Kommunens steg av inkludering 

Som vi nämnde tidigare så konstaterar vi att Perstorps medborgare befinner sig kring steg 4  (Konsultation) och steg 5 (Blidkande) i Arnsteins trappa. ​De tillåter människor att råda de  styrande, men att det fortfarande är de styrande som bestämmer. Kommunen gör en del  arbeten med att vara fysiskt på plats och fråga vad folk tycker och tänker men sen är då  frågan hur mycket de faktiskt påverkar beslutet om vad som ska göras.​ Områdesvandringar,  enkätundersökningar och workshops med barn på fritidsgården är det arbetet vi har sett de  göra hittills. Invånarna får inte heller vara med inledningsvis när ett nytt projekt startas upp  som även förutsätts i det transformativa deltagandet. De fångas inte upp tidigt i workshops  kring nya ideér om hur man kan göra Perstorp till en bättre plats att leva på.  

Det finns oftast redan färdiga planer och skisser på hur de vill att utformningen ska se ut och  vad allt kommer att kosta. Perstorp är en fattig kommun där ekonomin står i stort fokus och  där man måste vara realistisk. Investerare, byggherrar och andra aktörer som har en inverkan  i planprocesser prioriteras.   

Nedan följer ett utdrag ur intervjun med kommunstyrelse Mattias Bjellvi för att styrka detta:    

[Fråga 8] 

F: Har ni någon strategi för att motverka eller balansera “arbetet” mot segregation? Hur ser er  strategi ut?  

M: Det är en ny och renodlad metod här. För Perstorps del är det en process om hur man  jobbar med t ex metod. Vi är inte inne på en samlande handlingsplan ännu utan vi är  fortfarande i en uppstartspunkt i vårt arbete.  

[Fråga 9] 

Ma: Hur ser era strategier för inkludering/medborgardialog (i arbetet med Tjäderstigen?) ut?  Kör ni med några traditionella samrådsmöten? 

M: Vi kör inte med några traditionella samrådsmöten. Det som vi har som modell, det lite  parallellt med övergripande arbetet med segregation. Det var ju dels den 3e april när vi  fångade folk i farten och kollade vad de tyckte. Sen ska vi ha en områdesvandring den 23 maj  ungefär som en trygghetsvandring med boende, politiker, tjänstemän och fastighetsägare.  Även en skolaktivitet riggad med barnen Åk 5-8. (Bjellvi, intervju). 

Man kan genom att läsa intervjun antyda att detta är något de nyligen har börjat jobba med  när de har kommit i kontakt med oss. Eventuellt kan vetskapen om att vi skriver och  observerar deras arbete med inkludering i kommunen så har de också börjat visa sig mer  offentligt. Då planeringen för områdesvandringen och enkäten startade med vårt inträde. Det  är tack vare Felicia Högberg som ett arbete mot segregation har initierats på allvar.  

Nedan följer ett utdrag ur intervjun med Felicia Högberg angående deras arbete med  ambassadörer från näringslivet och hur de vill fånga upp mer medborgare i processen.  

1. Hur är det tänkt att ert förslag med ambassadörer ska fungera?  

Jag vill involvera människor från föreningslivet - hitta ambassadörer från  föreningslivet. Koppla dessa människor till vårt arbete med segregation genom  områdesvandringar och workshops. Vi hade nyligen en områdesvandring kring  området Tjäderstigen/Fasanvägen där tjänstemän, boende och invånare deltog.    

När vi sedan frågar Felicia hur långt hon har kommit med detta arbetet så säger hon att detta  är endast i uppstartsfasen. Det är för tidigt att säga på vilket sätt detta kommer att forma  Perstorps fysiska miljö. ​Det de säger i deras Översiktsplan om att bjuda in de grupper som  vanligtvis saknar inflytande har de också lyckats bevisa för oss. Detta genom 

enkätundersökningar och workshops mm. Det finns dock en underliggande känsla av att detta  är något som har startats upp när vi studenter har kommit in i bilden och högst oklart om det  kommer att fortsätta när vi försvinner igen. Dock så räcker det inte bara med att ta in åsikter  från de boende utan de ska också kunna visa oss att det som kommer in faktiskt sätts i verk  och det är här det blir komplikationer då de är så tidigt i planeringsprocessen av Tjäderstigen.  Det är av dessa anledningar vi inte kan placera Perstorp på ett högre placering än kring steg 4.  Vi kan inte säkerställa att något av de åsikter som kommer in faktiskt bearbetas av en högre  instans.      

7. Analys - Inkludering i design & utformning 

Figur 6. Torgets placering i Perstorp. Källa: Google maps.  

Figur 7. Torget  idag. Källa:  Google maps.              

Vi kan se att de har en ambition att bjuda in mer förbipasserande genom att ta bort växtlighet  som idag omsluter torget. Utifrån våra kvantitativa enkäter så framgick det att många tyckte  att det var för mörkt och för mycket växtlighet. Detta för att fler personer ska välja att passera  eller komma till platsen. Nya träd kommer planteras på de ljusgröna punkterna. De 

mörkgröna är befintlig växtlighet. ​Designen ska få individer att nyttja torget och uppmuntra verksamheter att etablera sig på platsen för att öka graden av den upplevda tryggheten (Hajer, 2001, s.10). Från ett perspektiv som funktionshindrad så är torget anpassat för en rullstol. Torget ligger på marknivå utan olika höjdskillnader och det är inga problem att ta sig runt och emellan bänkarna.  

Figur 7. Temporärt skissförslag från kommunen över torget Tjäderstigen/Fasanvägen. Källa:  Perstorps kommun. 

Vi kan se från Perstorps skiss att de har endast valt en typ av sittmöjlighet och att bänkarna är  vända mot varandra. Enligt Magnusson så anser han att man borde ha en bred variation av  sittmöjligheter med olika placering, form och storlek (Magnusson, 2011, s.270-272). 

Vi kan tolka det som att man vill “tvinga” fram ett möte genom att placera bänkarna mot  varandra. Det finns en risk att detta får ett bakslag vilket Dovey beskriver som en 

“överbestämd design” där de inte alls används som det var tänkta till (Dovey, 2016, s.42).  Bänkarna varierar i höjd dock vilket är positivt då det skapar variation. Risken är att vissa  grupper kan göra dessa bänkar till sitt eget territorium. Mattias resonerar kring detta  nedanför:  

1. Hur ska designen inkludera olika grupper? 

Det är en bra fråga. Man vill ju undvika skadegörelse och att det blir ett tillhåll. Det är  därför viktigt med belysningen så att det blir tryggt. Miljöerna, t.ex. bänkar måste  också vara tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade. Gärna aktiviteter som  lockar olika åldersgrupper ​(Bjellvi, intervju).  

Utifrån vår kvantitativa intervjustudie så var det många som efterfrågade någon typ av

aktivitet som lockar till sig människor till platsen som en lekplats eller grillplats. _{​Här har man}  alltså tagit hänsyn till några av de åsikter som har kommit och applicerat i planförslaget. ​Ett antal respondenter intresserade sig inte exakt hur Tjäderstigens utformning skulle designas och var tveksamma till att de skulle besöka platsen oftare, då deras behov av platsen var låg. Dock upplevde de en tacksamhet av kommunens lyhördhet till deras synpunkter och

önskemål. Som _{​Claesson betonade tidigare så är det inte alltid så lätt för en brukare, att ge sig}  in i ett abstrakt tänkande kring ritningar och planer (Simicic, 2015, s.10). Även om idéerna är  bärande krävs det kunskap och erfarenhet att göra sin röst hörd. 

“​Skissen har jag och landskapsarkitekt på kommunen tagit fram i diskussion med tekniska  kontoret. Vi behöver nu bearbeta denna utifrån inkomna synpunkter från alla dialog med  olika intressenter och ta fram bygghandlingar​”​ (Bjellvi, intervju) 

En tanke som kom in från enkätundersökningen från en ung man var att man skulle sätta upp flaggor som symboliserar de olika etniciteterna i området. Detta trodde han skulle få

människor att känna sig mer inkluderade på platsen. Detta påminner mycket om hur de har jobbat med representerade symboler i _{​Superkilen​. Det kan dock även leda till att andra} grupper känner sig exkluderade på platsen.