Ambition för offentliga ytor och mötesplatser enligt Översiktsplanen

Man talar om en ambition att rusta upp Perstorp med levande platser som uppmuntrar till  möten mellan olika grupper. Man vill motverka de klyftor som finns i samhället och den  växande segregationen i orten (Perstorp ÖP, 2017, s.8-13). Genom att skapa förståelse och  förtroende kan dessa klyftor och rädslan för området motarbetas. Ett steg mot bättre tolerans  är att satsa på den fysiska miljön där torgen ska vara en stark katalysator till människors  sociala utbyte. Kommunen vill använda den offentliga miljön för att nå de grupper som ofta  saknar inflytande och tillåta dessa vara med och utforma torg.  

Använd Torget som mötesplats och vardagsrum för hela Perstorp, där medborgarna kan  mötas och vara delaktiga i mindre och större projekt och event. Bidrar till en bättre  integration och större trygghet genom fler ansikten på ”byn” (Perstorp ÖP, 2017, s.27).   

I översiktsplanen tas även trygghetsarbete upp vilket kopplas till offentliga mötesplatser. Det  handlar om att skapa mer liv på offentliga miljöer och gångstråk. Perstorps, torg, bibliotek  och parker fungerar till stor del som knutpunkt för alla medborgare (Perstorps ÖP, 2017,  s.27). De befintliga ytor i byn kommer behöva prioriteras för rekreation. Det strävas efter att  skapa mångsidiga mötesplatser och stråk, detta genom att studera utifrån de olika 

användarnas behov. Citatet nedan tyder på den offentliga dialog och strävan för delaktighet i  Perstorp. 

Ge möjlighet för kommunens verksamheter och personal att vara synliga också i det  offentliga rummet, genom exempelvis utomhusbibliotek på sommaren, tillgänglig  kundservice och kommunmötesplatser i butikslokaler. Bidrar till en tätare dialog med  medborgarna och förståelse för kommunens arbete (Perstorps ÖP, 2017, s.27).               

4.4.1 Inkludering som planeringsmål 

I Perstorps plandokument framförs värnandet om deltagandet i Översiktsplanen och deras  vision tydligt. I Perstorps översiktsplan beskriver de en ambitiös milstolpe om att få 

invånarna inkluderade i kommunens utformning och process. Deltagandet är tänkt att vara ett  medel för att öka tillhörighet till sin kommun och andra medborgare.  

“_{​Perstorps kommun är mer än bara de anställda inom kommunen. Perstorps kommun är ett} samhälle och en gemenskap som uppmuntrar till dialog och delaktighet” (_{​Perstorps ​ÖP,} 2017, s.15).

Kommunens mål är att leverera god service och ha nöjda brukare. Grunden för 

verksamheternas utveckling är medborgarnas olika behov av service. Kommunen eftersträvar  flexibla metoder i sitt sätt att möta medborgarna och en vilja att satsa på att hitta nya sätt att  tillgodose medborgarnas önskemål. De framför även en ambition att tillåta grupper som  vanligtvis saknar inflytande att vara med i kommunens fysiska utformningar. Detta påstås bli  gynnsammare för kommunens investeringar. Dock visar kommunen på en medvetenhet  gällande Perstorps begränsade kapital och uppdelningen av stadens ökande skillnad mellan  grupper. Utmaningen ligger i de begränsade finansiella medlen att uppnå sina mål​ (Perstorps  ÖP, 2017, s.5). 

Det demokratiska deltagandet strävar tydliggörs i fyra mål som kommunen har tagit upp. De  mål som kan “förankras” till deltagande är: 

● Dialogen mellan kommunen, politiken och samhället är stark  ● Ungdomar aktiveras och bjuds in i politiken 

● Den moderna tekniken beaktas som ett led att kommunicera  med medborgarna 

● Kommunen ser sig själv som en organisation präglad av service,  engagemang och bemötande 

(Perstorps vision 2030)   

Kommunen visar en medvetenhet om att olika forum för variationen av invånare måste finnas  där kommun och medborgare kan mötas.​​Det som vi anser saknas är en uttryckt strategi på  hur processen för delaktighet skall implementeras i kommunens metoder för delaktighet.   Medborgardialogen/Delaktigheten är en process som innehåller olika moment och bör  fungera som grund för att kunna prova på och utveckla nya former och metoder för dialog.  Kommunen är fortfarande tidigt i processen angående till hur man skall nå medborgarna.  Perstorp har påbörjat initiativ tillsammans med myndigheter och forskare till olika workshops  på hur dessa metoder skall installeras i kommunens arbete med delaktighet. 

4.4.2 Översiktsplanen och inkludering ur intervjuer

I våra intervjuer noterade vi att de ambitioner som finns hos kommunen angående deras ÖP kan bli svår att applicera i praktiken då det alltid handlar om tid och resurser.

Inkluderingsarbetet är fortfarande relativt nytt projekt och det kommer säkerligen innehålla stötestenar under hela processen. Men för att mer kunna garantera att det som står i ÖP försöker de att bevaka och analysera sina projekt under tiden som de sker för att kolla vilka behov och förändringar de kan göra till nästa gång. Bjellvi framför dock att det är svårt och ge konkreta och entydiga formuleringar eller tillvägagångssätt på hur inkluderingsarbetet skall ske då det är en abstrakt fråga. Det gäller att ha gemensamma mål för de kommunala i arbetet och det viktigaste i att göra en “tydlig” översiktsplan. Vikten blir att hålla möten med medborgarna i kommun. Nedan följer ett exempel från intervjun i tidigare “arrangemang”.

F: Fick medborgarna var med i framtagande av ÖP, hur? på vilka instanser? Vem var med? “Vi försökte att jobba så brett som möjligt med ett brett program med mycket ideer och  tankar med möten på landsbygd och i Perstorp. Workshop med elever. Träffat företagare och  ensamkommande flyktingbarn. Arrangemang och Perstorpsdagarna.” (Bjellvi, intervju)​. Att tillåta olika expertiser och invånare utveckla sin ÖP blir viktig del i att dra kunskap och slutsatser om vad som är värt och satsa på i kommun området, men det gemensamma målet måste finnas. _{​Projektet mot segregation är en stark åtgärd som fortlöpande jobbar med}  uppdatering av att ha ett tydligt mål och uppdrag och konkretiserar och lokaliserar de 

problem eller utmaningar som finns i kommunen. Projektet om segregation beskrivs vidare  på sid 39-40 i arbetet. 

4.5 Workshops 

Perstorp anordnar också vid utvalda tidpunkter workshops med forskare, lärare, professorer,  socialarbetare och organisationer (som t ex Rädda Barnen). Detta för att få hjälp av experter  på olika områden för att tillsammans hitta en väg framåt i inkluderingsarbetet. Vi har själva  deltagit vid en workshop på Orkanen på Malmö Universitet som skedde tidigt i arbetet. Vi  såg redan då att det fanns ett brinnande engagemang från alla aktörer att vilja påverka och  göra bästa möjliga i inkluderingsarbetet.