I slutsatsen summerar författarna studiens resultat. Studiens problemformulering har se-dan tidigare delats in i tre frågeställningar som har mynnat ut i de teman som den teore-tiska referensramen, intervjuguiden, empirin och analysen har använt som struktur. Ne-dan följer slutligen dessa teman där varje frågeställning besvaras ingående och avslutas med en sammanfattning av det resultat som uppfyller studiens syfte och besvarar pro-blemformuleringen. Författarna avser utöver detta att behandla de teoretiska och prak-tiska bidrag denna studie bidrar med samt att utifrån detta ge förslag på framtida forskning inom det berörda området
Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse för vilka utmaningar, möjligheter och drivkrafter som finns i samarbetet mellan ett detaljhandelsföretag med en omnistra-tegi och dess tredjepartslogistiker i utvecklandet av att etablera hållbara transporter.
Problemformulering: Hur kan samarbetet mellan svenska detaljhandelsföretag med omnistrategi och deras tredjepartslogistiker utvecklas med fokus på hållbara transpor-ter?
7.1.1 Intressenter
En del i att skapa en djupare förståelse för samarbetet är att förstå vad som driver de två parterna till att vilja utveckla hållbara transporter och därav få en drivkraft till att inleda ett samarbete. Författarna kommer att besvara frågeställningen: “På vilket sätt kan in-tressenters påverkan fungera som drivkraft till samarbete mot hållbara transporter?”
I denna studie framkommer att det är samhället i stort som blir den slutgiltiga primära intressenten och därav den största drivkraften till att utveckla hållbara transporter för båda parter. Med den slutgiltiga intressenten avser författarna den drivkraft som ger incitament för DF i utvecklingen mot hållbara transporter tillsammans med sin 3PL-aktör. Eftersom 3PL-företagets primära intressent är deras kund, i detta fall DF, så skapas här en direkt kontakt mellan DF:s primära intresset och drivkraften till att 3PL-företagen utvecklar hållbara transporter. Det som driver DF till att utveckla hållbara transporter i samarbete med sitt 3PL-företag är att de i framtiden tror att det kommer fungera som en konkurrens-fördel då samhällets krav ökar. Författarna anser dock att det inte kommer vara en kon-kurrensfördel där den aktör som har den mest hållbara transporten får fler konsumenter utan istället att det i framtiden kommer bli en hygienfaktor för transporter hos DF. Detta kommer leda till att de 3PL eller DF som inte har denna hygienfaktor i framtiden kommer förlora kunder och konsumenter till följd av denna avsaknad. Anledningen till att förfat-tarna drar denna slutsats är då konsumenterna fortfarande inte kommer vara beredda att betala extra för hållbara transporter men att kraven från samhället fortsatt kommer öka.
Detta framkom då konkurrenskraft togs upp som en av de viktigare sekundära intressen-terna och att det i framtiden kommer ges allt större betydelse enligt respondenintressen-terna, de bör därför också räknas in i den totala drivkraften för utveckling mot hållbara transporter.
73 7.1.2 Utvärdering
Den andra delen i frågeställningen för att skapa en djupare förståelse för samarbetet grun-dar sig i hur utvärdering och uppföljning av hållbara aktiviteter genomförs av detaljhan-delsföretaget: Hur kan processer för utvärdering och uppföljning av 3PL-företaget ut-vecklas med syfte att etablera hållbara transporter?
I denna studie framkom det en avsaknad på konkreta mätvariabler och hållbarhetsaktivi-teter i kontrakten mellan DF och deras 3PL-företag. Detta styrktes från båda sidorna av samarbetet då 3PL i studien inte hade krav på mätparametrar från sina kunder heller. Fö-retagen i denna studie hävdade gemensamt att de istället lade vikt på att ständigt ha håll-bara transporter i dialogen i samarbetet. Det denna studie inte kan utesluta är att utveckl-ingen mot hållbara transporter hade kunnat bli ännu mer effektiv om det hade funnits mer konkreta mål i kontrakten mellan parterna. Trots att hållbara aktiviteter inte fanns konkret inkluderade i kontrakt så fanns de i väldigt stor utsträckning med i de uppföljningar och utvärderingar som fanns mellan DF och 3PL. De var då i form av möten och rapporter på alla nivåer, där många DF följde upp framsteg som gjordes inom fossilfria bränslen och fordon hos sina 3PL-företag.
Det återfanns också i de rapporter där de redovisades CO2-utsläpp hos samtliga DF.
Denna studie fann utvecklingsmöjligheter i processer för utvärdering och uppföljning på grund av att det finns en avsaknad hos både DF och 3PL att på ett standardiserat sätt att mäta och rapportera CO2-utsläpp. Utmaningen börjar när 3PL får in utsläppsdata på ett icke standardiserat sätt från deras transportörer, vilket sedan leder till utmaningar för DF när de får in data för CO2-utsläpp från deras olika 3PL då dessa i sin tur mäter på olika sätt. Således blir det i nästa led svårt att göra en välavvägd tolkning att presentera till konsument. Detta leder i sin tur att DF inte kan presentera en rättvis bild av vad varje leverans släpper ut och således är bedömningsunderlaget för konsumenten bristfällig. Det blir ett hinder för DF att skapa en tydlighet mot konsumenten eftersom en denna typ av presentation hade kunnat förtydliga valet av leveransalternativ om vilket alternativ som är mer eller mindre hållbart.
7.1.3 Barriärer för hållbara aktiviteter
För att besvara syftet var det även viktigt att undersöka de utmaningar som finns för sam-arbetet, därav uppkom barriärer till att utveckla hållbara transporter samt att utvärdera hållbarhet. En tydlig barriär var hur parternas IT-system fungerar tillsammans för att un-derlätta transportplaneringen, här fanns tydliga tecken på att det var en möjliggörare för vissa företag medan andra hävdade att det fanns stora förbättringsmöjligheter. Studien visade att de företag som tog upp sitt IT-system som en viktigt till varför de som kommit längre i utvecklingen av hållbara transporter. De som däremot såg IT-system som en bar-riär var de som inte kommit lika långt i utvecklingen. Ett välfungerande IT-systemet är också en nyckel till en effektiv löpande uppföljning där DF kan få utsläppsdata rapporte-rad, men i framtiden också ha möjlighet att rapportera utsläppet för varje transport eller transporterad artikel. Ett förbättrat IT-system blir därav en möjlighet till en förbättrad utvärdering och uppföljning. Två ytterligare barriärer som framkom i denna studie var att vissa DF och 3PL kommit förhållandevis långt fram i utvecklingen av hållbara transporter så att det nu är teknologin och infrastrukturen som i dagsläget hindrar utvecklingen. Dock har många DF möjligheten att kräva mer men att det då inte blir ekonomiskt försvarbart
74
till följd av kostnaden för tekniken. För att lösa den aktuella problematiken med höga kostnader och bristfällig infrastrukturen kan staten kopplas som en intressent eftersom det framgår av Naturvårdsverket (2020a) att de kommande styrmedlen ska fokusera på understöd för elektrifiering av transporter. Detta kan i sin tur leda till att staten får en större roll som intressent till både DF och 3PL vilket leder till större möjligheter för att aktörerna ska lyckas utveckla hållbara transporter tillsammans.
7.1.4 Samarbete
För att skapa en djupare förståelse för samarbetet är det viktigt att förstå vilken motivat-ion, kommunikation och beroendeförhållande som finns inom samarbetet. Eftersom det i studien framkommit att utvärdering och uppföljning sker i form av dialog och samarbete så blir detta ännu viktigare att undersöka frågeställningen: Hur påverkas samarbetet uti-från motivation och kommunikation mellan parterna?
De DF som ansåg sig ha en nära relation med sina 3PL såg också att det var lättare att genomföra projekt tillsammans samt att de DF som inte genomförde några projekt var dem som önskade en närmare relation med sin 3PL. Det framkom av studien att kombi-nera hållbara och ekonomiska fördelar är ett hjälpmedel till att inleda utvecklingen för hållbara transporter genom samarbetet. Denna studie kommer däremot fram till att nära relationer och därigenom möjligheter till gemensamma projekt i stor utsträckning påver-kas av storleken på 3PL-företaget. Det framgick att det kan vara mer problematiskt att ingå en djupare relation med de större 3PL-aktörerna respektive lättare med mindre aktö-rer. Skillnaden finns även i kommunikationen där de mindre aktörerna besitter större möj-ligheter till ett bättre samarbete. Samtidigt står de större aktörerna inför utmaningar och potentiella förbättringsmöjligheter i deras kommunikation gällande att förstå deras kun-ders efterfrågan samt kommunicera deras utbud gällande hållbara transporter. Författarna anser att en viktig aspekt för DF att ta i beaktning för att förbättra möjligheterna att lyckas samarbeta även med större aktörer, är hur de tar inspiration från deras samarbete med mindre aktörer och applicerar det på samarbetet med deras större aktörer.
Det denna studie visar är att det inte längre finns en lika tydlig överprestation hos 3PL-företagen när det kommer till hållbara transporter. Detta kan härledas till att efterfrågan på hållbara transporter från kunder ökat de senaste åren och därav existerar inte längre det försprång 3PL-företagen ansågs ha för att förbereda sig inför kommande styrmedel.
Detta skulle kunna innebära att 3PL-företagen måste se över hur de betraktar sitt utbud och kan inte längre anse sig själva vara före efterfrågan från DF då den ökat kraftigt sen-aste åren. Återigen ska dock barriärerna inom teknik och infrastruktur tas i beaktning och det kan vara så att 3PL-företagen har svårt att erbjuda bättre lösningar till följd av dessa.
Utifrån denna studie framkom det att motivation spelade en avgörande roll till vilka möj-ligheter som fanns för att genomföra projekt. Det framkom att DF upplevde att deras mindre 3PL-aktörer hade en högre motivation till att genomföra projekt för hållbara trans-porter samtidigt som de var lättare att samarbeta med jämfört med de större 3PL-aktö-rerna. Genom att genomföra projekt av denna typ har mindre aktörer större möjligheter att få ett effektivt samarbete. Denna skillnad kan bero på att de större 3PL-aktörerna har mer komplexa organisationer, fler kunder och större flöden som måste tas i beaktning.
75
7.1.5 Besvarande av Syfte och Problemformulering
För att förtydliga det som behandlats i slutsatsen och hur studiens frågeställningar blivit besvarade, kommer en sammanfattning av svaret på studiens problemformulering och syfte.
Figur 10. Sammanfattning av studiens syfte.
Problemformulering: Hur kan samarbetet mellan svenska detaljhandelsföretag med omnistrategi och deras tredjepartslogistiker utvecklas med fokus på hållbara transpor-ter?
• Förbättra kommunikationen mellan DF och 3PL för att underlätta samarbetet.
• Satsning på IT-system för att skapa bättre möjligheter till utvärdering och upp-följning och att möjliggöra ett mer standardiserat sätt för att presentera CO2-ut-släpp.
• Genomföra fler gemensamma projekt för att öka motivationen och förbättra relat-ionen mellan parterna i samarbetet.
• Visa att hållbara alternativ även kan vara ekonomisk försvarbart.