Arbetet enligt intervjuer.

Bjellvi - Stadsarkitekt

Bjellvi var vår första intervju. Då man ser till hans bakgrund så känner han Perstorp väl och  förstår vad samhället har för svårigheter och potential. Han har en realistisk bild hur 

utvecklingen bör gå till. Han är välutbildad och medveten om de sociala problem Perstorp  står inför när det kommer till segregation och integration. Han svarar väl och utförligt på  samtliga frågor vi ställer. Han var den som var mest insatt i frågorna då han jobbar direkt med  arbetet på Tjäderstigen och översiktsplanen angående inkludering och dess utformning.  Han var dock avvikande i hur stor del av processen som brukarna ingick utformningen av  Tjäderstigen, då arbetet var fortfarande är i ett tidigt skede. Han berättade att vi var en del av  den fasen för undersöka invånarnas önskemål och tankar om platsen.  

“Vi kör inte med några traditionella samrådsmöten. Det som vi har som modell, det blir  parallellt med övergripande arbetet med segregation. Det var ju dels den 3e april när vi  fångade folk i farten och kollade vad de tyckte. Sen ska vi ha en områdesvandring den 23 maj  ungefär som en trygghetsvandring med boende, politiker, tjänstemän och fastighetsägare.  Även en skolaktivitet riggad med barnen Åk 5-8. Även det ni ska göra med Ozwalds 

grundskola. Något större event på Perstorpsdagarna. Man försöker involvera olika typer av  grupper”​ (Bjellvi, intervju). 

Bengtsson - Kommundirektör

På grund av komplikationer med tågtrafiken den dagen fick vi flytta fram intervjutillfället och genomföra intervjun via telefon. Det faktum att intervjuerna utfördes via telefon

skulle kunna riskera att leda till en begränsning i studien, då det försvårar möjligheten att exempelvis läsa av kroppsspråk. Intervjuaren måste observera och tolka minspel och kroppsspråk för att få sig en helhetsuppfattning (Larsen, 2018, s.140). Informanten kan till exempel uttala sig positivt om något eller någon, samtidigt som kroppsspråket berättar något helt annat.

Bengtsson var den respondent som var insatt i kommunens hantering av medborgare men var inte helt insatt i projektet om Tjäderstigens utformning och hänvisade oss till Bjellvi när det kom till de frågorna, men kunde besvara de frågor angående medborgarna och kommunala arbetet. Enligt Bengtsson så innebär inkludering: Att alla tillåts att vara delaktiga i en längre process. Så många som möjligt, från barn och unga till gamla, människor med olika kön- och etnisk tillhörighet vara med i olika beslut och sammanhang, även allt man gör på

arbetsplatsen och i fritidsmiljön_{​ ​(Bengtsson, intervju). Han lyfter fram att inkluderingsarbetet} är ett nyttigt arbete och aktuellt för Perstorp, men vill klargöra att arbetet är väldigt

omfattande för kommunen, då ett högt antal invånare i Perstorp tillhör de resurssvaga.

“​Det är viktigt att nå de grupper som inte är vana om den grad av demokrati vi har, därav  blir det av stort intresse att nå en mångfaldig delaktighet av olika grupper och minoriteter,  som unga eller människor med invandrarbakgrund​ (Bengtsson, intervju). 

Detta beskrivs som en utmaning och få dem engagerade, men vet att olika metoder och tillvägagångssätt behövs för att få med dem i arbetet. Från kommunens sida menar han att det viktigt att man har gemensamma mål för att bäst kunna bemöta dem.

Laike - Miljöpsykologen

Miljöpsykologen inom byggd miljö Thorbjörn Laike påvisade stora kunskaper inom sitt ämne. Det var en lång intervju där han svarade utförligt på alla frågorna. Vi höll oss till en början på en generell nivå om begreppen inkludering & segregation och hur det yttrar sig i samhället. Han tyckte t ex att det fria skolvalet hade gjort det svårare för barn att mötas och spätt på segregationen - då barnen inte längre möts i sitt bostadsområde utan kan välja en

skola i en annan del av staden. På frågan om hur han såg på Perstorps arbete så tyckte han att de jobbade lite för kortsiktigt med små projekt och saknade en större övergripande strategi. Laike framför vikten av att inkludera grupper i utformningen blir en stark framtida social investering för kommun. Han anser att offentliga mötesplatser ska vara så tillgängliga som möjligt, de ska inte behöva ske någon betalning att vistas på platsen och ska inte innehålla element eller ting som potentiellt kan exkludera. Offentliga rummen skall fungera som en demokratisk arena där människor med olika förutsättningar och bakgrunder skall kunna mötas. _{​I Intervjun med Laike så pratade vi lite om hur man bättre kan inkludera brukarna}  inledningsvis i processen. Frågan löd:  

[Fråga 6] 

M: Hur ser era strategier/metoder för inkludering i en utformningsprocess ut?    

L: Ett tillvägagångssätt som är bra är det som kallas “Participatory Design”. Detta innebär att  arkitekterna själva går in som rollen som brukare tillsammans med andra brukare i det fysiska  rummet i t ex en områdesvandring. Arkitekterna hjälper till att resonera kring invånarnas  ideér och hjälper dem att förstå vad som är möjligt eller inte. Detta är en bra moment för  inkluderingen men också väldigt tidskrävande (Laike, intervju).

4.7 Perstorps projektplan mot segregation   

Perstorp beslutade efter flyktingkrisen att initiera ett projekt att motarbeta segregation. Med  projektet skall de ingå i ett samarbete med olika föreningar, aktörer och forskare. 

Samarbetets syfte är motverka den polarisering av grupper som sker i Perstorp där 

delaktighet/medborgardialog blir en viktig del av underlaget till den framtida utvecklingen.  Samarbetet fortgår fortfarande där olika former för delaktighet skall införlivas (Perstorps 

projektplan mot segregation 2019-2020). 

Ur Perstorps projektplan som utvecklingsledare Felicia Högberg har tagit fram kan man ta del  av tre primära mål. Dessa mål är starkt förankrade till den vision som kommunen vill uppnå.  En vision där man vill stärka Perstorps sektorsövergripande samverkan både internt och