Nuvarande ordning

Vid Sametingets tillkomst var en utgångspunkt att valet i stor ut-sträckning skulle skötas av Sametinget. Dåvarande samerättsutred-ningen föreslog att en central valnämnd vid Sametinget skapades och att denna nämnd skulle ha till uppgift att organisera valet. Det förutsågs dock att denna centrala nämnd i flera frågor skulle behöva samråda med Riksskatteverket som då var den centrala valmyndigheten i Sverige (SOU 1989:41 sid. 157).

Riksskatteverkets uppgifter i denna del har övertagits av

Valmyndigheten. Detta innebär en särreglering jämfört med de allmänna valen. För dessa ansvarar Valmyndigheten centralt för valens genomförande. Länsstyrelsen är regional valmyndighet.

Dessutom skall det finna en valnämnd i varje kommun som är lokal valmyndighet. Det är Valmyndigheten som ansvarar för det förberedande valarbetet och valets genomförande. De kommunala valnämnderna utser valförrättare och ordnar vallokal. De genomför vidare en preliminär röstsammanräkning. Länsstyrelsen gör den slutliga sammanräkningen. Valmyndigheten fördelar mandaten i riksdag och Europaparlament, medan länsstyrelsen fördelar mandat till landsting och kommuner.

Samerättsutredningen föreslog vidare att val skulle hållas vart tredje år och att tidpunkten skulle vara samma som dåvarande tid-punkten för val till kyrkofullmäktige, alltså tredje söndagen i oktober(a.a. sid. 167).

I propositionen anförde dock departementschefen följande:

För att inte sametingsvalet helt skall komma i bakgrunden för de allmänna valen i Sverige föreslår jag att sametingsvalet tidsmässigt inte på något sätt kopplas ihop med dessa val. Jag föreslår därför att valet till Sametinget skall ske den tredje söndagen i maj månad. För detta talar också praktiska skäl. Som RSV pekat på i sitt remissyttrande är belastningen på de valadministrerade myndigheterna avsevärd i samband med valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige.

Även om valet till Sametinget i huvudsak skall ombesörjas av Sametinget självt är det rimligt att anta att tinget behöver biträde av varierande slag av de myndigheter som på olika sätt har att admi-nistrera de allmänna valen.

Med den frikoppling från de allmänna valen i Sverige som jag har föreslagit i fråga om sametingsvalet finns det också förutsättningar att överväga valperiodens längd. Övervägande skäl talar då enligt min uppfattning för en längre period än tre år. Jag föreslår därför en val-period för Sametinget som omfattar fyra år. (prop. 1992/93:32 sid. 48).

Rösträtt och röstningsförfarande följer av 3 kapitlet i sametingslagen. Rösträtt till Sametinget har den som tagits upp sameröstlängd. Anmälan till röstlängden måste göras senast den 15 januari valåret. Det är endast den som är same som kan tas upp i röstlängden. Därutöver finns det krav om att personen senast på valdagen skall fylla 18 år och att det är en svensk medborgare eller utländsk medborgare som varit folkbokförd i Sverige de tre åren närmast före valåret. Med same avses i sametingslagen enligt definition i 1 kapitlet 2 § den som anser sig vara same och

1. gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

2. gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller mor-föräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller 3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till

Sametinget.

Den som en gång tagits upp i röstlängden behöver inte på nytt anmäla sig inför ett val, utan står kvar i röstlängden till dess han begär att strykas eller avlider.

Det är valnämnden som beslutar om en person som anmält sig skall tas upp i röstlängden. Senast den 10 februari valåret skall val-nämnden ha upprättat en preliminär röstlängd. Den som inte tagits upp i röstlängden har rätt att överklaga beslutet hos länsstyrelsen.

Anmärkning mot röstlängden prövas hos länsstyrelsen senast den 10 mars eller om detta är en lördag eller söndag senast följande måndag. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Därefter skall valnämnden senast den 20 mars upprätta en slutlig sameröstlängd som då alltså skall uppta alla samer som enligt valnämndens eller länsstyrelsens beslut skall tas upp samt samer som tidigare varit upptagna i sameröstlängd om de fortfarande uppfyller kraven om medborgarskapet eller motsvarande krav och inte begärt att bli avförda. I sametingslagen anges inte att denna slutliga röstlängd skulle kunna överklagas. Partier och kandidater skall ha anmälts senast den 25 mars.

Valnämnden skall senast 30 dagar före valdagen skicka ut ett röstkort i form av ett ytterkuvert, ett valkuvert och ett omslags-kuvert till den som är upptagen i sameröstlängden.

Valnämnden utfärdar vidare valsedlar. Röstning sker i vallokal, som skall vara öppen mellan klockan 08.00–20.00 under valdagen eller genom brevröstning. Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och försluter det. Väljaren lämnar valkuvert och ytterkuvert, som även är röstkort till valförrättaren.

Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan val-kuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det.

Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vitt-nena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn får inte vara

vittnen. Väljaren lägger därefter in ytterkuvertet i omslagskuvertet och skickar det till valnämnden. Därefter följer sammanräkningen.

Det är valnämnden som skall granska och räkna rösterna enligt angivna principer. Sedan skall valnämnden fördela mandaten.

Valnämndens beslut om bl.a. valsedlarnas giltighet och mandatfördelning kan överklagas till Valprövningsnämnden. Denna får upphäva valet eller föranstalta om mindre ingripande åtgärder.

Det var regeringen som föreslog att det skulle vara möjligt att använda brevröstning vid valet. Den tidigare samerättsutredningen hade i stället förutsatt att poströstning skulle bli det vanligaste sättet för röstning till Sametinget. Den anförde att postanstalterna används för poströstning till kyrkofullmäktigevalet och att det borde finnas goda möjligheter att utnyttja postens organisation även för valet till sametinget, jämför a.a. sid. 167.

Departementschefen anförde dock följande:

Jag har för min del, inte minst i syfte att förenkla valsystemet, funnit anledning att pröva ett alternativ som för närvarande står till buds för svenska väljare i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, dvs. röst-ning genom att sända valsedeln med post till valnämnden, s.k. brev-röstning. …

… Erfarenheterna från brevröstningen i Förbundsrepubliken Tyskland utvisar att det inte är något större administrativt problem att hantera brevrösterna. Andelen underkända röster (11 % 1982, 8% år 1985 och 13% 1988) har dock varit stor. Riksskatteverket har i en promemoria om erfarenheter m.m. från 1988 års allmänna val som exempel på ofta förekommande fel nämnt att röstkort saknas, att ytterkuvertet inte varit igenklistrat och att datum på ytterkuvertet saknats eller varit felaktigt. Detta är en typ av fel som vid brevröstning upptäcks först vid rösträkningen och därför inte kan korrigeras. Mot-svarande fel vid röstning med valsedelförsändelse i Sverige upptäcks normalt av röstmottagaren eller valförrättaren och kan därför rättas till.

Jag ser för min del stora fördelar med ett system med brevröstning till sametingsvalet i Sverige. Även om poströstning naturligtvis är ett fullgott och prövat alternativ vill jag ändå föreslå ett system med brevröstning till Sametinget. Inte minst kostnads- och effektivitetsskäl talar för detta liksom det förhållandet att antalet röstande samer kommer att vara förhållandevis litet. Samtidigt kan ett enkelt val-system stimulera och öka valdeltagandet. De problem som samman-hänger med att antalet underkända röster vid brevröstning i Tyskland varit stort är jag naturligtvis medveten om. Jag bedömer dock att möjligheterna att informera samiska väljarna om

brevröstnings-förfarandet m.m. är betydligt bättre än det är för väljare i Tyskland (a.prop. sid 48–50).

9.2 Gällande problem

I direktiven anges att valdeltagandet är lågt. Det anförs att Same-tingets valnämnd anser att bl.a. brevröstningsförfarandet är en bidragande orsak till det låga valdeltagandet. I direktiven anges vidare att tidpunkten för val skulle kunna vara en annan orsak.

Ett annat problem skulle enligt Sametinget vara att röstlängden och samernas ansökan om att upptas på röstlängden är offentlig. Det som är särskilt känsligt är att en ansökan leder till en bedömning, det är bara de som uppfyller kriterierna som i sametingslagen definierar en same som upptas i röstlängden. Detta medför att det finns ett motstånd mot att ansöka överhuvudtaget och att förfarandet är offentligt gör det värre. Sametinget i Finland har i sina kontakter med utredningen vidareutvecklat detta problem och anfört att ytterligare ett problem kan vara att det för minoritetsfolk är känsligt att överhuvudtaget låta sig registreras som en minoritet.

Det skulle kunna vara en förklaring bland flera varför en så liten andel av den samiska befolkningen är upptagen på röstlängden, i Norge finns det exempelvis uppskattningsvis 30 000 samer, men endast 10 000 av dem återfinns i röstlängden.

Från Sametinget har vidare anförts att definitionen same i same-tingslagen är oklar, vilket bl.a. haft till följd att valnämnden efter ett beslut av Sametinget i plenum tillåter att den som gift sig med en samisktalande person förs upp på röstlängden.

Det har vidare framkommit att Sametingets valnämnd har haft vissa svårighet att organisera valet. Sametingets valnämnd fastställde i maj 2001 utgången av valet till Sametinget. Beslutet överklagades av två partier. Grunden för överklagandet var dels att sameröstlängden skulle ha varit felaktig, personer som inte uppfyllde kriterierna hade tagits upp på röstlängden och dels formella brister vad gällde rösträkningen. Valprövningsnämnden upphävde valet till Sametinget och förordnade om omval.

Valprövningsnämnden avvisade vad som anförts om röstlängden, eftersom detta inte kunde prövas av nämnden. Den fann därefter att valnämnden i fem avseenden avvikit från föreskriven ordning vid sammanräkningen.

Sedan Valprövningsnämnden förordnat om omval framkom att det i sametingslagen saknades regler för hur ett omval skulle gå till.

Regeringen beslöt därefter i en tidsbegränsad förordning (2001:725) om valdag m.m. för omval till Sametinget att omval för 2001 års val skulle äga rum den 4 november 2001, att samma röstlängd som använts för det ordinarie valet skulle brukas och att i övrigt bestämmelserna i sametingslagen skulle gälla i tillämpliga delar.

Valmyndigheten har anfört att valnämndens grundläggande problem är att det saknar erforderligt kanslistöd. Detta medför att det behöver stöd av Valmyndigheten långt utöver vad som är rimligt. Valmyndigheten har därför framfört att det ensamt önskar överta ansvaret för valet eller helt befrias från att vara delaktig i det.

Ett ytterligare problem som framförts av Valmyndigheten och Sametingets valnämnd är att de i sametingslagen angivna stopptiderna inför valet är alltför snäva. Särskilt skulle exempelvis tiden för att sända ut röstkort vara alltför knapp. Som framgått skall partier och kandidater ha anmälts senast den 25 mars och röstkorten skall ha sänts till väljarna senast 30 dagar före valdagen, alltså ca 18 april. Denna tid om drygt tre veckor är för kort, särskilt som påsken kan infalla under tiden. Valnämnden anser också att länsstyrelsens tid att förbereda en prövning om anmärkning mot röstlängden, 25 februari– 10 mars är för kort för att möjliggöra fullständig kommunikation med valnämnden.

9.3 Utredningens överväganden och förslag