6 ANALYS Inkludering i Process
7.4 Komplikation kring olika grupper
Även om kommunen uttrycker en ambition att tillåta alla vara med i processen så blir det svårt att placera något som har ett värde för alla grupper på Tjäderstigen. Framförallt pga torgets begränsade storlek som förhindrar alla synpunkter och insatser. Men även när en kommun eller dylik aktör uttrycker att alla ska vara med så resulterar det ofta i att en eller flera grupper utesluts eller glöms bort. Därför kan det vara bättre att acceptera att alla inte kan få igenom sina synpunkter och att alla grupper i samhället inte kan eller vill vistas i ett och samma offentliga rum. Även att just Tjäderstigens position gör att inkluderingsarbetet är extra viktigt då brukarna är ofta minoriteter. Det bildar ett demokratiskt värde att låta brukare som dagligen använder Tjäderstigen få övervägande del av inflytandet över sitt närområde. Detta säkerställer även kommunens resurser effektiviseras och appliceras där de bäst behövs.
För Perstorps del kan det vara viktigt att anamma de boende i direkt närhet till torget att ge dem möjlighet till synpunkter och förslag på deras bild av Tjäderstigen för att skapa
delaktighet och tillhörighet till platsen. Detta kan vara ett steg till att människor visar respekt för sin omgivning. En boende vid Tjäderstigen var positiv till förslaget men hade en
skepticism om förslaget skulle få tillräckligt underhåll efter bygget av Tjäderstigen, hen ansåg att graden av nedsmutsning och de som bor på Tjäderstigen skulle förstöra platsen och fortsätta få människor att undvika att vistas på platsen.
“Offentliga mötesplatser genererar individuellt en minimal kapitalvinst vilket kan leda till att dessa offentliga platser inte underhålls i den utsträckning som behövs efter uppförandet” (Thorbjörn, Laike, intervju)
Även om man godhjärtligt önskar att alla skall kunna vistas på platsen så kommer det ske ett val. Därför bör man, som tidigare nämnt lyssna och satsa på de som vistas i direkt närhet. Perstorp är litet, men med tanke på torgets placering, så bör de boende kring Tjäderstigen och barnen på grundskolan intill få ha mer att säga till om. Ett citat nedan från Mattias beskriver torgets tänkta brukare. Frågan löd: Vilka tänker du ska använda ytan?
“Jag hoppas få input från dialogtillfällen kring detta, men jag kan tänka mig de som ska till och från idrottshall och skola, boende i intilliggande kvarter, de som handlar i butiken och kanske ändå fler om det så småningom kommer fler verksamheter i lokalerna i
hyresfastigheten.” (Bjellvi, intervju)
HHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH
HHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH
8 Diskussion
Att inleda ett så omfattande arbete som det relativt lilla samhället Perstorp har gjort med att ta tag i segregationen och inkludera människor är knappast en enkel uppgift. Att samla forskare, professorer och ambassadörer från föreningslivet och att på allvar börja arbeta med dessa frågor är otroligt omfattande och kommer förhoppningsvis löpa kontinuerligt i många år framöver. Det har varit intressant att följa Perstorps arbete med inkludering i planeringen av Tjäderstigen. Ambitionen från Perstorps översiktsplan är att “alla ska ha en chans att
påverka” men det är inte alltid så tydligt hur det ska gå till. Perstorp har bevisat för oss att de för en dialog med minoriteter såsom seniorer, barn, invandrare via t ex enkätundersökningar. Som sedan skall ge insikt i vad de boende på Tjäderstigen vill se på plats. Tanken om att ha en god dialog med sina medborgare och att jobba för inkludering finns där, men när allt kommer omkring så handlar det i slutändan om tid och resurser. Det är här det kan vara svårt för kommunen att behålla ett kontinuerligt arbete som sträcker sig över flera år. Det kom fram tydligt i intervjun med Mattias Bjellvi som ansvarar för kommunens planering. Det innebär att det blir de involverade aktörer och samarbetspartners som i slutändan avgör hur resultatet kommer att bli.
Dock är de tidigare nämnda dokumenten från Boverket och SKL något som Perstorp kan ta till sin nytta med att tydliggöra och konkretisera inkluderingsstrategier i dokument och kommunens arbete. Därav kan Perstorps fastställa hur de vill jobba med sociala hållbarhet och inkludering för att upprätta styrdokumenten såsom Översiktsplan som blir gemensamt för kommunens olika avdelningar. På så sätt kan detta dokument ligga till grund för hur
medborgarinflytande och inkludering av medborgare skall ske. Även att ha ett sådant dokument blir viktigt för att få konsekvens i deras arbete. Detta kommer hjälpa kommunens aktörer som riktlinje och tillåta medborgarna att bekanta sig om sina rättigheter för dialog och kommunalt arbete. Perstorp behöver arbeta fram metoder och yttrandet om hur utvecklingen av inkluderingsarbetet skall utföras till framtida bruk. Därför blir det viktigt att kommunen utför eller hittar olika metoder för olika typer av invånare att kunna bidra i kommunens arbete utan av att hamna i intressekonflikt som tillåter invånarna att yttra sig på ett bekvämt forum,
där en öppen dialog kan öka värdet av de sociala frågorna (Blundell et al, 2005, s.37-38.
Young, 2002, s.141).
Så på vilket sätt har torgets utformning bidragit till att inkludera minoriteter? Kommunens vision kring designen på torget Tjäderstigen ser inbjudande och lovande ut. Man har jobbat med att anpassa det för äldre och handikappade med få höjdvariationer och lagom avstånd mellan objekten att ta sig runt med rullator eller rullstol. Dock är nivån på inkluderingen och chansen man har att kunna påverka varierande. Skissen som kommunen har tagit fram antyder att man valt att öppna upp torgytan och jobbat med att aktivera platsen. Häckar och växtlighet som tidigare har uteslutit människor har istället gjorts så de ska kännas sig välkomna. En lekplats, bänkar och kanske något att titta på som en liten fontän kommer ge människor en anledning till att besöka platsen. Fler sittmöjligheter har skapats vilket också har efterfrågat starkt från den enkätundersökningen vi gjorde.
Platsen har goda förutsättningar att bli den mötesplats som efterfrågas då den ligger i anslutning till stora de flöden som leder till och från centrum, skola och bibliotek. Det som dock oroar oss är att platsen inte bara blir ett tillhåll för ungdomar på kvällen. Som Hajer beskriver om publika domäner kan en viss grupp tar över och utesluta andra i det fysiska rummet (Hajer, 2001, s.117). Dessa grupper kan därmed göra ytan till deras egna territorium. Även om man har vilja att inkludera och ta till vara på allas åsikter så kommer det alltid ske en prioritering av de olika gruppers åsikter och viljor av en yta. Det som bör avgöra är främst vilka brukare som bor/nyttjar platsen. Äldre, barnfamiljer, studenter, minoriteter etc värderar olika. I fallet med Tjäderstigen så bör barnen och minoritetsgruppen med invandrarbakgrund som bör få den övervägande bestämmanderätten, men det kommer förmodligen resultera i uteslutandet av andra grupper att nyttja platsen och då blir kanske inte platsen upplevs välkomnande för alla.
Av den lilla tid vi har vistats på platsen så har vi fått en känsla av att det är främst tryggheten som är av prioritet hos de boende i Tjäderstigen, inte just att någonting nytt ska till på platsen. Detta uttrycks främst från äldre utifrån vad vi kan se i enkätundersökningen. Torget har generellt haft ett dåligt rykte genom åren så det viktiga för dem är att skapa trygghet och inte en nödvändigtvis en ny mötesplats med aktiviteter. Detta tycker vi som delaktiga
observatörer att kommunen visar hänsyn till genom att placera ut mer belysning i området. Ett kontroversiellt uttalande är att seniorer kanske inte ska få lika att säga till om i fysiska utformningar. Absolut besitter de erfarenheter och kunskaper som är värda att ta i åtanke och
respektera. Men de kan i eventuella fall vara en bromskloss för arbete som skall vara riktade på inkludering, då flertalet var skeptiska till de boende på Tjäderstigen. Dessutom att vissa av projekten tar flertalet år innan det väl står på plats och är oftast inte seniorerna som skall bruka ytan, särskilt i en längre framtid.
Det sker ett dilemma där man frågar minoriteter i närheten om hur de vill att platsen ska utformas men för att uppmuntra minoriteters demokratiska möjlighet att påverka. Då det finns en fördomsfullhet mot Tjäderstigen och där många i de seniora generationerna var skeptiska till ett torg som riktar in sig mot minoriteter där de kan uppleva en inkludering till ytan.
Som vi nämnt tidigare i analysen så har Perstorp goda förutsättningar för att fortsätta jobba som de gör med inkluderingsarbetet i framtiden. Vi hade önskat att vi kunde göra en längre studie med Perstorp för att se hur ett längre inkluderingsarbete får för betydelse och vad det öppnar upp för möjligheter och forum hos de boende. Det viktiga är att kommunen bibehåller intentionen att inkludera alla olika typer av grupper i samhället och hela tiden undersöka och utöva nya metoder för inkludering som Felicias ambassadörer och projekt “Motverkning av segregation” gör. Det man bör tänka på här är att man bör ge dem som man anser “svagast”, som antagligen syns och hörs minst i samhället, att få största chans att påverka. En viktig aspekt för inkluderingsarbetet blir att arkitekten och brukaren bör föra en dialog tidigt i processen för att skapa en gemensam förståelse över platsen för att få den att nyttjas av de tänkta brukarna, och att de inkluderades engagemang bör bevisas på något sätt i det fysiska rummet för att stärka en social och demokratisk utveckling. Boverket menar att man ser medborgardialog i de socioekonomiskt svaga områdena som den främsta framgångsfaktorn för inkludering i kommunens processarbete. De menar att dessa processer kan skapa positiva sociala effekter genom ökad känsla av samhörighet och i en förlängning trygghet bland de boende (Boverket 2010). Det är också viktigt att kunna ha en öppen dialog där folk kan uttrycka sig i ett bekvämt forum utan att hamna i intressekonflikt med varandra (Blundell et al 2005, s.37-38. Young 2002, s.141).
Det gäller också att vara tillgänglig för de grupperna som man vill fokusera på i resultatet. Om man t ex vill skapa en yta för rullstolsburna eller med andra typer av handikapp så bör man inte anordna allt för komplicerad dialogmetod som en områdesvandring med en svår terräng. Man bör också tänka på att inte en viss grupp skapar en fysisk insats som blir exkluderande för andra grupper. Vi hoppas att Perstorps metoder för ett gott
inkluderingsarbete kan vara till hjälp för andra kommuner som har liknande problem. Likaså kan Perstorp ta inspiration från kommuner som redan har jobbat länge med de här frågorna. Det viktiga här är att anpassa handling efter område och invånare.
hhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh
9. LITTERATURFÖRTECKNING
Claesson, Ragnhild. (2013). Strategier för att hela en delad stad. Malmö: Holmbergs 2014.
Dovey, Kim. (2016). Urban Design Thinking – A Conceptual Toolkit. Förlag : Bloomsbury Academic.
Fainstein, Susan. (2016). Readings in planning Theory. Förlag: Wiley-Blackwell
Hajer, Maarten. & Reijndorp, Arnold. (2001). In Search of New Public Domain: Analysis and Strategy. Förlag : NAi Publishers, Rotterdam.
Peter Blundell Jones, Jeremy Till, Doina Petrescu. (2005). Architecture and Participation. Förlag: Routledge.
Magnusson, Jesper. (2011). Clustering Architectures: The Role of Materialities for Emerging Collectives in the Public Domain. Lund: Institutionen för arkitektur & byggd miljö.
Sherry R. Arnstein. (1969). A Ladder Of Citizen Participation, Journal of the American Institute of Planners, 35:4, 216-224. (Hämtad : 2019-04-20).
https://www.participatorymethods.org/sites/participatorymethods.org/files/Arnstein%20ladde r%201969.pdf
Young, Maryon. (2002). Inclusion & Democracy. Förlag: Oxford University press.
9.1 Metoddel
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Förlag: Studentlitteratur AB. Creswell, J. David. (2003). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed. London:
Guest, Greg. (2013). Collecting Qualitative Data: A Field Manual for Applied Research. London: Sage Publications.
Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.