Vid val av urval finns det två olika sätt för hur författarna kan utgå ifrån och metoden kan vara baserad på sannolikhetsurval eller icke-sannolikhetsurval (Bryman & Bell, 2011, s.
176). Sannolikhetsurval grundar sig i att urvalet har blivit utvalt slumpmässigt vilket be-tyder att alla i den tänkta målgruppen för undersökningen har samma chans att bli utvalda.
Målet med sannolikhetsurval är att minimera urvalsfel vilket lägger vikt på att urvalet ska gå i linje med den undersökningsgrupp som studien avser att undersöka (Bryman & Bell,
32
2011, s. 176). Ett icke-sannolikhetsurval är ett urval som inte har blivit utvalt på ett slump-mässigt vis. Detta betyder att vissa delar av populationen i urvalet har en mindre chans att bli valda (Bryman & Bell, 2011, s. 176). Det finns tre olika typer av icke sannolikhets-urval: Bekvämlighetsurval, snöbollsurval och kvoturval. Bekvämlighetsurval är en typ av urval som är anpassat till forskarens fördel och är lättast tillgängligt, det kan vara effektivt för att nå rätt målgrupp och är tidseffektivt (Bryman & Bell, 2011, s. 190). Snöbollsurval som är en typ av bekvämlighetsurval grundar sig i att forskarna tar kontakt med ett urval som är relevant för studien och sedan via dem rekommenderas nya respondenter för fors-karen som är relevanta för studien. Snöbollen fortsätter sedan rulla då respondenterna rekommenderar nya respondenter vidare tills forskarna är nöjd med antalet respondenter (Bryman & Bell, 2011, s. 192). Kvoturval delar in populationen/målgruppen i mindre grupper som ska kunna vara likvärdiga med den verkliga population indelningen görs genom till exempel kön, ålder, etnicitet, geografiskt område (Bryman & Bell, 2011, s.
193).
Denna studie utgick från ett icke-sannolikhetsurval då författarna hade specifika krav på att intervjua rätt personer för att skapa en förståelse som kan besvara studiens syfte och problemformulering. Författarna använde sig av ett bekvämlighetsurval, detta då de kan på ett strategiskt sätt skapa en variation i urvalet för att få bäst resultat. Författarna utgick från de respondenter som ville delta i studien givet att de uppfyllde alla krav på hur deras profil ser ut. Nedan redovisas mer om hur respondenterna kontaktades och valdes ut.
4.3.1 Urvalsprocessen
Studien utgick inte från att fallföretagen nödvändigtvis skulle tillhöra en särskild bransch inom detaljhandeln då detta inte ansågs vara av stor vikt för studien. Det var viktigt för studien var att företagen innehar följande kriterier:
1. Agerar inom detaljhandeln.
2. Det ska bedriva någon typ av omnistrategi (gäller ej 3PL). Här tog författarna hjälp av en rapport gjord av Avensia (2014, s. 14), där användes 23 kriterier för att undersöka hur väl detaljhandelsföretag anammat en omnistrategi. Där valde författarna vissa av kriterierna för att avgöra om företaget hade en tillräcklig omnistrategi för att vara med i studien. Det ska gå att köpa online och hämta i butik, se lagersaldo online för butiker, kunna handla online och returnera i butik.
3. Fallföretaget ska vara ett stort företag, vilket definieras som 250 anställda eller fler (Holmström, 2020). Detta då det i teorin har påvisats att större företag har mer makt gentemot sitt 3PL-företag vilket påverkar hur samarbetet bedrivs.
4. Fallföretagen kommunicerar en vilja för hållbarhet på hemsida eller i årsredovis-ning. Detta i linje med den faktor som Björklund och Forslund (2014, s. 87) har i sin studie.
5. Detaljhandelsföretagen ska ha ett samarbete med en 3PL och de 3PL som deltar i studien ska ha kunder inom detaljhandeln.
Urvalet började i de 37 detaljhandelsföretag som var med i Avensias (2014, s. 7) rapport.
Då denna lista enligt författarna innehöll för få företag så användes även Allhorns (2019) lista på de 100 största handelsföretagen i Sverige. När författarna sammanställde de båda listorna och tog bort de företag som fanns på båda listorna så fick de en lista på 113 företag. Till dessa 113 företag adderade författarna ytterligare 14 företag som de själva visste om men som de tyckte saknades från de två listorna, detta resulterade i en lista med
33
127 företag. På dessa 127 företag så applicerade sedan författarna de kriterier som besk-revs ovan för att rensa bort företag från listan som ej kunde vara med i studien. Författarna tog även bort ett fåtal företag som inte existerade längre. Efter att kriterierna applicerats kunde 87 företag uteslutas vilket resulterade i 40 företag som blev det slutgiltiga urvalet för detaljhandelsföretagen i denna studie. Författarna tog kontakt med alla dessa 40 före-tag. De hade dock en prioriteringsordning baserad på hur väl företagen presterade på kri-terierna. Denna prioriteringsordning avgjorde i vilken ordning författarna tog kontakt med företagen i urvalet.
När det kommer till urvalet av 3PL-företag så användes en sammanställning gjord av Intelligent Logistik där de tagit ut de tio största 3PL-företagen som är aktiva i Sverige (Intelligent Logistik, 2018, s. 30). Författarna fokuserade på stora 3PL-företag eftersom de upplevde att de har bäst möjlighet att hantera den höga kapacitet stora kunder kräver med sin stora varuflöden. Av dessa tio så föll två bort då deras verksamhet riktade sig till andra marknader än detaljhandeln, av de åtta återstående kontaktades alla.
Nästa steg i urvalsprocessen var att ta kontakt med företagen och finna rätt person till att bli respondent för denna studie. Den typ av respondent som författarna hade som mål att intervjua arbetade på ett företag som är beskrivet ovan. Författarna valde att ta kontakt med de personer som hade god insikt i följande: Hur processen av att välja 3PL-företag ser ut, hur utvärderingen av deras 3PL:s prestation utförs samt vilka typer av krav som ställs från företagets sida när de kommer till hållbara transporter. Detta kunde till exempel vara en logistikchef, hållbarhetschef eller transportansvarig. Liknande process användes för att hitta rätt respondenter från 3PL-företaget, men då skulle personen ha god insikt i företagets kundkontakt och hur processer för utvärdering, utveckling och samarbeten ser ut. De problem som finns med de två kvalitativa intervjuformerna är när högre chefer intervjuas, detta då det är väldigt svårt att få dem att avsätta tid till intervjuer (Bryman &
Bell, 2011, s. 473). För att författarna skulle få till intervjuer med logistikansvariga på de företag som fanns i deras urval utsattes inget krav på att deras respondenter var tvungna att vara höga chefer utan de räckt med att de hade god insikt i de förutsättningarna som finns för samarbetet mellan deras företag och dess egna 3PL-företag. I slutändan så fanns det ett stort intresse från fallföretagen och det var flertalet högt uppsatt logistikchefer som var respondent i studien.
Författarna kontaktade möjliga respondenter via flertalet kanaler för att få så stor chans som möjligt att nå fram till de mest lämpliga respondenterna. Författarna utgick från föl-jande kanaler: Kontaktuppgifter på företagets hemsida och hållbarhets-/årsredovisning.
Kontaktade kundtjänst eller investor relations via e-mail och telefon. Google sökning på
“företagsnamn + hållbara transporter” för att hitta artiklar eller liknande information där kontaktuppgifter kunde finnas. Kontaktade alumner från Handelshögskolan i Umeå via LinkedIn-gruppen USBE Alumni, där författarna kontaktade alumnerna som arbetade på de företag de hade i sitt urval. Författarna använde sig även av Linkedin:s premiumfunkt-ion “Sales Navigator” vilket möjliggjorde att fritt söka på företag i deras urval för att sedan filtrera på de olika roller som författarna ansåg vara potentiella respondenter. För-fattarna har använt sig av olika typer av mailutskick beroende om det är en direkt kontakt till en person eller om det är ett e-mail till kundtjänst, men även olika för detaljhandels-företag respektive 3PL-detaljhandels-företag (se appendix 3 & 4).
När författarna fått en kontaktperson på ett företag har de då närmare förklara hur studien kommer gå till och vad de vill undersöka. Den första kontakten har då vidarebefordrat
34
författarna till rätt person på företaget som då tackade ja eller nej till intervju. Många gånger använde sig författarna av upp till fyra olika kanaler för att komma i kontakt med ett företag. Denna studie hade som mål att genomföra fem till åtta intervjuer med detalj-handelsföretag. Författarna hade sedan som mål att intervjua två till fyra 3PL-företag.
Anledningen till att urvalet av 3PL-företag är mindre är på grund av att den totala popu-lationen är mycket mindre för denna företagsgrupp och därav anser författarna att de inte behöver lika stort urval av denna grupp. I slutändan genomfördes tre intervjuer med 3PL-företag och sju intervjuer med detaljhandels3PL-företag. En intervju från ett detaljhandelsfö-retag blev dock bortfall på grund av att fallfödetaljhandelsfö-retaget inte hade direkt kontakt med 3PL-företaget. I slutändan genomfördes alltså nio intervjuer totalt. Författarna anser att det är tillräckligt för att besvara deras syfte och frågeställning vilket även styrks av Trost (2010, s. 144) som anser att fem till åtta intervjuer är tillräckligt för att resultatet ska vara pålit-ligt. Författarna fick en stor variation i storlek på företagen samt vilka branscher de är verksamma inom. Författarna upplevde även en tydlig mättnad vid de sista utförda inter-vjuerna av respektive företagsgrupp.