ANALYS AV METOD

I detta kapitel finns en analys av de metoder som använts i projektet för projektstyrning, informationsinsamling och produktutveckling. Vidare tas källkritik upp.

10.1 PROJEKTSTYRNING

De metoder som använts för att styra projektet, såsom främst tidsplanen och projektdagboken, har varit givande. Tidsplanen har eldat på arbetet och projektdagboken har dokumenterat det samt fungerat som ett

minnesanteckningsdokument. Problemsemiarierna och handledningstillfällena har gett utrymme att stötta varandra i arbetet samt ta del kunskaper och åsikter kring egna och andras problem och lösningar.

Då intervjuer har utförts har pilotintervjuer använts för att öka kvaliteten på frågorna. Detta har lett till att frågorna förtydligats, formulerats om och fått ett bättre flöde, vilket gör att de på ett bättre sätt kunnat generera den sökta

informationsmängden. Därtill gav pilotintervjuerna tillfälle att öva intervjuteknik.

10.2 INFORMATIONSINSAMLING

En stor del av projekttiden spenderades i X-ponents lokaler, främst under förstudien. Detta ledde till de fördelar som önskats såsom bättre kontakt med personal, snabbare tillgång till produkter samt förkortade informationsled vilket i sin tur gav ett bättre informationsutbyte och förkortad tidsåtgång. Något som upplevdes under tiden på företaget var en tendens att bli färgad av informationen därifrån. Detta motverkades dels på grund av medvetenheten om den skevhetsrisk som alltid förekommer och dels genom att även externa källor användes.

Mycket tid har lagts på att samla in ett gediget informationsunderlag, dels inför valet av produktutvecklingsuppgift och dels under produktutvecklingen. I enlighet med tanken att ”ju fler perspektiv desto bättre” har information samlats från många skilda parter inom och utanför företaget. Att bara se saken ur ett perspektiv eller bara söka bekräftande information kan ge fel bild av verkligheten. Inom företaget har exempelvis de olika perspektiven från ledningen, konstruktören, säljarna, kvalitetsansvarige och lagerpersonal beaktats. Externt har återförsäljare, användare och leverantörer tillfrågats för att fånga in deras perspektiv.

För återförsäljarna användes telefonintervjuer. Att besöka dem eller skicka ut enkäter skulle vara onödigt tidskonsumerande och därtill skulle enkäter ge ett större bortfall än vad som uppstod vid telefonintervjuerna där endast en tilltänkt part inte ville lämna svar. För användarna valdes att intervjua dem på plats i deras lokaler framför att intervjua dem per telefon. Detta ger ett naturligare

kommunikationsförlopp och samtidigt ges utrymme även för observationer. För leverantörerna användes studiebesök. Att besöka dem kändes nödvändigt för att få grepp om tillverkningsmetoder. Att intervjua per telefon eller substituera besöket mot att läsa tillverkningslitteratur hade inte gett samma utbyte och uppfattning. Ju fler sinnen som involveras desto bättre.

10.3 KÄLLKRITIK

Under arbetet har primärkällor i första hand använts, exempelvis i form av produktutvecklingslitteratur, försäljningssiffror för X-ponents produkter och företagshemsidor. Detta är att föredra när man söker primär och objektiv

information, vilket kan minska mängden skevhet och tolkningsfel som annars lätt uppstår. Ofta har det varit nödvändigt med primärkällor för att få information över huvud taget. Vad gäller sekundärkällor56 med stor subjektivitetsrisk har de endast använts som förtydligande komplement till källor med större tyngd. Detta gäller exempelvis studier av tidigare studentrapporter från projektarbeten vid företaget. Det gäller även de internetbaserade uppslagsverken Wikipedia och Susning som bygger på att användare runt om i världen uppdaterar informationen fortlöpande. I arbetet har en del avsiktliga källor57 studerats i form av de avvikelserapporter som upprättats i företagets ISO-arbete och som i examensprojektet använts som

underlag i förstudien för att hitta förbättringsmöjligheter i skåpsortimentet. Dessa dokument har upprättats för just det syfte som de nu användes för. Därtill har en del medvetna källor58 studerats, såsom konkurrenters produktkataloger och

webshoppar. Dessa sistnämnda källor är subjektiva, vilket man bör vara medveten om.

Angående reliabiliteten skulle troligtvis samma resultat nås om en annan projektgrupp skulle bedriva arbetet igen under samma förutsättningar. För det första skulle försäljnings- och felstatistiken säga detsamma. Beträffande

marknadsundersökningen kan vissa intervjuade återförsäljare ha varit färgade på grund av sitt goda samarbete med X-ponent. I undersökningen söktes dock inte absoluta svar utan mer subjektiva bedömningar som kunde visa på tendenser. Urvalet av återförsäljare var stort och troligen representativt då de hade sålt många skåp från både X-ponent och övriga skåpleverantörer under flera års tid. Om en annan projektgrupp gör denna förstudie skulle de således upptäcka att X-102 hade brister och borde uppdateras. Om X-102 sedan undersökts mer ingående skulle överlag samma förbättringsåtgärder uppdagas. Mindre lyckade skåpförflyttningsförsök samt dammproblem syntes tydligt och bör synas även vid besök hos andra kunder. Behovet av ett sladdhål kanske inte skulle synas lika bra. Trots att detta behov indikerats av få källor bedömdes det ändå som relevant på grund av de många eldrivna instrument och verktyg som används där skåpen står.

Felstatistik hämtades in från 2003 till september 2007 och försäljningsstatistik från 2000 till september 2007. För källkritikens skull bör nämnas att det i viss mån troligtvis saknas felstatistiksrapportering åren 2003 till 2005 då det i början av företagets ISO-arbete var svårt för berörd personal att komma ihåg att

rapportera. Sedan dess är felstatistiken troligen rättvisande.59 Det hade självklart varit önskvärt att få felstatistik för samma period som försäljningsstatistiken, för att tydligare se kopplingar, men det var inte möjligt eftersom X-ponents arbete med ISO-certifiering inte startade förrän 2003. Slutligen prioriterades det dock högre att få så långtgående statistik som möjligt över försäljningen, än att ha samma period för försäljningen som för felstatistiken.

56 Se kapitel 13: Ordlista. 57 Se kapitel 13: Ordlista. 58 Se kapitel 13: Ordlista. 59

10.4 PRODUKTUTVECKLING

Produktutvecklingsverktyg har använts som hjälp för att bearbeta och

sammanställa information. Därtill har de använts för att vägleda och kvalitetssäkra arbetet. Då verktygen hanterats i tidigare projekt och vanan med dem är stor borde dess användning vara korrekt utförd. Från början kändes inte DFA-verktygets mall logisk, men då den kompletterats fungerade den bättre. Överlag är verktygen till viss del baserade på subjektiva bedömningar. Detta gäller exempelvis

betygsättningen av skåpen i QFD och viktningen av egenskaper hos koncept i Pugh. I arbetet söktes dock tendenser, inga exakta siffror. Därtill fanns

medvetenhet om subjektiviteten vilket till viss del kunnat motverka den.

En FMEA hände nästan av sig själv på så sätt att skåpens felsätt och orsaker först noterades på ett papper för att sedan rangordnas, vilket så starkt påminde om en FMEA:s arbetssätt att informationen helt enkelt infogades i ett sådant

analysdokument. Analysen tog dock därefter mycket tid, främst på grund av motstridig information angående dess struktur. Om samma situation uppstår igen borde kanske mindre tid läggas på den, fast å andra sidan har nu ett fungerande arbetssätt hittats. Planen var ursprungligen att göra en riskanalys för det nya skåpet i samma FMEA som utfördes för X-102. Analysen skulle baseras på de gamla felen. X-MDH blev dock så annorlunda det ursprungliga skåpet att detta inte var riktigt genomförbart. Det bedömdes att en hög riskmedvetenhet redan infunnit sig tack vare att en FMEA utförts både på systemnivå för ett allmänt skåp och på produktnivå för X-102.

Att använda en kravspecifikation kändes självklart och grundläggande då en sådan sammanställer önskemål och krav på ett överskådligt sätt. Den fungerade även som ett bra beslutunderlag vid ett möte med företaget då problemformuleringen för det nya skåpet skulle fastställas.

Eftersom många koncept genererades inom många områden såsom

grundstommar, dörrar och paneler fanns ett stort startfält som tillsammans gav den bästa kompromissen. Ju större startfält, desto större är chansen att man når målet. Utvärderingen av koncepten stämde överlag överens med konstruktörens åsikter då koncepten presenterades. Att göra en utvärdering med hjälp av Pugh är ett enkelt sätt som ger klara besked.

För att förvissa sig om att alla parter hade samma bild av koncepten gjordes skisser. För att sedan vidareutveckla dem och presentera dem mer i detalj för företaget användes CAD. CAD kräver inte samma visualiseringskunskaper som skissarbete, men istället kan det bli mycket mer tidskrävande om det inte finns en klar vision av vad som ska framställas. Under användandet av CAD uppstod ett oväntat problem, nämligen att företagets och högskolans årgångar på det aktuella programmet inte var helt kompatibla. Detta löstes genom att de eftersökta CAD- modellerna som inte kunde hämtas från X-ponent fick skapas i projektet utifrån utskrivna ritningar.

Projektets resultat hade kunnat förbättras ytterligare om en prototyp hade kunnat framställas inom projektets tidsram. Detta blev slutligen inte fallet, utan