Analys inkludering

I samtalet pekade en av lärarna på vad inkludering innebär. Vi återkopplar till Nilholm och Göranssons (2013) definitioner av inkludering, gemenskapsorienterad och

placeringsorienterad. Utifrån en gemenskapsorienterad definition ser man olikheter som tillgång, en demokratisk gemenskap och att elever är pedagogiskt och socialt delaktiga. Den placeringsorienterade definitionen handlar om var eleven befinner sig rumsligt. Det innebär att när eleven befinner sig i det vanliga klassrummet är den inkluderad och att

särskilda undervisningsgrupper inte är en inkluderande lösning. Nilholm och Göransson (2013) menar att alla forskare som försöker definiera begreppet är väl medvetna om att det handlar om mer än att diskutera var eleverna fysiskt befinner sig. Detta tydliggör de med exemplet, att en elev kan vara inkluderad genom att ha en skräddarsydd utbildning utanför den ordinarie undervisningen om det är det som gör att eleven mår bra, tar till sig undervisningen, utvecklas och går i mål.

Detta stämmer väl överens med Wallberg (2014) som menar att i enlighet med Salamancadeklarationen är det inkluderande att söka lösningar utifrån elevens

svårigheter och att anpassa systemet efter eleven och inte tvärtom. Orsaken till elevens svårigheter ska sökas i undervisningssituationen och det är inkluderande att söka lösningar tillsammans för att möta behoven. Inkluderingsbegreppet fick ett internationellt genombrott i samband med Salamanca deklarationen:

Genom att bekräfta varje enskild människas rätt till undervisning, så som den stadfästs i 1948 års allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och att förnya världssamfundets utfästelse vid 1990 års världskonferens om undervisning för alla i avsikt att säkerställa denna rättighet för alla, oberoende av individuella olikheter. (Svenska Unescorådet, 2006, s. 10)

Det är viktigt att hävda att inkludering innebär något annat än integrering. Skillnaden mellan inkludering och integrering är att vid integrering är det delarna som ska anpassa sig till helheten medan vid inkludering ska helheten anpassa sig till delarna, enligt Nilholm och Göransson (2013). De menar att i ett inkluderande klassrum ses olikheten som en tillgång och att det finns gemenskap på olika nivåer. I denna gemenskap är kärnan samarbete och gemensam planering i demokratisk anda. Det är viktigt att känna både pedagogisk och social delaktighet: ”Pedagogisk delaktighet innebär både en delaktighet i en lärande gemenskap och rätten att utvecklas så långt som möjligt utifrån ens egna förutsättningar. “ (Nilholm och Göransson, 2013, s. 28)

En av respondenterna uttrycker en självvald exkludering och tycker att det är viktigt att läraren är uppmärksam på om det är uttryck för ett val eller ett sätt att hantera svåra situationer. Vi menar att det krävs självförtroende för att våga öppna sig och blotta sig och säga att jag vill vara med, istället för att säga att det är självvalt att vara utanför. Vi

vill betona vikten av att som lärare kommunicera, följa upp och analysera ifall det är självvalt eller inte. En elev måste ha så mycket självförtroende och en så god relation med läraren att den vågar stå för att den vill vara med istället för att välja att vara ensam.

Möllås (2009) menar att när samtal sker med närvaro av eleven så ska elevens

delaktighet vara något mer än bara ett deltagande. Det som är avgörande för framgång är att vara reellt delaktig det vill säga att vara delaktig i en kamratgemenskap och att vara delaktig i sin egen lärandeprocess. Möllås (2009) menar att elevens möjlighet till deltagande och lärande minskas när skolan åberopar elevens eget ansvar med frihet och krav som inte motsvarar deras förmåga.

6.4 Lärmiljö

För att förtydliga och för att utveckla begreppet lärmiljö till mer än fysisk miljö, tillfördes orden dynamisk och kreativ i intervjuguiden. Det ledde en av lärarna till att uttrycka tankar kring delaktighet, metoder och ett tillåtande klassrumsklimat med processer i fokus som återspeglar ett mentalt och socialt rum:

Ja, ja för mig innebär det ju att det ska ges förutsättningar för eleverna att jobba på olika sätt för det första och att deras idéer ska alltid vara välkomna...Sen får man vara där och lotsa dem så att de ändå går i rätt riktning. De får väldigt gärna själva komma med metoden hur de vill göra det//Att en elev kan sitta och jobba med någonting som verkar vara fullständigt väsensskilt från det som kompisen bredvid gör för hon jobbar på helt olika sätt och det går väl bra...Vi ska nånstans mot samma mål men det du gör och det jag gör går så här. Hur ska vi komma dit? Och att dom följer varandras processer i det. Jag skulle ibland önska att man var lite bättre på att hjälpa dom att se dom processerna hos

varandra.

Läraren tycker att det ingår i dennes arbete att få eleverna intresserade och insatta i både arbetsprocessen och hur man ska redovisa kunskaper, men uttrycker en svårighet att följa elevernas tolkningar:

...och då kan det vara en poäng att försöka styra klassen att inte göra det (som dom hade tänkt sig) Vi är trots allt lärare och inte bara handledare!

En annan av lärarna använder sig av olika sinnen i sin undervisning för att få eleverna att reflektera och lära sig att analysera och söka djupare mening. Läraren beskriver till exempel hur hen använder musik och film i sin undervisning.

Lärarrollen är även viktig för att skapa ett öppet klassrumsklimat där läraren tror på eleverna och har ett öppet sinne så att eleverna vågar ta initiativ, vilket en av våra respondenter beskrev i sitt citat om vad en kreativ lärmiljö är för denne:

...en miljö där man inbjuder till, alltså olika initiativ på redovisningar, musik och film och så. ….det tycker jag är, jag tror att det beror mycket på oss lärare om dom vågar säga att jag skulle vilja till exempel skriva en låt om detta som vi har lärt oss.

Respondenterna nämner även en metod som ett exempel på frågan om en kreativ lärmiljö, nämligen kamratrespons:

Att klasskamrater också kan, dom ger ofta väldigt positiv feedback, när det är någonting, oh, det där tänkte jag inte på, det är en ganska vanlig kamratrespons. Ja, kuuul!... Och just det, med kamratrespons är ju verkligen nåt att kunna om man kan få till det på ett bra sätt, underbart lärande!

För en av lärarna innebär en kreativ miljö när man tror på eleverna och har ett öppet sinne och ett öppet klassrumsklimat så att man kan ta tillvara på elevernas initiativ:

…..om man nu tittar helt byggnadsmässigt också hur den hehehehe campusstuket, det tror jag är en rätt så kreativ miljö faktiskt...och nå´t som vi faktiskt har samsyn på är inte kanske då som har med kunskap och arbetssätt och så, men ändå, att vi har samsyn om miljön här, att vi är väldigt noga med att vi är rädda om gardinerna, här får inte dras, här är gröna växter dom ska leva, här dras inte, vi hjälps åt. Sen kanske vi

ser mellan fingrarna på olika sätt när det gäller läsk och godis och så och det har vi svårt för att åtgärda....

När vi utvecklade frågan om en kreativ lärmiljö och frågade om pedagogisk miljö på organisationsnivå berättade en av lärarna om schemabrytande aktiviteter på skolan och berättar om en värdegrundsdag som var positiv då de arbetade med blandade grupper årskurs och programintegrerat.Lärarna som intervjuades ville avslutningsvis ha fler gemensamma dagar och föreslog att det skulle tillsättas en grupp som planerade aktiviteter för att utveckla det pedagogiska ledarskapet.