1 Utredningens uppdrag och uppläggning
1.1 Analys av uppdraget
Som framgår av direktiven kan uppdraget sammanfattas i sex punkter. Det är följande frågor:
1. Tydliggörande av Sametingets organisation 2. Tydligare reglering av tingets arbetsformer
3. Förstärka Sametingets medverkan i samhällsplaneringen 4. Förenklat röstningsförfarande i sametingsvalen och tidpunkt
för val
5. Indelning i valdistrikt, procentspärr, ökning av antalet personer som krävs för att registrera ett parti samt möjlighet till extra val 6. Ändrade former för partistöd
1.1.1 Allmänna synpunkter
Det ankommer enligt direktiven på oss att utreda frågorna i punkterna 1–6. För samtliga frågor utom del av punkt 4, förenklat röstningsförfarande, skall utredningen dock bara vid behov lämna förslag till förändringar. Det innebär att det skulle stå utredningen fritt att utreda samtliga frågor, men att därefter endast lämna ett förslag om förenklat röstningsförfarande och i övrigt finna att det saknas skäl för att föreslå förändringar. Omvänt skulle det redan nu stå klart att det finns behov av förändringar vad gäller röstnings-förfarande.
De angivna frågeställningarna hör självfallet ihop och bildar en enhet. Tillsammans skulle de ange de tänkbara bristerna som för närvarande föreligger enligt regeringens uppfattning. Den över-gripande målsättningen måste förstås vara att få till stånd en välfungerande ordning. Om man ser på de olika frågeställningarna för sig tar majoriteten av dem, alla utom punkt 1 och 3, sikte på
formella förhållanden inom Sametinget. Dessa frågeställningar är också tydliga, med ett bakomliggande konkret angivet problem. I punkterna 1 och 3 däremot, ger frågorna uttryck för svårare materiella problemställningar. I punkten 1, tydliggörande av Sametingets organisation, ligger enligt vår uppfattning uppdragets tyngdpunkt. De olika frågeställningarna behandlas var för sig nedan under rubrikerna 1.1.2 – 1.1.8.
1.1.2 Tydliggöra Sametingets organisation
Under denna rubrik ryms flera frågor. Dels är det fråga om att pröva Sametingets organisation i dess helhet. Det nämns att Justitiekanslern vid Sametingets tillkomst inte såg något hinder mot att likställa det med en beslutande kommunal församling.
Vidare skall särskilt Sametingets dubbla roller som folkvalt organ och statlig myndighet analyseras och det som i första hand skall komma i fråga är att särskilja dessa två funktioner. Vidare anför regeringen att beslutsnivåerna i Sametinget inte överensstämmer med andra myndigheter.
Det bakomliggande skälet för översynen anges endast till att Sametinget ofta pekat på de dubbla rollerna och hävdat att de är svåra att förena.
1.1.3 Tydligare reglering av tingets arbetsformer
I direktiven står att vi skall utvärdera tingets arbetsformer, t.ex.
ordförandens roll i plenum, misstroendeförklaring och behandling av motioner.
Det bakomliggande problemet är att det under innevarande mandatperiod riktats kritik mot styrelsens och plenums arbetsformer. Krav på såväl avgång som misstroendeförklaring och extra val har framställts. Varken sametingslagen eller instruktionen ger några entydiga svar på hur sådana frågor skall hanteras. Det pekas dessutom på att det inte närmare reglerats hur styrelsen eller styrelsens ordförande skall utses.
1.1.4 Förstärka Sametingets medverkan i samhällsplaneringen
Det framgår av sametingslagen att Sametinget skall medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland samernas intressen vid utnyttjande av mark och vatten.
Enligt direktiven har Sametinget fört fram att det i flera fall inte beretts tillfälle att yttra sig ärenden som rör samerna och som handläggs av andra myndigheter. Det framgår inte om det är några särskilda frågor som avses.
1.1.5 Förenklat röstningsförfarande i sametingsvalen och tidpunkt för val
Det bakomliggande problemet för denna rubrik anges i direktiven till ett alltför lågt valdeltagande. Till skillnad från de andra frågorna skall utredningen inte bara utreda frågan om ett förenklat röstningsförfarande utan skall dessutom lämna ett förslag, jämför ovan under allmänna synpunkter. Vid valet 1997 deltog endast 3 700 personer av de ca 5 900 som tagits upp i röstlängden. År 2001 röstade i maj 4 402 personer och i november 4 366 personer. Vid sistnämnda tillfället uppgick valdeltagandet till 65,2 %, vilket skulle innebära att 6696 personer skulle ha tagits upp i röstlängden.
Sametingets valnämnd anser bl.a. det brevröstningsförfarande som föreskrivs i sametingslagen vara en bidragande orsak till det låga valdeltagandet. Varför så skulle kunna vara fallet är inte angivet.
Samerättsutredningen föreslog i sitt betänkande att valet i huvud-sak skulle skötas av samerna själva och räknade med att post-röstningen skulle bli det vanligaste sättet för röstning. Regeringen ansåg dock i propositionen av kostnads- och effektivitetsskäl att ett system med brevröstning borde prövas. Därutöver skulle det vara möjligt att rösta i en vallokal.
Tidpunkten för val kan vara en annan orsak för det låga valdeltagandet enligt direktiven. Det kan om tidpunkten för val noteras att samerättsutredningen föreslagit att Sametinget skulle väljas samtidigt som kyrkofullmäktige väljs, med en treårig mandatperiod. Regeringen ansåg det dock mer ändamålsmässigt att frikoppla sametingsvalen från de allmänna valen och föreslog därför att valet skulle hållas tredje söndagen i maj med en fyraårig mandattid. Skälen var då att sametingsvalen inte skulle komma i bakgrunden för de allmänna valen och att belastningen på de
valadministrerande myndigheterna inte skulle bli alltför stor.
Resonemanget skall alltså nu på grund av det låga valdeltagandet omprövas. Det kan anmärkas att det kan vara så att frågorna om ett förenklat röstningsförfarande och valtidpunkten kan ha ett sam-band, en hypotes skulle kunna vara att ett förenklat röstnings-förfarande lättast kan komma till stånd om valet sker samtidigt som de allmänna valen. Det kommer att ankomma på oss att i dessa frågor inhämta samernas önskemål.
1.1.6 Indelning i valdistrikt, procentspärr, ökning av antalet personer som krävs för att registrera ett parti samt möjlighet till extra val
Indelning i valdistrikt
Samerättsutredningen föreslog i syfte att tillgodose olika lands-delars representation att landet delas in i sex olika valkretsar.
I propositionen anfördes det dock farhågor om att det i vissa valkretsar skulle finnas få eller inga röstberättigade samer, vilket skulle medföra att valarrangemangen på många håll skulle komma att bli överdimensionerande och alltför kostsamma i förhållande till antalet röstberättigade. Valhemligheten skulle inte heller kunna upprätthållas. Hanteringsmässiga och ekonomiska skäl talade därför för en valkrets i landet.
I våra direktiv anges nu att det kan finnas skäl för en om-prövning av det ställningstagandet. Skälen är inte angivna utan det får ankomma på oss att inhämta dessa.
Procentspärr och registrering av parti
När det gäller procentspärr och ökning av antalet personer som krävs för att registrera ett parti är det bakomliggande problemet att Sametingets ledamöter skulle representera alltför många partier och att några partier skulle ha ett alltför litet stöd. Det kan noteras att såväl samerättsutredningen som regeringen vid Sametingets till-komst ansåg att det olämpligt med en spärr mot småpartier. Skälet var att det då ansågs nödvändigt att även mindre samiska samman-slutningar skulle kunna nominera sina kandidater för att alla samer skulle kunna bli representerade.
Möjlighet till extra val
Om extra val nämns i direktiven endast vad som framgår ovan under 1.1.3 Varken sametingslagen eller förarbeten till lagen behandlar frågan.
1.1.7 Ändrade former för partistöd
Av direktiven följer att skälen för översynen är att Sametingets ledamöter vid upprepade tillfällen påtalat bristen på ekonomiska resurser för att bedriva partipolitisk verksamhet mellan valen och för att möjliggöra en kontinuerlig kontakt med väljarna.
1.1.8 Övriga frågor
Rennäringspolitiska kommittén har i sitt betänkande föreslagit att Sametinget får nya myndighetsuppgifter. Denna utredning skall samråda med kommittén och får även själv lämna förslag om andra uppgifter.
Därutöver har utredningen möjlighet att föreslå lösningar på problem utanför det egentliga uppdraget om sådana skulle upp-märksammas. Regeringen har till utredningen överlämnat en skrivelse från Sametinget där det begär en ändring av 3 kap 5 § sametingslagen om att anmärkning mot röstlängden skall prövas av Sametinget och att röstlängden inte får användas till annat än sametingsvalet.
Utredningen har vidare uppmärksammat att ingiftas upptagande i röstlängden kan utgöra ett problem och att det saknas regler som möjliggör omval. Vidare finns det enligt vår uppfattning anledning att se över frågan om valnämndens ansvar för det egna valet.
1.1.9 Särskilda instruktioner för att utföra uppdraget.
Utredningen skall beakta förhållanden i Finland och Norge samt inhämta synpunkter från framförallt Sametinget och dess valnämnd. Dessutom skall genusperspektivet beaktas.