Medborgarnas uppfattning om Tjäderstigen och inkludering /Enkätstudien

Utifrån vår kvantitativa intervjustudie så var det generella förslaget att någon typ av aktivitet som lockar till sig människor till platsen som tex en lekplats eller grillplats. Det uttrycktes ett varierande engagemang och önskan att kunna påverka, men också en viss ambivalens om de som enskilda individer skulle lyckas påverka med sitt deltagande om Tjäderstigens framtid. Även en variation angående torgets utformning och dess potential till att få dem nyttja platsen varierade. De ville gärna ha en yta som kan inkludera människor på olika sätt. Idag är torget enligt de flesta Perstorpsbor en yta som de flesta inte känner att de vill vistas på utan endast väljer att passera. I undersökning deltog 61 respondenter där 23 var kvinnor och 38 var män. 16 var barn och 18 var pensionärer (+65 år). Av alla människor vi frågade så var det enbart 1 eldsjäl som visste att något skulle ske på Tjäderstigen, resten var helt ovetande om det tills vi kom och samtalade med dem. Om detta berodde på bristande engagemang från

respondenterna eller om det var kommunens upphandlingsfas som gjorde att kommunen avvaktat med informationen, är svårt och säga. _​Av de äldre respondenterna så intresserade de sig inte exakt hur Tjäderstigens utformning skulle designas och var tveksamma till att de skulle besöka platsen oftare, då deras behov av platsen var låg. Dock upplevde de en

tacksamhet av kommunens lyhördhet till deras synpunkter och önskemål. Ett fåtal av de äldre (5-6st) var även intresserade av att veta om designen skulle vara vänlig för de med

gångsvårigheter och deras rullatorer. Dock så rådde en skepticism från framförallt äldre mot den mängden flyktingar runt Tjäderstigen och att det fick dem och undvika området. Frågan är hur denna aspekt påverkar inkluderingen kring torget.

Historiken bakom Tjäderstigen har enligt invånarna ett dåligt rykte och konstateras än idag som ett av de mer nedgångna områdena i Perstorp. Entusiasmen hos Perstorps olika grupper var polariserat om upprustning av torget skulle ge dem en bättre syn av Tjäderstigen. En medelålders man var osäker på om enbart fysiska insatser skulle vara tillräckligt för att ge en positivare bild av området. En äldre kvinna ville även se mer utbyte i sociala sammanhang med butiker, verksamheter inom integration, cafeer med mera. En av medborgarna menar att processen från idé till första ”spadtaget” är en lång process som påverkas mycket av vad kommunen prioriterar, (Boende i Perstorp). Under samtalen så landade ofta diskussionen kring områdets upplevda trygghet.

Det var en större del av de boende på Tjäderstigen som kände sig trygga och väl bekanta med området, medans en äldre grupp pensionärer upplever en otrygghet och ville undvika att gå

förbi platsen. Speciellt under kvällstid när mörkret fallit. De nykomlingar med utländsk härkomst upplevde inte alls någon otrygghet, men att det kunde vara lite livligt på kvällarna. Dessa var en av grupperna som uttryckte störst entusiasm på vad som skulle installeras på platsen. De ville gärna ha en plats man kunde umgås på och något på platsen som påminner dem om sitt hemland, gärna en affär med arabiska matvaruprodukter. En problematik som vi bemöttes utav var att det var svårt för vissa nysvenskar att förstå vissa frågor. Här hade vi önskat att vissa enkäter var översatta på arabiska samt andra språk som ungerska/kinesiska hade varit optimalt. Vi fick i bästa möjliga mån försöka förstå varandra genom engelska och gester.

En ung man påstod sig även att “känna alla som var där” vilket indikerar på att det kan vara en viss grupp människor som skapar den upplevda otryggheten hos andra. Framförallt medelålders människor tyckte det var ett misstag att placera alla nykomna på samma plats. Då en beblandning är viktigt för att få människor att integreras bättre, och att enbart byggd miljö inte kommer förbättra situationen. De uttryckte även att kommunen bör vara

fastighetsägare, då blir det bättre underhåll på plats och byggnader.

En pratsam man vid 40 års åldern som är boende kring Tjäderstigen var positiv till förslaget men var tveksam om förslaget skulle få tillräckligt underhåll efter färdigställandet. Han ansåg att graden av nedsmutsning och de som bor på Tjäderstigen skulle förstöra platsen och

fortsätta få människor att undvika att vistas på platsen.

Många yngre poängterade att man måste förbättra skolan i Perstorp. Skolan kategoriseras som en privat egendom och ligger i sydlig riktning vid Tjäderstigen. Skolan förser torget med aktivitet och flöde av barn och ungdomar som gör dem till de dominerande gruppen som nyttjar ytan och därav förtjäna extra fokus, samtidigt har de sin skolgård och kan tendera att bli en dominerande grupp som nyttjar ytan. Barnen var den andra gruppen vid utfrågningen som visade ett större engagemang till vad som skulle finnas på platsen, även om det kunde variera vad som skulle finnas på Tjäderstigen. Många ville ha någon form av aktiviteter som uppmuntrade till lek. En av skolungdomarna kom med en intressant tanke om att få

minoriteter uppleva inkludering var att man skulle sätta upp flaggor som symboliserar de olika etniciteterna i området. Detta trodde han skulle få människor att känna sig mer inkluderade på platsen.