Denna del av analysen får ett annat upplägg då författarna upplever att det inte är en lika tydlig uppdelning mellan DF och 3PL i temat om samarbete. De har därav valt att dela upp samarbetet i tre aspekter. De tre aspekter gemensamma projekt, kommunikation och motivation till hållbarhet kommer undersökas för DF och 3PL separat. Avsnittet avslutas med en sammanlagd analys där alla tre aspekter av samarbetet och hur dessa påverkar de två parterna.
66 6.3.1 Gemensamma projekt enligt DF
Det framgår av de specifika projekt som DF1, DF2, DF4 och DF6 genomför tillsammans med deras 3PL-företag gällande hållbara transporter att de ligger långt fram i genomfö-randet av deras strategier för hållbara transporter. DF3 och DF5 genomför i dagsläget inte några projekt tillsammans med deras 3PL för hållbarhet vilket går att härleda från att de ligger efter i sin hållbarhetsstrategi. De uttrycker däremot tydligt att de ligger efter och har satt upp planer för framtiden gällande målsättningar. Detta går även att härleda till-baka till att de som genomför hållbara projekt även anser att de har goda relationer med deras 3PL eftersom DF1, DF2, DF4 och DF6 anser att de har en god relation med deras 3PL. DF3 och DF5 som inte genomför några hållbara projekt med deras 3PL menar sam-tidigt att önskar en bättre relation med sina 3PL än vad de i dagsläget upplever att de har.
DF1 och DF4 hävdar även att det finns en skillnad mellan större och mindre 3PL-företag när det kommer till möjligheterna att genomföra projekt för hållbara transporter. De me-nade på att det var betydligt enklare med mindre 3PL-aktörer, då dessa är mer lyhörda och villiga att testa nya lösningar. När de DF som är med i denna studie talar om relat-ionen till sina 3PL så kommer det snabbt fram att det finns nackdelar med de stora 3PL-aktörerna. Även ifall dessa har rikstäckande transportnät så har de en rad problemom-råden. Detta nämner DF1, DF2, DF3, DF4 och DF5 där de beskriver dem som stela eller att de endast erbjuder paketerade lösningar som ej kan anpassas sig efter kundens alla preferenser. Detta skulle kunna tyda på att det kan vara mer problematiskt att ingå en djupare relation med de större 3PL-aktörerna respektive lättare med mindre aktörer.
Martinsen och Huge-Brodin, (2014, s. 20) menar att det tydligt framgår att goda relationer är en nyckelfaktor för att genomföra projekt för hållbara transporter och i sin trestegsmo-dell angående relationen mellan 3PL-företag och deras kunder kopplat till hållbara prin-ciper av Martinsen och Huge-Brodin (2014, s. 16). Det tredje steget i modellen hänvisar till att aktiviteterna som genomförs i en nära relation tillsammans är mer utvecklade och komplexa utefter den specifika kundens preferenser (Martinsen & Huge-Brodin, 2014, s.
20). Till skillnad från hållbarhetsaktiviteter som beskrivits som en del i utvärdering och uppföljning så undersöks nu vad gemensamma projekt innebär för relationen mellan DF och 3PL i denna studie. Om gemensamma projekt genomförs så tyder detta på att samar-betet har kommit en bra bit på vägen och det kan då förklara en hel del i varför vissa av DF har kommit längre har flertalet gemensamma projekt medan de som inte har kommit så långt i utvecklingen av hållbara transporter inte har dessa gemensamma projekt. För de DF som i dagsläget inte arbetar med dessa projekt är det viktigt att se dessa som ett sätt att få igång en bra dialog om hållbara transporter med sin 3PL-aktör. Det som också framgår tydligt är att det från DF:s perspektiv finns en skillnad för att genomföra samar-beten för hållbara transporter hos olika 3PL-aktörer där storleken är den avgörande fak-torn. Det är enligt DF lättare att samarbeta för hållbara transporter med mindre aktörer än med de större.
6.3.2 Gemensamma projekt enligt 3PL
Samtliga 3PL i denna studie genomförde projekt med sina kunder för hållbara aktiviteter samt att de har goda relationer med deras kunder och kallar dem “kollegiala” relationer.
Detta menar Martinsen och Huge-Brodin (2014, s. 16) är ett tecken för att det finns en djup relation mellan dessa 3PL och deras kunder och vilket leder till att det finns stora möjligheter till att genomföra fler gemensamma projekt i framtiden.
67
Författarna tar dock hänsyn till att denna aspekt kan vara svårtolkad från de 3PL som ingår i studien då samtliga har kunder som de hjälper med hela deras logistik och då enkelt kan beskriva detta som gemensamma projekt för hållbarhet när de tillfrågats om detta. De 3PL som är med i studien kategoriseras alla som “större aktörer”. När DF i denna studie påpekade fel i deras egna större 3PL-företag så pekade de ofta på att de var “trögrörliga”
och stela. Detta kan enligt denna studie vara på grund av att de större 3PL-aktörerna i sin tur har så många transportörer att driva utvecklingen med. Jämförs detta med de mindre aktörerna som i stor utsträckning äger sina egna fordon och därav har större kontroll över sin fordonsflotta så kan det vara en bidragande faktor till varför det blir svårare för de större aktörerna att vara snabbfotade i samarbetet. 3PL1 menade att dessa aktörer är mer anpassningsbara än vad större organisationer är.
6.3.3 Kommunikation i utbud och efterfrågan DF
I denna aspekt av samarbetet undersöker författarna hur DF upplever 3PL-företagets ut-bud samt hur 3PL-företaget upplever DF:s efterfråga gällande hållbara transporter. Detta för att identifiera utmaningar i kommunikationen som leder till missförstånd och gap.
Nedan analyseras DF utifrån vilka kommunikationsgap som författarna anser att dem till-hör.
DF1 och DF4 i denna studie uppfattar att de mindre aktörerna i dagsläget möter deras efterfrågan på hållbara transporter. Martinsen och Björklund (2012, s. 575) skulle besk-riva att dessa DF är i gap fem, där kunden upplever sin efterfråga som tillfredsställd och därav behövs ingen satsning på bättre kommunikation från någon part. Detta kan dock bero på att de mindre aktörerna är bättre på att kommunicera sitt erbjudande och utföra det som efterfrågas.
DF1, DF2, DF4 och DF6 hänvisar till att de själva efterfrågar mer än vad deras större leverantörer erbjuder. Något som Martinsen och Björklund, (2012, s. 575) skulle beskriva som gap tre, då det är är vanligt att kunden inte uppfattar det hållbara erbjudandet från 3PL-företaget på ett korrekt sätt. Anledningen till detta skulle kunna vara att deras 3PL inte förstår deras efterfrågan fullt ut, vilket går i linje med gap fyra där Martinsen och Björklund, (2012, s. 575) beskriver att 3PL-företaget inte förstår vad kunden efterfrågar för hållbara lösningar. Gap fyra var ett litet gap i Martinsen och Björklund, (2012, s. 575) men i denna studie är det ett stort gap då majoriteten av DF anser att deras efterfråga på hållbara transporter överstiger nuvarande erbjudandet från deras 3PL-företag. Det kan bero på att kunskapen hållbara transporter hos DF ökat kraftigt de senaste åren då DF2, DF3 och DF4 hävdar att det blivit stor skillnad de senaste två till tre åren i efterfrågan på hållbara transporter från samhället i stort. Det har lett till att DF har blivit mer engagerade gällande hållbara transporter för att kunna möta samhällets, och i sin tur, konsumenternas efterfrågan. Då Martinsen och Björklund, (2012, s. 575) utförde sin studie för nio år sedan kan detta spela in i skillnaden.
DF3 och DF5 efterfrågar inte hållbara transporter i lika stor utsträckning och hävdar därav att de är nöjda med deras 3PL-företags erbjudande i dagsläget. Martinsen och Björklund (2012, s. 574) beskriver denna situation som gap ett där 3PL-företaget erbjuder mer än vad kunderna efterfrågar. Det går även att hänvisa till att dessa DF själva hävdar att de ligger efter i hållbarhetsstrategier vilket kan tolkas som att de inte vet vad de ska efter-fråga.
68
6.3.4 Kommunikation i utbud och efterfrågan 3PL
Martinsen och Björklund (2012, s. 575) menar att det största gapet är gap två där 3PL-företaget upplever att deras erbjudande är bättre än vad de upplever att kunden efterfrågar av dem. Alltså anser 3PL-företaget att de själva ligger före i utbudet av hållbara transpor-ter. Samtliga 3PL upplever att de besvarar den efterfråga som ställs på dem gällande håll-bara transporter samtidigt som 3PL3 upplever att vissa kunder efterfrågar mer än andra men att de fortfarande kan möta efterfrågan från de mest krävande. Denna överprestation kan bero på att 3PL förbereder sig för framtida krav från konkurrens på marknaden och styrmedel från staten men också att 3PL-företaget i dagsläget möjligtvis missbedömer efterfrågan från DF enligt Martinsen och Björklund (2012, s. 577).
6.3.5 Motivation till hållbarhet
Innan författarna analyserar motivationen hos parterna i samarbetet så anser de att det är av vikt att beskriva beroendeförhållandet mellan de båda. Samtliga 3PL i denna studie uppgav att deras största intressent var deras kunder samtidigt som inget DF som deltar i denna studie äger egna transporter. Detta leder enligt Sallnäs (2016, s. 329) till ett ömse-sidigt beroende mellan DF och deras 3PL när de ska genomföra hållbara transporter ef-tersom 3PL är beroende av deras största intressent samtidigt som DF är beroende av 3PL för att lösa sin transport. Utifrån dessa två beroendeförhållanden så fann Sallnäs (2016, s.
333) en ny parameter vid namn “Ambition för hållbarhet” och använder fyra kategorier för att kategorisera ambitionen för att verka hållbart för 3PL-företagen och deras kunder.
För att underlätta för läsaren kommer denna del av analysen presentera DF och 3PL sam-tidigt och analysera dem med hjälp dessa fyra kategorier för att identifiera möjligheter och utmaningar som finns inom samarbetet för hållbara transporter och hur de två par-terna kan koordinera sitt samarbete. I figur 9 benämns storleken på 3PL-företaget som större och mindre.
Figur 9. Fallföretag kategoriserade enligt ambition för hållbarhet (modell av Sallnäs, 2016, s. 333).
69
Kategori B: I denna studie är det DF3 och DF5 som är i startgroparna av sina satsningar på samarbetet gällande hållbara transporter. Det som hindrar samarbetet från att gå vidare just nu är att DF3 och DF5 inte har tillräcklig betalningsvilja för mer hållbara transporter vilket tyder på att de har en lägre motivation än deras 3PL. DF3 och DF5 var dock positivt inställda till de miljömässiga aktiviteter som hade en kombination av ekonomiska och miljömässiga fördelar. I studien var det 3PL1 och 3PL3 som ansåg sig vara mer motive-rade än flera av deras kunder då de hävdade att de inte efterfrågade allt de erbjöd. Då det framkommer att 3PL1 och 3PL3 är mer motiverade än vissa av sina kunder så är det viktigt för dem att ta hänsyn till dessa i sin framtida strategi för hållbarhet. Sallnäs (2016, s. 330) beskriver att de samarbeten som ingår i kategori B innebär att 3PL-företaget har större motivation än DF och rekommenderar då att 3PL lyfter fram de hållbarhetsaktivi-teter som är en kombination av ekonomiska och miljömässiga fördelar för att främja håll-barhet hos mindre motiverade kunder. Alternativt kan 3PL-företaget också förändra sitt erbjudande genom att endast erbjuda ett hållbart alternativ så att kunden inte kan välja och blir således tvingad till att bli mer hållbar (Sallnäs, 2016, s. 331).
Det blir en viktig del i 3PL-företagens strategi att identifiera möjligheter i hur de bäst ska motivera deras kunder som inte är motiverade för hållbarhet samtidigt förstå vilka utma-ningar det innebär. 3PL-företaget till DF3 och DF5 verkar lyfta fram aktiviteterna som främjar ekonomi samtidigt som miljömässiga fördelar vilket ger indikationer på att de arbetar med att öka motivationen hos DF3 och DF5. Detta visar sig även i hur de lagt fram tydliga strategier för hållbara transporter. Att 3PL-företaget till DF3 och DF5 skulle använda sig av att endast erbjuda hållbara alternativ anser författarna inte var genomför-bart med dagens teknik och rådande prissättning. 3PL skulle dock kunna lägga upp en långsiktig strategi tillsammans med DF så att de genom en successiv process kan ställa om till att enbart erbjuda hållbara transporter där de ekonomiska fördelarna lyfts fram.
Kategori C: I denna studie blir det här stor skillnad på hur DF upplever skillnaden på motivation hos större respektive mindre aktörer. DF1, DF2 och DF4 uttryckte att de själva låg på samma motivationsnivå som sina mindre 3PL-aktörer när det kom till hållbara transporter. Detta framgår av att dessa DF kan med sina mindre aktörer utföra hållbara aktiviteter och projekt genom samarbete, vilket kräver att parterna har en liknande mål-bild och tydlig kommunikation. För 3PL-företagen i denna studie så är det stor skillnad mellan olika kunder. 3PL2 menar på att de är lika motiverade som sina kunder men i deras fall är både 3PL2 och deras kunder i startgroparna när det kommer till hållbara transporter. 3PL1 och 3PL3 hävdade båda att de är lika motiverade som deras mest mo-tiverade kunder, alltså möter de efterfrågan kunder som är mest momo-tiverade. Sallnäs (2016, s. 331) tar upp att de samarbeten som ingår i kategori C kännetecknas av att båda parter har hög motivation för hållbara transporter och det finns därav stora möjligheter att genomföra radikala förändringar tillsammans. Sallnäs (2016, s. 332) menar att kunden antingen låter 3PL driva all utveckling själv, alternativt då de kan lita på att 3PL är moti-verade och genomför aktiviteterna alternativt att kunden är delaktiga i processerna och utvecklingen.
Det är viktigt att ta hänsyn till att dessa mindre aktörerna har färre flöden och är mer nischade på en del av transportnätverket, ofta stadskärnan. Detta ger dem fördelar då de enklare kan ha stor del av sin fordonsflotta på fossilfria drivmedel samt att de uppfattas som enklare att ha att göra med när de inte behöver sy ihop de stora flödena åt DF. Med detta sagt ska det inte underskattas vilka stora möjligheter de skapar genom att båda parter tillsammans är motiverade vilket de tydligt det upplever att de mindre är aktörerna är. Att
70
3PL anser att det nu är flertalet kunder som är lika motiverade som dem är ett ytterligare tecken på att det händer en hel del med kraven från kundens sida på senaste tiden. Till skillnad från två till tre år sedan då 3PL ansågs sig själva ligga långt före i sitt erbjudande och motivation kring hållbara transporter, så anser flera av dem nu att de är på samma nivå som en hel del kunder. Därav skulle det kunna finnas större möjligheter att genom-föra ett samarbete för hållbara transporter då båda parters motivation är hög. En utmaning blir i de fall där båda parter är lika motiverade men att ingen av parterna har kunskap eller erfarenhet vilket leder till att utvecklingen går mycket långsammare.
Kategori D: I denna studie framgår det att DF1, DF2 och DF4 är mer motiverade än deras större aktörer till att utveckla hållbara transporter, samtidigt som DF6 anser att de är mer motiverade än alla sina 3PL. Sallnäs (2016, s. 332) beskriver kategori D som den kategori där kunden är mer motiverad än deras 3PL, kunden har makt att påverka 3PL-företaget till mer hållbara transporter men är fortfarande beroende av att 3PL kan utföra aktivite-terna de kräver. Kunden kan i denna situation starta gemensamma projekt för hållbarhet för att få ett mer ömsesidigt beroende och samtidigt kunna få insikt i verksamheten hos 3PL, ett annat alternativ är att sätta tydliga krav på 3PL.
De DF som uppvisar en högre motivation än deras 3PL genomför i dagsläget gemen-samma projekt med deras 3PL för hållbara transporter. Denna studie framhäver att de större 3PL-aktörerna framstår som mindre motiverade ur DF:s synvinkel. Det kan bero på att de mindre aktörerna gör ett bättre jobb i kommunikationen eller att kunskapen hos DF blivit större och således har kraven på vad 3PL ska genomföra ökat. Genomför inte 3PL dessa aktiviteter så uppfattas de som omotiverade av DF. Det viktiga för DF här blir att våga komma med idéer och förslag och visa sin motivation för sin 3PL. Det kan vara en utmaning för ett DF att veta vilka typer av projekt som kan genomföras och därav så kan idéer rinna ut i sanden. Det är då DF ska sätta tydligare krav på 3PL-aktörer för att ta del av deras kunskap och expertis inom området, det är här samarbetet kan bli starkare och relationen djupare. En möjlighet för 3PL kan vara att vara mer lyhörd hos de DF som vill samarbeta för hållbarhet för att således stärka deras samarbete, men också ta lärdom för att i framtiden erbjuda liknande projekt till de DF som i nuläget inte är lika motiverade till att samarbeta.
6.3.6 Sammanlagd bild av samarbetet
Det har framkommit i denna del av analysen att DF anser att det är en skillnad på större och mindre aktörer i deras samarbete. Det finns stora skillnader i vad DF ser för möjlig-heter och utmaningar till samarbete med en större respektive mindre 3PL-aktör. Motivat-ion verkar vara en nyckelfaktor då den möjliggör en typ av kommunikatMotivat-ion som förenklar utvecklingen av hållbara transporter i ett samarbete. Studien visar exempelvis att DF1, DF2, DF4 och DF6 är i motivationskategori D då de är mer motiverade än de större 3PL-aktörerna samtidigt som de befinner sig i gap fyra och tycker att de inte får ut tillräckligt av sin större 3PL-aktör. Detta eftersom de större 3PL-aktörerna kommunicerar sämre samt att det är svårare att driva projekt tillsammans med. Samtidigt framgår det att DF1, DF2 och DF4 är tillsammans med de mindre aktörerna i motivations-kategori C där båda parter är lika motiverade för hållbarhet. De mindre aktörerna är bättre i kommunikationen av hållbarhet samtidigt som det framkommer att det är lättare att genomföra projekt med dem. Detta har i sin tur lett till att DF i nuläget är mer nöjda med sina mindre aktörer och därför skulle kunna härledas till att de kräver mer motivation och bättre kommunikation av deras större 3PL-aktörer samt att det ska vara lättare att genomföra projekt med dem.
71
3PL:s s upplever att de svarar på efterfrågan i kommunikationen mellan dem och DF. De anser även att de är lika motiverade som deras kunder till att verka hållbart. Detta går att härleda till att 3PL-aktörerna i studien är större aktörer och det finns stor chans att dessa är i gap två, där 3PL inte uppfattar DF:s efterfråga för vad den egentligen är. Detta är en utmaning i kommunikationen vilket i sin tur leder till ett sämre samarbete. Det är viktigt att poängtera att de 3PL-företag som är med i studien inte är direkt kopplade till de DF som medverkar. Denna studie vill lyfta fram att en matchande kultur är en viktig del i ett fungerande samarbete. Det kan finnas mycket hos de mindre aktörerna som de större ak-törerna kan ta lärdom av då det verkar spela stor roll både för genomförandet av projekt, kommunikationen och motivation hur två parternas mål, processer och kultur stämmer ihop med varandra. Både DF1 och DF6 uttrycker båda vikten av att de båda parterna i samarbetet ska ha en matchande kultur. Detta kan även härledas till att många av företa-gen i studien, både från DF och 3PL, beskrivit relationen dem emellan som kollegial, det blir då en utmaning när en så nära relation är mellan två organisationer med annorlunda mål för hållbara transporter. Att skapa en tydligare bild av den andra parten av samarbetet blir på grund av detta av stor vikt. Detta kan handla om att båda sidor ska vara öppna med sina mål för samarbetet och att företagen ska dela information om sina processer.
72