Då denna studie har haft som syfte att belysa hur detaljhandelsföretag skulle kunna arbeta effektivare för att skapa lösningar tillsammans med sina 3PL-företag för mer hållbara transporter och på så vis bidra till en bättre miljö. Till följd av detta har studien bidragit till ökad förståelse hos detaljhandelsföretag och 3PL-företag i hur de ska utveckla sitt samarbete och minska den totala negativa påverkan på miljön. Detta skulle då ha en po-sitiv påverkan på samhället när utsläppen från godstrafiken minskar till följd av att par-terna samarbetar mer effektivt.
Studien belyser att samhällets krav är drivkraften till att detaljhandelsföretag och 3PL utvecklar mer hållbara transporter. Med utgångspunkt i detta kan invånarna i samhället påverka utvecklingen av hållbara transporter helt genom att enkelt visa att de efterfrågar det i en större utsträckning av de företag de handlar hos. Studien visar att både detaljhan-delsföretag och 3PL-företag anser att de nuvarande regleringarna är för lågt satta för att anses driva dem till att utveckla hållbara transporter. Lagstiftare bör ha detta i åtanke när nya regleringar övervägs och därav sätta strängare krav på hållbara transporter för att således främja vidare utveckling. Studien visar på en avsaknad av en standardiserad be-räkning för CO2-utsläpp från båda aktörerna inom samarbetet. Lagstiftare eller 3PL-bran-schen bör tillsammans skapa ett standardiserat tillvägagångssätt för att mäta CO2-utsläpp för att således ha möjlighet att behandla och utvärdera utsläppsdata på ett korrekt sätt.
Detta skulle då leda till en möjlighet att angripa och således minska de transporter som släpper ut mest vilket sedan leder till en bättre miljö för hela samhället.
Författarna har haft ett etiskt förhållningssätt till deras respondenter genom de frågor som ställts till dem inte tvingat dem att lämna ut information om sitt företag som kan anses vara känsligt eller resultera att den enskilda respondenten “hänger ut sitt eget företag”.
De har haft kunskap om att de fått välja att inte svara på frågor samtidigt som de har haft möjlighet att avbryta studien när som helst. Författarna har inte lagt någon värdering i respondenternas svar, utan har använt citat om hur något beskrevs något och endast tagit vad de har sagt som sanning.
Författarna har anonymiserat företagen och respondenterna på flera sätt både angående vilket fallföretag det är och genom att inte ange exakta siffror angående antal anställda, omsättning eller vilka typer av företag de samarbetar med. Under studien har det fram-kommit en skillnad hur detaljhandelsföretagen upplever en skillnad mellan större och mindre 3PL-aktör, där ofta specifika företagsnamn uppkommer. Författarna har valt att hålla dessa anonyma för att inte påverka deras verksamheter negativt men ändå valt att belysa skillnaden mellan större och mindre aktörer då det är av vikt för studiens resultat och slutsats. Författarna meddelade respondenterna om anonymiseringen innan intervjun genomfördes. Respondenterna tillfrågades även om författarna tilläts spela in intervjuerna för att få så korrekta och rättvisa svar som möjligt när författarna sammanställde de tran-skriberade intervjuerna.
82
Referenslista
Allhorn, J. (2019, 4 nov). Hela listan: Sveriges 100 största handelsföretag. Ehan-del. https://www.ehanEhan-del.se/sveriges-100-storsta-handelsforetag [Hämtad 2021-03-20]
Avensia (2014) Omni-Channel Retail 2014. [Rapport]. Avensia AB. Tillgänglig via: https://docplayer.se/34426323-Omni-channel-retail-2014.html
[Hämtad 2021-03-20].
Bahr, W., & Sweeney, E. (2019). Environmental sustainability in the follow-up and evaluation stage of logistics services purchasing: Perspectives from UK shippers and 3PLs. Sustainability (Basel, Switzerland), 11(9), 2460–. doi.org/10.3390/su11092460 Balboni, B., Marchi, G., & Vignola, M. (2017). Knowledge transfer in the context of buyer–supplier relationship: An analysis of a supplier’s customer portfolio. Journal of Business Research, 80, 277–287. doi.org/10.1016/j.jbusres.2017.06.022
Bernon, M., Cullen, J., & Gorst, J. (2016). Online retail returns management. Interna-tional Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 46(6/7), 584–605.
doi.org/10.1108/IJPDLM-01-2015-0010
Björklund, M. (2011), “Influence from the business environment on environmental pur-chasing - drivers and hinders of purpur-chasing green transportation services”, Journal of Purchasing and Supply Management, Vol. 17, pp. 11-22.
Björklund, M., & Forslund, H. (2014). The Shades of Green in Retail Chains’ Logistics.
In Sustainable Logistics (Vol. 6, pp. 83–112). Emerald Group Publishing Limited.
doi.org/10.1108/S2044-994120140000006005
Bommer, M., O’Neil, B., & Treat, S. (2001). Strategic assessment of the supply chain interface: a beverage industry case study. International Journal of Physical Distribution
& Logistics Management, 31(1), 11–25. https://doi.org/10.1108/09600030110366375 Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. 3:e uppl. Oxford: Oxford University Press.
Bäckstrand, J., Suurmond, R., van Raaij, E., & Chen, C. (2019). Purchasing process models: Inspiration for teaching purchasing and supply management. Journal of Pur-chasing and Supply Management, 25(5), 100577–.
doi.org/10.1016/j.pur-sup.2019.100577
Caglio, A & Ditillo. (2009). Chapter 2 - Why firms collaborate. In Controlling Collabo-ration between Firms (pp. 13,15–13,25). Elsevier Ltd. doi.org/10.1016/B978-0-7506-8131-5.00002-5
Chen, W., Goh, M., & Zou, Y. (2018). Logistics provider selection for omni-channel environment with fuzzy axiomatic design and extended regret theory. Applied Soft Computing, 71, 353–363. doi.org/10.1016/j.asoc.2018.07.019
83
Collis, J., & Hussey, R. (2014). Business research: a practical guide for undergraduate
& postgraduate students 4:e upplagan. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
CSCMP. (2021) CSCMP Supply Chain Management Definitions and Glossary.
CSCMP. https://cscmp.org/CSCMP/Educate/SCM_Definitions_and_Glos-sary_of_Terms.aspx
[Hämtad 2021-03-23]
Das, T. K. and Teng, B. S. (2000). Instabilities of strategic alliances: an internal tesions perspective. Organization Science, 11, 77–101.
Decker, M. (2014). Last mile logistics for disaster relief supply chain management:
challenges and opportunities for humanitarian aid and emergency relief. Hamburg: An-chor Academic Publishing
DHL DP (2009) Delivering Tomorrow: Customer needs in 2020 and beyond: a global Delphi study. [Elektronisk rapport]. Tyskland Bonn: DHL https://www.mynews- desk.com/se/dhl/documents/delivering-tomorrow-customer-needs-in-2020-and-beyond-a-global-delphi-study-4553
[Hämtad 2021-03-23].
Easterby-Smith, M., Thorpe, R., Jackson, P., & Easterby-Smith, M. (2012). Manage-ment research (4:e upplagan). London: SAGE Publications.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Evangelista, P., Santoro, L., & Thomas, A. (2018). Environmental sustainability in third-party logistics service providers: A systematic literature review from 2000-2016.
Sustainability (Basel, Switzerland), 10(5), 1627–. doi.org/10.3390/su10051627 Farquhar, J. (2012). Case study research for business. London: SAGE Publications.
Fossilfritt Sverige (2021), Åkerinäringen. [webbsida] Fossilfritt Sverige https://fossil-frittsverige.se/roadmap/akerinaringen/ [Hämtad 2021-04-05]
Freeman, R. (1984). Strategic management: a stakeholder approach. Boston: Pitman.
Gibbert, M., Ruigrok, W., & Wicki, B. (2008). What passes as a rigorous case study?
Strategic Management Journal, 29(13), 1465–1474. doi.org/10.1002/smj.722 Holmström, C (2020, 31 dec). Företagens storlek. Ekonomifakta.
[Webb-sida].https://www.ekonomifakta.se/fakta/foretagande/naringslivet/naringslivets-struktur/
[Hämtad 2021-03-20]
Holter, A., Grant, D., Ritchie, J., & Shaw, N. (2008). A framework for purchasing transport services in small and medium size enterprises. International Journal of Physi-cal Distribution & Logistics Management, 38(1), 21–38.
doi.org/10.1108/09600030810857193
84
Huge-Brodin, M., Sweeney, E., & Evangelista, P. (2020). Environmental alignment be-tween logistics service providers and shippers – a supply chain perspective. The Inter-national Journal of Logistics Management, 31(3), 575–605. doi.org/10.1108/IJLM-04-2019-0101
Intelligent Logistik (2018) Här är Sveriges TPL-företag [elektronisk] Tillgänglig via: https://intelligentlogistik.com/wp-content/uploads/2018/03/IL_2_origi-nal_lowrez.pdf [Hämtad 2021-03-20]
Kembro, J.H., Norrman, A. and Eriksson, E. (2018), "Adapting warehouse operations and design to omni-channel logistics: A literature review and research agenda", Interna-tional Journal of Physical Distribution & Logistics Management, Vol. 48 No. 9, pp.
890-912. doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1108/IJPDLM-01-2017-0052
Khoja, F., Adams, J., & Kauffman, R. (2011). The inside story of relationship develop-ment: power asymmetry in a buyer?supplier relationship. International Journal of Inte-grated Supply Management, 6(1), 73–91. doi.org/10.1504/IJISM.2011.038333
Kirchoff, J., Koch, C., & Satinover Nichols, B. (2011). Stakeholder perceptions of green marketing: the effect of demand and supply integration. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 41(7), 684–696.
doi.org/10.1108/09600031111154134
Lambert, D., & Cooper, M. (2000). Issues in Supply Chain Management. Industrial Marketing Management, 29(1), 65–83. doi.org/10.1016/S0019-8501(99)00113-3 Lammgård, C., & Andersson, D. (2014). Environmental considerations and trade-offs in purchasing of transportation services. Research in Transportation Business and Man-agement, 10, 45–52. doi.org/10.1016/j.rtbm.2014.04.003
Large, R., Kramer, N., & Hartmann, R. (2013). Procurement of logistics services and sustainable development in Europe: Fields of activity and empirical results. Journal of Purchasing and Supply Management, 19 (3), 122–133.
doi.org/10.1016/j.pur-sup.2013.05.002
Martinsen, U., & Björklund, M. (2012). Matches and gaps in the green logistics market.
International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 42(6), 562–
583. doi.org/10.1108/09600031211250596
Martinsen, U., & Huge-Brodin, M. (2014). Environmental practices as offerings and re-quirements on the logistics market. Logistics Research, 7(1), 1–22.
doi.org/10.1007/s12159-014-0115-y
Melacini, M., & Tappia, E. (2018). A critical comparison of alternative distribution con-figurations in omni-channel retailing in terms of cost and greenhouse gas emissions.
Sustainability (Basel, Switzerland), 10(2), 307–. doi.org/10.3390/su10020307
Miles, S. (2017). Stakeholder Theory Classification, Definitions and Essential Contesta-bility. In Stakeholder Management (Vol. 1, pp. 21–47). Emerald Publishing Limited.
doi.org/10.1108/S2514-175920170000002
85
Miljödepartementet (2020, 11 december). Fem år med Parisavtalet. Regeringen. Till-gänglig via: https://www.regeringen.se/artiklar/2020/12/fem-ar-med-parisavtalet/
[Hämtad 2021-05-02].
Murfield, M., Boone, C., Rutner, P., & Thomas, R. (2017). Investigating logistics ser-vice quality in omni-channel retailing. International Journal of Physical Distribution &
Logistics Management, 47(4), 263–296. doi.org/10.1108/IJPDLM-06-2016-0161 Nationalencyklopedin AB (2021). Nationalencyklopedin. Tillgänglig via:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/detaljhandel [Hämtad 2021-03-02]
Naturvårdsverket (2020 a) Handlingsplan för att nå Sveriges klimatmål. Naturvårdsver-ket. Tillgänglig via:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppde-lat-efter-omrade/Klimat/En-uppfoljning-mot-klimatmalen-till-2030/
[Hämtad 2021-02-15]
Naturvårdsverket (2020 b) Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. Natur-vårdsverket. Tillgänglig via https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/? [Hämtad 2021-03-23]
Norman A., & Kembro J (2019) Lagerlogistik hos svenska handelsföretag – Trender, utmaningar och lösningar för omnikanal”, Lunds Universitet, Handelsrådets vetenskap-liga råd.
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data: Framställningsstrategier för empiri-redovisning. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Parmar, B., Freeman, R., Harrison, J., Wicks, A., Purnell, L., & de Colle, S. (2010).
Stakeholder Theory: The State of the Art. The Academy of Management Annals, 4(1), 403–445. doi.org/10.5465/19416520.2010.495581
Piotrowicz, W., & Cuthbertson, R. (2014). Introduction to the Special Issue Information Technology in Retail: Toward Omnichannel Retailing. International Journal of Elec-tronic Commerce, 18(4), 5–16. doi.org/10.2753/JEC1086-4415180400
Post, J.E., Preston L.E. & Sachs S. (2002). Managing the Extended Enterprise: The New Stakeholder View. California Management Review, 45(1), 6–28.
doi.org/10.2307/41166151
Pålsson, H., & Johansson, O. (2016). Reducing transportation emissions. Benchmark-ing: an International Journal, 23(3), 674–703. doi.org/10.1108/BIJ-03-2014-0025 Quan Chunguang, Cheng Xiaojuan, Wang Kexi, & Pan Pan. (2008). Research on Green Logistics and Sustainable Development. 2008 International Conference on Information Management, Innovation Management and Industrial Engineering, 3, 162–165.
doi.org/10.1109/ICIII.2008.114
86
Sallnäs, U. (2016). Coordination to manage dependencies between logistics service pro-viders and shippers: An environmental perspective. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 46(3), 316–340. doi.org/10.1108/IJPDLM-06-2014-0143
Saunders, K.N, Mark., Lewis, Philip. & Thornhill Adrian. 2019. Research Methods For Business Students. 8:e uppl. New York: Pearson.
Savelsbergh, Martin ; Van Woensel, Tom (2016) 50th Anniversary Invited Article—
City Logistics: Challenges and Opportunities Transportation science, 2016-05, Vol.50 (2), p.579-590
Srivastava, S. (2007). Green supply‐chain management: A state‐of‐the‐art literature re-view. International Journal of Management Reviews : IJMR, 9(1), 53–80.
doi.org/10.1111/j.1468-2370.2007.00202.x
Svensk Handel (2019 a) Den fysiska handelsplatsen i en digital värld. Svensk Handel.
[elektronisk] https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opin- ion/rapporter-och-foldrar/ovriga-rapporter/den-fysiska-handelsplatsen-i-en-digital-varld.pdf
[Hämtad 2021-02-08]
Svensk Handel (2019 b ) Handelsföretagen och konsumenterna breddar hållbarhetsen-gagemanget. Svensk Handel [elektronisk] Tillgänglig via: https://www.svenskhan- del.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/hallbar-han-del/svensk-handels-hallbarhetsundersokning-2019.pdf
[Hämtad 2021-02-08]
Svensson, P., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlittera-tur.
Thurén, T. & Strachal, G. (2011). Källa: internet: att bedöma information utifrån käll-kritiska principer. 1:a uppl. Malmö: Gleerup.
Trafikanalys (2015) Lastbilars klimateffektivitet och utsläpp. Trafikanalys Tillgänglig via: https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2010-2015/2015/rapport-2015_12-last-bilars-klimateffektivitet-och-utslapp.pdf
[Hämtad 2020-04-16]
Transportstyrelsen. (2019). Transportmarknaden i siffror 2018. [Rapport] Transportsty-relsen Tillgänglig via: https://www.transportstyTransportsty-relsen.se/globalassets/global/publikat- https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikat-ioner/marknadsovervakning/transportmarknaden-i-siffror-2018.pdf [Hämtad 2021-03-10]
Trost J (2010). Kvalitativa Intervjuer. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
(WCED) World Commission on Environment and Development(1987). Our Common Future. Tillgänglig via:
https://sustainabledevelopment.un.org/con-tent/documents/5987our-common-future.pdf [Hämtad 2021-04-16]
87
Weele, A., Arbin, K., & Lagerhammar, A. (2019). Inköp och supply chain management:
analys, strategi, planering och praktik, Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Wolf, C., & Seuring, S. (2010). Environmental impacts as buying criteria for third party logistical services. International Journal of Physical Distribution & Logistics Manage-ment, 40(1/2), 84–102. https://doi.org/10.1108/09600031011020377
Wu, H., & Dunn, S. (1995). Environmentally responsible logistics systems. Interna-tional Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 25(2), 20–38.
doi.org/10.1108/09600039510083925
Yin, R. (2018). Case study research and applications: design and methods (Sixth edi-tion). London: SAGE Publications .
88
APPENDIX
Appendix 1: Intervjuguide Detaljhandelsföretag
Inledande samtal.
Hur är läget? Hur ser situationen ut för er nu? Presentera oss själva.Fråga om anonymitet Är det OK att vi spelar in intervjun?
Inledande instruktioner:
• Detta kommer inte vara en intevju med en sträng struktur.
• Känner du att det är något viktigt som du skulle vilja berätta som ligger i närheten av vår fråga så känn dig fri att prata på.
• Vi kommer ställa flera frågor inom våra teman.
• Är det så att du inte riktigt förstår frågan så säg ifrån, vi förklarar gärna mer.
Vi tänkte börja om er logistik och allmänt om relationen till er tredjepartslogistiker för att sedan gå lite djupare in på hållbarhet och samarbetet i detalj.
1. Skulle du kunna kortfattat beskriva hur ert transportnätverk ser ut i dagsläget?
Mellan lager, butiker och onlinekunder samt vilka 3PL använder ni?
Följd: Hur ser samspelet ut mellan de olika punkterna i transportnätverket? Har ni olika 3PL för olika syften?
2. Finns det tydliga trenden på vad era kunder tycker är viktigt när det kommer till leveranser?
Följd: Hastighet? Flexibilitet? Hållbarhet? Ser ni någon typ av förändring den senaste tiden? eller är det samma trend nu som för 5 år sedan?
3. Skulle du kunna beskriva er affärsrelation med er 3PL?
Följd: Är det en nära relation där ni delar mycket information? Är den långvarig/kortva-rig?
4. Hur öppen skulle du beskriva kommunikationen ut mellan er och er 3PL? (tänk informationsdelning)
Följd: På vilka sätt kommunicerar ni?
5. Vad anser du fungerar bra och mindre bra i er relationen till er tredjepartslogisti-ker?
89
Nu går vi över och kommer prata mer om miljömässig hållbarhet
6. Hur skulle du beskriva hur er logistikavdelning ser på miljömässig hållbarhet?
Följd: Om miljö är viktigt, varför? Vilka aktiviteter är viktiga: Fyllnadsgrad, pris osv?
Det finns påståenden om att hållbarhet kommer till ett visst pris, vad tänker ni kring det?
7. Beskriv hur ni arbetar för att utveckla era transporter och göra dem mer hållbara?
Följd 1: Finns det aktörer som har mer eller mindre påverkan på hur mycket ni satsar på miljövänliga transporter (interna/externa) ex. lagar, kunder etc.
Följd 2: Vad är det som driver er till att vilja arbeta med miljövänliga transporter?
8. Finns det specifika mål för utveckling av hållbara transporter på de olika nivåerna i företaget? (Strategisk, Taktiskt, Operationell)
Följd: Skulle du kunna beskriva hur dessa ser ut? Be om exempel
Nu går vi över mer till det hållbart samarbete
9. I vilken utsträckning anser du att tredjepartslogistiker arbetar med miljömässig hållbarhet?
Följd: Beskriv på vilket sätt?
10. Hur upplever ni att 3PLs erbjudande för hållbarhet möter er efterfråga på det?
Följd 1: På vilket sätt stämmer de ihop med varandra och på vilka sätt upplever du att de går isär?
Ev. Följd fråga 2: Om de gör det ni kräver, tror du att ni skulle kunna kräva mer?
11. Finns det några krav på er som sätts av er 3PL för att ni ska få genomfört det ni efterfrågar från dem? (motkrav)
Följd: När det kommer till hållbara transporter, hur kan kraven se ut då? t.ex. Upphämt-ningstider/dagar?
90
Nu ska vi gå vidare till lite mer djupgående hur samarbetet ser ut mellan er och er/era 3PL
12. Utvärderar ni era 3PL-företag löpande?
Följd: Beskriv hur: Hur ofta? På vilket sätt? Vad utvärderar ni?
Går pris, geografiskt upptagningsområde, leveranshastighet före hållbarhet?
13. Finns det problem/utmaningar i utvärderingen?
Följdfråga: Om vi ska ge exempel: kommunikation, access till data, vilja till samarbete från båda?
14. Vilka miljömässiga aktiviteter anser ni det är viktigt att er 3PL arbetar med? (ex.
andel fossilfria transporter, mål för fyllnadsgrad,)
Följd: Hur kommunicerar ni detta till 3PL? är de med i kontrakt? I så fall hur konkret är dessa krav?
15. Använder ni er av miljömässiga mätvariabler/KPI:er i utvärderingen av era 3PL?
Följd: Vilka miljömässiga mätvariabler kontrollerar ni? (Vi kan ge exempel på: CO2, fordonsflottans skick (motor/fordon), bränsle osv.) Är de med i kontrakt?
16. Genomför ni specifika projekt för hållbarhet tillsammans med er 3PL i dagsläget?
Med projekt menar vi när ni tillsammans har gjort en satsning för att bli bättre tillsammans ex. Utbildar personal, designar logistiknätverk tillsammans,
Följd: Vad för typ av projekt? Vilket typ av fokus?
17. Om du själv får resonera vilka direkta fördelar skulle du se i ett närmare samarbete för hållbara transporter tillsammans med er 3PL?
Följd: På vilket sätt skulle det kunna förbättras? Vad är det som i dagsläget hindrar att det inte sker?
18. Finns det något som du skulle vilja tillägga i vår diskussion när det kommer till de teman vi gått igenom under intervjun?
91
Appendix 2: Intervjuguide Tredjepartslogistiker
Inledande samtal
• Hur är läget? haft en bra påsk?
• Hur ser situationen ut för er nu, mycket hemarbete??
• Anonymitet
• Går det bra om vi spelar in?
Inledande instruktioner:
• Detta kommer inte vara en intevju med en sträng struktur.
• Känner du att det är något viktigt som du skulle vilja berätta som ligger i närheten av vår fråga så känn dig fri att prata på.
• Vi kommer ställa flera frågor inom våra teman.
• Är det så att du inte riktigt förstår frågan så förklarar vi gärna mer.
Vi kommer börja prata en del om er relation till era kunder i allmänt, för att sedan gå in mer på djupet i samarbete.
1. Skulle du kunna beskriva den relation som ni har med en kund med hjälp ett exempel på en kund som ber/kräver mycket av er och en kund som kräver lite?
Följd: Är att relationerna långvarig/kortvarig?
2. Hur skulle du beskriva hur en kundrelation ser ut när ni och kunden har ett djupare samarbete?
Följd: Vad är viktigt för att få en djupare/närmare relation med en kund? Vilka aktiviteter ingår?
Nu kommer vi gå in lite mer på hållbarhet
3. Hur ser ni på hållbara transporter?
4. Hur ser ert erbjudande om hållbara transporter ut?
Följd: Finns det tydliga skillnader mellan olika alternativ hos er, där vissa är mer hållbara än andra?
92
5. Skulle du kunna beskriva vad som driver er till att etablera mer hållbara transpor-ter?
Följd: Beror det på lagar och regler? Gynna aktieägarna/ andra intressenter / hänsyn till kunder eller konsumenter? Konkurrenter? Internt från företaget?
6. Hur upplever ni att hållbarhet prioriteras generellt av kunden? Sen vad skiljer sig mellan kunder som efterfrågar mycket och de som efterfrågar lite.
Följd: Är t.ex. pris, frekventa leveransavgångar, flexibla leveranstider och annat högre prioriterat?
7. Har ni sett att efterfrågan på hållbara transporter har förändrats, i så fall hur?
Följd: Ökat/minskat? Vilka krav har ändrats? I hur stor utsträckning? Hur upplever ni att det ni erbjuder går i linje med det som efterfrågas?
Går in närmare på samarbeten mellan aktörerna.
8. På vilka olika sätt kommunicerar ni med era kunder?
Följd: hur transparenta är ni med information? Vilken typ av information får kunden ta del av?
9. Kan du beskriva hur ni i dagsläget arbetar med miljöfrågor i samarbetet med kun-der inom detaljhandelsföretag? Dra gärna exempel på en kund som bryr sig mycket och en som bryr sig lite.
Följd: Vem tar initiativ? Vilka möjligheter har kunderna att starta ett sånt samarbete? Hur ser kommunikationen ut?
10. Skulle du kunna ge några exempel på hur samarbeten med detaljhandelsföretag kan se ut från ert perspektiv?
Om kundens roll i samarbetet
11. Hur upplever du att kunden har möjlighet att påverka er till att utveckla just deras transportlösningar till att vara mer hållbara?
Följd: Kan ni ge ett exempel på hur?
12. Förväntar ni er att kunderna gör förändringar i sina processer för att nå ett mer lyckat samarbete?
Följd: I så fall vilka förändringar? Kommunikation (tillgänglighet av info), ambition från kund.
Mer ingående på samarbetet (fokus på utvärdering)
93
13. Finns det konkreta miljömässiga faktorer i kontrakten som ni skriver med era
13. Finns det konkreta miljömässiga faktorer i kontrakten som ni skriver med era