Alternativ till jakt?

Efter att nu ha presenterat jakt på gråsäl som den enda lösningen på problemet som arten förorsakar främst yrkesfiskare är det befogat att studera alternativ till dödande av arten. Att alltid studera alternativ till dödandet av vilt är för övrigt utgångspunkten till JaktL, då vilt endast ska undantas sin fredning om det är försvarligt.199

Andra lämpliga lösningar på problemen som gråsälen förorsakar yrkesfisket är exempelvis att yrkesfiskare fiskar vid olika tidpunkter på dygnet, försöker att skrämma bort sälarna från fiskeplatserna med exempelvis ljud, sitta på vakt invid redskapen, fiska endast i kortare perioder, byta fångstplatser eller att välja ut redskap som är särskilt utformade mot sälar. Dessa alternativa lösningar på problematiken räknar NV upp i besluten om skydds- och licensjakt.200 Många av alternativen torde dock gå att ifrågasätta från en yrkesfiskares ekonomiska perspektiv, då flera av alternativen torde vara både resurs- och tidskrävande för en människa som livnär sig på fisket.201 NV skriver i sitt senaste beslut om licensjakt att sett utifrån inkomna ansökningar om skyddsjakt från enskilda påvisas dock att dessa alternativa problemlösningar för yrkesfiske, fritidsfiske och vattenbruk är otillräckliga, varför en jakt på gråsäl bedöms vara det enda alternativet.202 Licensjakten förespråkas framför skyddsjakten och andra icke-jakt-relaterade alternativ av NV. Skälet för detta är för att licensjakten är en populationsreglerande åtgärd som syftar till att reglera gråsälsstammens täthet, storlek och tillväxt medan skyddsjakten inriktas mot enskilda skadegörande gråsälar samt då de andra åtgärderna är problematiska och ineffektiva för yrkesutövarna.203

197 Jfr förvaltningsplan, s 66.

198 Se NV-00236-20 s 7 av 13.

199 Jfr prop. 1986/87:58 s 26. Se även inledningen i AHD artikel 16.1; ”Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning...”

200 NV-00236-20 s 8 f av 13, NV-00264-19 s 7 av 11, NV-05867-19 s 4 av 7, NV-07919-19 s 4 av 7.

201 Jfr Danell, Bergström (red.), a a, s 292.

202 Se NV-00236-20 s 9 av 13.

43

Tom Arnbom, som är havsexpert vid intresseorganisationen WWF, anser dock att licensjakten är en verkningslös åtgärd för att lösa problemen för yrkesfiskarna i Östersjön och menar att licensjakten endast skapar en psykologisk effekt för yrkesfiskarna.204 Han tillägger att det inte ger någon effekt att skjuta 2 000 gråsälar i Östersjön då gråsälsstammen är så stor redan. För att en licensjakt skulle generera en lösning på problematiken skulle man enligt WWF behöva skjuta tiotusentals gråsälar i Östersjön, men det skulle aldrig accepteras menar Arnbom.205 Den långsiktigt rimliga lösningen enligt honom är att utveckla bättre fiskeredskap och ändra metoderna för yrkesfisket och tillämpa skyddsjakt som en temporär lösning på enskilda gråsälsindivider som orsakar problem.

Både WWF:s och NV:s lösning på problematiken har sina för- och nackdelar. För all del bör redskapen och metoderna anpassas till dagens gråsälsberikade förhållanden i Östersjön; men detta är enklare sagt än gjort, då det i dagsläget inte finns ekonomiskt försvarbara alternativa redskap och metoder för yrkesfiskarna.206 Allt pekar nämligen åt att det traditionella yrkesfisket håller på att dö ut som näringsgren i Östersjön. Jag lutar mot att ge medhåll till NV:s linje med att licensjakten är en långsiktigt rimlig problemhanterare för att lösa skadorna gråsälen förorsakar yrkesfiskare och övriga arter i Östersjön. Även WWF anser ju att licensjakten kunde fungera, men bara om den skulle göras i en större skala; men Arnbom menar att det vore problematiskt att döda tiotusentals gråsälar. Initialt har han sant i det sagda. En så storskalig jakt kan kritiseras ur flera aspekter, såsom moraliska och ekologiska, samt risken att skada gråsälens gynnsamma bevarandestatus och eventuellt risken att andra sälarter i Östersjön skulle skjutas.207 Så länge gråsälen har en gynnsam bevarandestatus högt över referensvärdet är den lämplig att jaga med licensjakt, i alla fall om man ska vara trogen lydelserna i både AHD och den nationella jaktregleringen. Skulle gråsälens bevarandestatus bedömas att vara kritiskt i relation till det referensvärdet så ska ingen

204 TT Sveriges Radio P4 Blekinge 7/7 2020.

205 Varför detta inte skulle accepteras motiverar Arnbom dock inte något djupare i radioinslaget. Så länge en gynnsam bevarandestatus upprätthålls och inte hotas torde det inte föreligga något rättsligt problem att jaga tiotusentals gråsälar.

206 Jfr NV-00236-20 s 9 av 13.

207 Såsom knubbsäl och östersjövikare (phoca hispida botnica) och kanske även saimenvikare (pusa hispida saimensis), som dock enbart förekommer i sjön Saimen i Finland.

44

jakt genomföras, eftersom det skulle strida mot Sveriges skyldighet att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus hos gråsälen.

3.5 Avsnittets konklusion

Gråsälen medför allvarliga problem för både yrkesfiskare och andra arter såsom torsken och tumlaren. Det är dock främst yrkesfiskares problem med gråsälen som rättsligt motiverar skydds- och licensjakten som problemlösning i Sverige, även om det lagtekniskt kunde vara möjligt att motivera en jakt genom dagens stora gråsälspopulations hot mot övriga arter. NV:s linje är att licensjakten är den rimligaste lösningen på problemen, medan WWF anser att den bästa lösningen är att utveckla bättre redskap och ändra fiskemetoderna.

Slutsatsen i avsnittet är att licensjakt är en rimlig lösning på problemen som gråsälen orsakar. Lösningen är dock inte felfri då den i sin tur skapar åtminstone ett ohållbart problem, nämligen frågan om vad jägaren ska och kan göra av de döda sälkropparna efter den genomförda jakten. Enligt dagens regelverk uppfattas den fällda gråsälen endast som ett problemavfall för jägaren då sälkropparna saknar ett ekonomiskt värde i och med att handeln med sälprodukter är i princip förbjuden inom EU.

45

4 En resurs

4.1 Syfte och upplägg

Avsnitt 4 är en konsekvens av konstaterandet att gråsälen kan och bör jagas i det föregående avsnittet. När sälar jagades förr gjorde människan det för att erhålla värdefulla resurser.208 Idag jagas gråsälen i Östersjön enbart för att skydda andra intressen, främst fiskerinäringens.209 Någon säljakt i Östersjön med huvudsyftet att erhålla sälprodukter sker inte, eftersom EU har infört ett unionsomfattande förbud för handel med sälprodukter. Den skjutna sälkroppen är idag ekonomiskt värdelös för de flesta inom EU. Genom undantag kan inuiter och andra ursprungsbefolkningar jaga och idka handel med sälprodukter inom unionen. Den rådande situationen utmynnar i den tredje frågeformuleringen: Hur är sälförordningen motiverad ur ett hållbarhetsperspektiv och kan en handel med sälprodukter vara rättsligt möjligt och berättigat i EU?

Avsnittets upplägg baseras på frågeformuleringen. I avsnitt 4.2 studeras först hur sälförordningen faktiskt motiveras och hur dess lydelse har ändrats under åren. Därefter inryms även medlemsstaters synpunkter på förordningen i avsnittet, vilket skapar en mer detaljerad förståelse för den faktiska innebörden av sälförordningen.

I avsnitt 4.3 besvaras uppsatsens tredje frågeformulering i ljuset av den materiella informationen från det föregående underavsnittet. Inledningsvis analyseras det huruvida förordningen i sin aktuella lydelse är hållbar eller inte. Efter att en slutsats fattas i den saken studeras det följaktligen om det finns något rättsligt utrymme för att möjliggöra en handel med sälprodukter i EU igen. Till sist sammanfattar avsnitt 4.4 essensen i avsnittet.

208 Jfr särskilt Sörlin (red), a a, s 26 och avsnitt 3.4.1.