, Jane, ’’EU-rättslig metod’’, i Juridisk metodlära, redigerad av Maria Nääv och Mauro Zamboni, 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, 2018, s. 109–142.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 4.
uppl., Stockholm: Norstedts Juridik, 2018.
Schelin, Johan, Kritiska perspektiv på rätten, Stockholm: Poseidon Förlag, 2018.
Schlyter, Börje, Franska facktermer 1 Politik och juridik; Ekonomi, näringsliv, transport; Samhälle och miljö; Media, data, under medverkan av Courteille, Solveig, Enqvist, Helén & Riad, Lotta, 3. uppl., Lund: Dialog, 1999.
Seguin, Denis, Guide du contentieux du droit des étrangers 2019-2020, Paris: LexisNexis, 2019.
Seidlitz, Madelaine, Asylrätt: en praktisk introduktion, 2. uppl., Stockholm: Norstedts Juri-dik, 2019.
Teitgen-Colly, Catherine, Le droit d’asile, Paris: Que sais-je?, 2019.
Thomas, Didier, Bosc, Valérie, Gavalda, Christine, Ramon, Philippe & Vaissière, Aude,
‘’Les transformations de l’administration de la preuve pénale’’, i Archives de politique criminelle 2004/1:26, Paris : Editions A. Pedone, 2004, s. 113-124.
Thorburn Stern, Rebecca, ”Migrationsrätt”, i Makt, Myndighet, Människa: en lärobok i speciell förvaltningsrätt, redigerad av Lotta Lerwall, 3. uppl., Uppsala: Iustus Förlag, 2018, s.
21–58.
103
Vandendriessche, Xavier, Code de l’entrée et du séjour des étrangers et du droit d’asile 2020, redigerad av Ait-El-Kadi, Zéhina, 10. uppl., Paris: Éditions Dalloz, 2019.
von Essen, Ulrik, Bohlin, Alf & Warnling Conradson, Wiweka, Förvaltningsrättens grunder, 3. uppl., Stockholm: Norstedts Juridik, 2018.
Warnling Conradson, Wiweka, Bernitz, Hedvig, Sandström, Lena & Åhman, Karin, Stats-rättens grunder, 6. uppl., Stockholm: Norstedts Juridik, 2018.
Wikrén, Gerhard & Sandesjö, Håkan, Utlänningslagen: med kommentar, 11. uppl., Stock-holm: Wolters Kluwer Sverige, 2017.
Tidskrifter
Bogdan, Michael, ''Ordre public, internationellt tvingande rättsregler och kringgåendelä-ran i EG-domstolens praxis rökringgåendelä-rande internationell privaträtt'', Svensk juristtidning, 2001, s. 329–346.
Danelius, Hans, ‘’Europadomstolens domar – tredje kvartalet 2003’’, Svensk juristtidning, 2003, s. 997–1022.
Eudes, Marina, ’’L’exclusion du statut de réfugié est-elle compatible avec une protection effective des droit fondamentaux ?’’,Cahiers de la recherche sur les droits fondamentaux, 2015:13, s. 103-111.
Hallström, Pär, ’’Att jämföra konstitutioner’’, Svensk Juristtidning, 2010, s. 573–587.
Lavin, Rune, ’’Är den förvaltningsrättsliga forskningen rättsdogmatisk?’’, Förvaltningsrätt-slig Tidskrift, 1989:3, s. 115–129.
Melander, Göran, ’’Asylrätten i Sverige’’, Svensk Juristtidning, 1980, s. 1–24.
Thorburn Stern, Rebecca, ’’Innebörden av ’svenskt konventionsåtagande’ – svårare att tolka än man tror’’, Svensk Juristtidning, 2020, s. 120–136.
Österdahl, Inger, ’’Normprövning ur ett EKMRperspektiv’’, Svensk Juristtidning, 2007, s.
882–896.
Övrigt
Delegationen för migrationsstudier
Byström, Mikael & Frohnert, Pär, Invandringens historia – från ”folkhemmet” till dagens Sverige, Kunskapsöversikt: 2017:5, 2017.
European Asylum Support Office
Exclusion: Articles 12 and 17 Qualification Directive (2011/95/EU), A judicial analysis, 2016.
104
Guide pratique de l’EASO : Exclusion, 2017.
Europeiska kommissionen
Communication from the Commission to the European Parliament and the Council – Towards a reform of the common European asylum system and enhancing legal avenues to Europe, 2016.
Pressmeddelande 4 maj 2016 – Mot ett hållbart och rättvist gemensamt europeiskt asyl-system.
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om normer för mottagande av per-soner som ansöker om internationellt skydd (omarbetning), 2016.
Evaluation of the Application of the Recast Qualification Directive (2011/95/EU), 2019.
Europeiska migrationsnätverket (EMN) Hur var det nu igen? Ord om migration.
Migrationsverket
Rättsligt ställningstagande angående vad som utgör hot mot allmän ordning och säkerhet i anknytningsärenden – SR 22/2019.
Rättsligt ställningstagande angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och ar-tikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen – SR 12/2020.
Regeringskansliet
Redaktionella och språkliga frågor i EU-arbetet, Rev. 2017-02-21, SB PM 2014:3.
Åklagarmyndigheten,
RättsPM 2019:5 – Utvisning på grund av brott, 2019.
Internetkällor
BBC News, Brexit: UK leaves the European Union, 2020,
https://www.bbc.com/news/uk-politics-51333314, hämtad 18 februari 2020
Bolling, Anders & Mahmoud, Alexander ‘’Utredning ska leda till att fler utvisas för brott’’, dn.se, 30 april 2020,
https://www.dn.se/nyheter/sverige/utredning-ska-leda-till-att-fler-utvisas-for-brott/, hämtad 5 maj 2020
clesjustice64, Le principe de classification des infractions, 2020,
https://ent2d.ac-bordeaux.fr/disciplines/clesjustice64/fonctionnement-de-la-justice/justice-penale/le-principe-de-classification-des-infractions/, hämtad 21 februari 2020
CNDA, Devant le Conseil d’État,
http://www.cnda.fr/Demarches-et-procedures/Voies-de-recours-contre-les-decisions-de-la-CNDA/Devant-le-Conseil-d-Etat, hämtad 19 februari 2020
105
Conseil d’État, Découvrir la justice administrative et son organisation,
https://www.conseil-etat.fr/demarches-services/les-fiches-pratiques-de-la-justice-admi-nistrative/decouvrir-la-justice-administrative-et-son-organisation, hämtad 27 april 2020 Eriksson, William, ’’Justitieministern: ’Fler än idag ska kunna utvisas’ ’’, dagensjuridik.se, 4 maj 2020,
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/justitieministern-fler-an-idag-ska-kunna-utvi-sas/, hämtad 4 maj 2020
Globalis, Syrien,
https://www.globalis.se/Konflikter/Syrien, hämtad 14 mars 2020
Institut national de la statistique et des études économiques, Bilan démographique 2019, 2020,
https://www.insee.fr/fr/statistiques/1892086?sommaire=1912926, hämtad 18 februari 2020
Institut national de la statistique et des études économiques, Répartition des immigrés par groupe de pays de naissance en 2018, 2019,
https://www.insee.fr/fr/statistiques/2381755#tableau-figure1, hämtad 18 februari 2020
Kunskapsguiden, Våldsbejakande extremism,
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/vald-och-fortryck/valdsbejakande-extremism/, hämtad 9 maj 2020
lagen.nu, De lege ferenda,
https://lagen.nu/begrepp/De_lege_ferenda, hämtad 23 april 2020 lagen.nu, De lege lata,
https://lagen.nu/begrepp/De_lege_lata, hämtad 25 april 2020 lagen.nu, Ex officio,
https://lagen.nu/begrepp/Ex_officio, hämtad 6 mars 2020 lagen.nu, Kontradiktionsprincipen,
https://lagen.nu/begrepp/Kontradiktionsprincipen, hämtad 12 mars 2020 lagen.nu, Lagtolkning,
https://lagen.nu/begrepp/Lagtolkning, hämtad 15 april 2020 lagen.nu, Ne bis in idem,
https://lagen.nu/begrepp/Ne_bis_in_idem, hämtad 25 februari 2020
Le Figaro & Agence France-Presse, ‘’Emmanuel Macron veut agir contre le détourne-ment du droit d’asile’’, lefigaro.fr, 1 oktober 2019,
https://www.lefigaro.fr/flash-actu/emmanuel-macron-veut-agir-contre-le-detourne-ment-du-droit-d-asile-20191001, hämtad 19 februari 2020
Marquardt, Daniela, ’’Uppmärksammad tysk studie om asylsökande och kriminalitet’’, sverigesradio.se, 5 januari 2018,
106
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6854606, hämtad 15 maj 2020
migrationsinfo.se, Asylsökande i Sverige, 2019,
https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/, hämtad den 3 mars 2020
migrationsinfo.se, Flyktingkonventionen, 2019,
https://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/flyktingkonventionen/#fn-102-1, hämtad 19 februari 2020
migrationsinfo.se, Papperslösa, 2018,
https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/papperslosa/, hämtad 28 maj 2020 Migrationsverket, Att arbeta på Migrationsverket, 2019,
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Jobba-hos-oss/Att-arbeta-pa-Migrationsverket.html, hämtad 20 april 2020
Migrationsverket, Migrationsverkets ledning, 2020,
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Var-organisation/Led-ning.html, hämtad 29 februari 2020
Migrationsverket, Migrationsverkets uppdrag,
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Vart-uppdrag.html, hämtad 19 februari 2020
Migrationsverket, Om du vill överklaga, 2019,
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Arbeta-i-Sverige/Om-du-vill-overklaga.html, hämtad 29 februari 2020
Migrationsverket, Rätts- och landinformation – Lifos,
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Ratts--och-landinformation-Lifos.html, hämtad 1 maj 2020
Migrationsverket, Vår organisation,
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Var-organisation.html, häm-tad 19 februari 2020
Ofpra, L’instruction des demandes de protection, 2019,
https://www.ofpra.gouv.fr/fr/asile/l-instruction-des-demandes-de/le-travail-d-in-struction, hämtad 6 mars 2020
Ofpra, L’Ofpra > Présentation générale, 2018,
https://www.ofpra.gouv.fr/fr/l-ofpra/presentation-generale, hämtad 19 februari 2020 Regeringskansliet, Myndigheter, 2017,
https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regerings-kansliet/myndigheter/, hämtad 29 februari 2020
Ribbenvik, Mikael, ’’Orimligt att ge potentiella terrorister fristad i Sverige.’’, dn.se, 10 feb-ruari 2020,
107
https://www.dn.se/debatt/orimligt-att-ge-potentiella-terrorister-fristad-i-sverige/, hämtad 8 mars 2020
SO-rummet, Förenta nationerna (FN), 2020,
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/forenta-nationerna-fn, hämtad 21 februari 2020
Statistiska centralbyrån, Asylsökande i Sverige, 2019,
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/asyl-sokande-i-sverige/, hämtad 17 februari 2020
Statistiska centralbyrån, Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen nämnvärt, 2016,
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sam- mansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/asylsokande-grund-for-bosatt- ning-utlandsk-bakgrund-medborgarskapsbyten-adoptioner-hushallsstatistik-och-medel-livslangder-2015/, hämtad 17 februari 2020
Statistiska centralbyrån, Invandring till Sverige, 2020,
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/, hämtad 21 mars 2020
Statistiska centralbyrån, Utrikes födda i Sverige, 2020,
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/, hämtad 9 mars 2020
Sundén, Erica ’’Migrationsverket ska omorganiseras – sex regioner föreslås bli tre’’, svt.se, 8 oktober 2019,
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/region-nord-kan-forsvinna-fran-mi-grationsverket, hämtad 8 maj 2020
UNHCR, UNHCR:s historia,
https://www.unhcr.org/neu/se/om-oss/historia, hämtad 31 mars 2020
Wikström, Tobias, ’’Tobias Wikström: Stärk grundläggande rättigheter i Sverige’’, di.se, 19 juli 2018,
https://www.di.se/ledare/tobias-wikstrom-stark-grundlaggande-rattigheter-i-sve-rige/m, hämtad 29 februari 2020