Tillförlitlighetsaspekter

Denna kvalitativa studies metod var en halvstrukturerad fokusgruppsintervju. Stukat (2011) beskriver reliabiliteten som kvaliteten på mätinstrumentet. Exempel på brister i reliabiliteten vid fokusgruppsintervjuer är feltolkningar av frågor och svar, dagsformen hos den intervjuade, felsägningar samt yttre störningar vid intervjutillfället.

Det är stor skillnad enligt Wibeck (2010) på om en person intervjuas eller en grupp människor diskuterar ett ämne. Då de gruppdynamiska aspekterna inträder framkommer en bredare skala av ideer, vilka kommer till nytta i det fortsatta arbetet.

En standardkritik enligt Kvale och Brinkman (2014) är att den kvalitativa

forskningsintervjun inte är vetenskaplig utan bara speglar sunt förnuft, eftersom det inte finns någon exakt definition på vetenskap. Kritiken menar att intervjuer inte är

kvantitativa utan bara kvalitativa, och alltså inte vetenskapliga. En vetenskapsdefinition på intervju kan vara metodisk produktion av ny, systematisk kunskap, enligt Kvale och Brinkman (2014). Annan kritik är att kvalitativa intervjuer inte är objektiva och inte prövar hypoteser. Enligt Kvale och Brinkman (2014) är det viktigt att kunna vara närvarande i intervjusituationen snarare än att ständigt tänka på kvaliten. “Intervjuaren åstadkommer kanske intervju av god kvalitet genom att inte fokusera på kvalitén i sig utan på den situation som han befinner sig i och den person som sitter framför honom.” (Kvale & Brinkman 2014, s 216)

Kvale och Brinkman (2014) menar även att för att uppnå god reliabilitet är det viktigt att inspelningarna lyssnas på vid ett flertal tillfälle för att på så sätt undvika eventuella feltolkningar. Det är även av stor vikt att forskaren är uppmärksam på hur intervjun skrivs ut eftersom detta har stor betydelse för hur den kommer att tolkas. Utskriften av en intervju är en fråga om tolkning. Exakt samma skrivna ord i en utskrift kan förmedla två olika betydelser, enligt Kvale och Brinkman (2014), beroende på till exempel, var skrivaren sätter ut punkter och kommatecken. Det finns ingen sann, objektiv

omvandling från muntlig till skriftlig form. En av svaghet med fokusgruppsintervjuer är, enligt Wibeck (2010), att moderatorn kan ta en för stor roll istället för att låta gruppens kommunikation styra. Här kan det ha varit en fördel att vi var två moderatorer. Om en av oss blev för engagerad kunde den andra styra upp och vice versa. Vi försökte hela tiden hålla oss till att ställa fördjupande frågor och inte ryckas med i diskussionerna, vilket vi tycker att vi lyckades bra med.

Fokusgruppsdeltagarna fick inte intervjufrågorna i förväg, men vi hade prövat dess begriplighet genom att andra personer fått läsa formuleringarna. Vid

fokusgruppstillfället hade deltagarna gott om tid att reflektera och vi styrde talutrymmet genom att avrunda och gå vidare till nästa deltagare innan ordet släpptes fritt för

reflektioner av varandras svar. En del personer tog mer plats än andra och någon hade förmåga att sväva ifrån ämnet, men vi var medvetna om detta och lyckades föra tillbaka och fördela talutrymmet. Ledande frågor, snedvridning och subjektivt perspektiv är invändningar mot intervjuempiri. Detta har vi tagit i beaktande och menar att det tvärtemot kan tillföra nya dimensioner och bidrar till flera perspektiv och nytänkande.

Då vi i intervjuguiden delvis använde oss av nyckelorden från kapitlet, tidigare studier, tar vi stöd i följande citat:

Ett kontrollerat bruk av ledande frågor kan leda till en välkontrollerad kunskap (Kvale & Brinkman 2014, s 213).

Vi lyckades även skapa en atmosfär som tillät deltagarna att ge uttryck för personliga åsikter. Enligt Wibeck (2010) kan det vara en fördel med att moderatorn kommer från en liknande kulturell bakgrund som deltagarna, genom att deltagarna då kan våga prata eftersom de kan känna sig mer avslappnade. I vårt fall var vi båda kända av lärarna vilket kan ha varit en fördel. Sammansättningen hos gruppen var även sådan att respondenterna kände varandra väl vilket ledde till en öppenhet och vi upplevde att respondenterna vågade yttra sig. Vi vill även nämna lyhördheten hos oss som ledare samt att vi stämde av så att vi hade uppfattat rätt. “Har jag uppfattat rätt, har vi förstått varandra?”.

Då vi har valt att utveckla och fokusera på endast en fokusgruppsintervju tar vi in i reliabiliteten att i vårt moderna samhälle kan man överföra kunskap från en situation till en annan under beaktande av den sociala kunskapens heterogenitet. (Kvale &

Brinkmann, 2014)

5.6

Etik

Vetenskapsrådet (2011) har formulerat forskningsetiska principer som vi har tagit hänsyn till i denna studie. De fyra etiska principerna är, information-, samtycke-, konfidentialitet- och nyttjandekrav. Informationskravet innebär att informanterna ska ges information om vad deras uppgifter kommer att innebära och vad som gäller vid deras deltagande. Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska ge sitt samtycke till att medverka i studien. Konfidentialitetskravet gör det säkert för informanten att vara och förbli anonym. Nyttjande- kravet innebär att materialet enbart får användas för

forskningen. Nedan följer en redogörelse för hur vår uppsats möter dessa krav.

Fokusgruppsdeltagarna informerades om vilka villkor som gällde under deras

medverkan i fokusgruppsintervjuerna. De upplystes om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Och att de hade rätt att dra sig ur

under hela arbetets gång. Deltagarna fick förhandsinformation om vad deltagandet innebar. De informerades om vår tystnadsplikt och vad materialet skulle användas till. Samtycke till inspelning och användande av intervjumaterialet i uppsatsen och att fritt citera deltagarna godkändes. Fokusgruppsintervjun pågick under två timmar då deltagarna hade möjlighet att avbryta sin medverkan.

Då intervjudeltagarna är kända av uppsatsskrivarna har t ex uttrycket hen används för att inte avslöja den intervjuades kön. Intervjudeltagarna har inte beskrivits enskilt utan endast som en grupp. Lärarna har inte benämnts med personuppgifter utan kodats som lärare A B C och D. I resultat- och analysdelen har lärarna endast nämnts som

respondenter och intervjupersoner eller lärare. All data har avidentifieras och förvaras inlåst under tiden som den bearbetats. Avidentifierade citat har använts för att

exemplifiera tankar under rubriken analys. Inspelning och dokumentation kommer endast att användas för forskningsändamål. Deltagarna har erbjudits att få ta del av uppsatsen när den färdigställts.