Fortsatt forskning

Denna studie har vi genomfört utifrån ett lärarperspektiv. Det vore intressant att göra en studie med elevperspektivet i fokus och jämföra resultaten mellan lärares och elevers syn på vad som ökar motivation till lärande. Det vore även spännande att ur ett

elevperspektiv ta reda på vad det är som gör att man skapar en relation med lärare och blir motiverad. Hur ska den läraren vara enligt eleven?

7.6 Slutord

Elevernas inre motivation kan ökas via kommunikation mellan lärare och elev och relationen är en nyckel till att eleven blir motiverad och lyckas. Orsaken till elevens svårigheter ska i första hand sökas i undervisningssituationen och inte hos eleven. Det är undervisningen som ska anpassas till eleven istället för tvärtom. Den yttre motivationen påverkas positivt då förtroendet mellan lärare och elev fördjupas när läraren visar att den bryr sig om eleven och tror på att denne kan lyckas. Att skapa ett samspel mellan samhälle och undervisning gynnar både lärande och relation. Genom att ge lärarna tid för pedagogiska diskussioner möjliggörs en samsyn i kollegiet. Samsynen ska i första hand vila på hur relationsbygge med eleven skapas, men också innefatta att det är lärarens ansvar att ge varje elev stimulans. En elev är inkluderad när den når sina mål och känner social tillhörighet. Det behövs en balans mellan lärar- och handledarroll och en lyhördhet för elevernas egna idéer och metoder för hur de ska nå målen. Varje elev kräver sin uppmärksamhet, förståelse och anpassning. Det finns en nyckel till varje elevs framgång men koden kan vara svår att knäcka. Förhoppningen är att vår studie ska bidra till att fler lärare får tillgång till nycklarna!

Referenser

Ahlberg, Ann (2009). Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) – ett bidrag till specialpedagogisk teoriutveckling. Göteborg: Göteborgs Universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Ahlberg, Ann, Möllås, Gunvie & Nordevall, Elisabeth (2010). Villkor och

förutsättningar för delaktighet, kommunikation och lärande i gymnasieskolan. Institutionen för lärande och kommunikation Högskolan i Jönköping,

Resultatdialog 2010:15, Vetenskapsrådet.

Ahlberg, Ann, Möllås, Gunvie & Nordevall, Elisabeth (2010), Inclusive and Exclusive practices in Upper Secondary School in Sweden, Institutionen för lärande och kommunikation högskolan i Jönköping, Rapportserie Resultatdialog 15:2010, Vetenskapsrådet.

Allodi Westling, Mara (2011). Forskning pågår- effektstudier, Vetenskapsrådet 2011. Allwood, Carl-Martin, & Erikson, Martin G (2012). Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteende vetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Aspelin, Jesper (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups förlag.

Aspelin, Jesper & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups förlag.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder, Lund: Studentlitteratur. Cummins, Jim (2000). Andraspråkundervisning för skolframgång - en modell för

utveckling av skolans språkpolicy Symposium 2000 Ett andraspråksperspektiv på lärande, Stockholm: Stockholms universitet, Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Drugli, Maj-Britt (2014). Läraren och eleven - goda relationer ger bättre lärande, Lund Studentlitteratur AB.

Dovemark, Marianne (2004). Ansvar - flexibilitet - valfrihet; en etnografisk studie av en skola i förändring, Acta Universitatis Gothoburgensis, 223. Göteborg:

Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och metodik.

Evans, Miriam & Boucher, Alyssa (2015). Optimizing the Power of Choice: Supporting Student Atonomy to Foster Motivation and Engagement in Learning. Mind, Brain and

Forsberg, Eva (2005). Läraren måste inte abdikera för att eleverna ska få inflytande. Pedagogiska magasinet, (3), ss 30-35.

Gustavsson, Jan-Erik & Myrberg Eva (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat, Skolverkets monografiserie, Kalmar: Lenanders grafiska AB.

Grosin, Lennart (2013). Bedömningsinstrument för skolans pedagogiska och sociala klimat (Pesok) - handledning för rektorer, Stockholm: Stockholms universitet Pedagogiska institutionen.

Hattie, John (2011). Synligt lärande, utdrag ur Visible learning, Sveriges kommuner och landsting.

Hattie, John. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Chippenham: CPI Antony rowe.

Hill, Michael & Hupe Peter (2009). Implementing Public Policy. London: Sage publication.

Illeris, Knud (2015). Lärande, Lund: Studentlitteratur AB.

Imsen, Gun (2006). Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi, Oslo: Studentlitteratur.

Ingvar, Martin (2014). Hjärnkoll på skolan, Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, Marianne. och Kuller, Maria (red) 2005. Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens - I pedagogernas värld, Stockholm: Liber AB.

Kirkeby, Inge Mette (2006). Skolen finder sted. Avhandling, Stockholm: KTH i Stockholm.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningintervjun, Lund: Studentlitteratur AB.

Küller, Rikard. (1991). Environmental assessment from neuropsychological perspectiveI T.Gärling & G. W. Evand (red.). Environment, Cognition and Action: An Integrated Approach.(sid.111-147). New York: Oxford University Press.

Larsson, Kent (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet - överväganden kring en deliberativ didaktik. Västra Frölunda: Universitetsbiblioteket.

Lilja, Annika (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Avhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences 338. Göteborgs universitet, Göteborg: Kompendiet.

Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande, Finland: Nordstedt.

Lundgren, Mikael & Lökholm, Kent (2006). Motivationshöjande samtal i skolan- att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur AB. Möllås, Gunvie (2009). Detta ideliga mötande. School of Education and

Communication. Jönköping University Dissertation Series No. 8• 2009. Institutionen för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping. Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning - Vad kan

man lära sig av forskningen., Danagård 2014, andra tryckningen.

Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacherstrategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education. Vol 25, No . 3, 239-252.

Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal, Halmstad: Bonnier utbildning.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Elisabeth & Persson, Bengt (2011). Inkludering för ökad måluppfyllelse ur ett elevperspektiv. Paideia 2011 (02), 49-58. Dafolo förlag, Fredrikshavn, Danmark

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse-att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB.

Persson, Elisabeth & Persson, Bengt (2014). Socialt kapital och skolframgång: Essunga tre år senare. Ingår i: Inklusionens historie og aktualitet. Festskrift til en ildsjæl - Ole Hansen, Fredrikshavn: Dafolo A/S, Kapitel i bok, del av antologi.

Servilio, Kathryn (2009). You Get to Choose! Motivating Students to Read Through Differentiated Instruction. TEACHING Exceptional Children Plus, 5(5) Article 5

Skolverket (2001). Expertgruppens hearing 2001-02-20. (elektronisk källa, nedladdad 2015-03-01).

Skolverket (2010). Risk för IG, Gymnasierektorer om skolors stöd till elever som riskerar att inte nå målen. Skolverkets aktuella analyser, Stockholm: Fritzes Skolverket

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.

Skolverket (2014). Forskning för klassrummet, Stockholm: Fritzes, Skolverket. Smit, Karin, De Brabander, Cornelis & Martens, Rob (2014). Student-centred and

teacher-centred learning environment and pre-vocational secondary education: Psychological needs and motivation. Scandinavian Journal of Educational Research, 58:6, 695-712.

Stukat, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund: Studentlitteratur.

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10, Svenska Unescorådets skriftserie, nummer 2/2006, Svenska Unescorådet.

Svensk författningssamling, (2010) SFS:2010:800, Elevhälsa

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Nordstedt.

Säljö, Roger (2006). Lärande och kulturella redskap om lärprocesser och det kollektiva minnet, Stockholm: Nordstedt.

Thomson, Margareta Maria & Wery, Jessica (2013). “Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students”.Support for learning, volume 28, issue 3, British journal, National association for special education, helping everyone achieve.

Thuren, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare, Malmö: Liber.

Tideman Magnus, Rosenqvist Jerry, Lansheim Birgitta, Ranagården Lisbeth & Jacobsson Katarina (2004). Den stora utmaningen - om att se olikheter som resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad, Bokshopen.

Timperley, Helene (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur AB.

Tufvesson, Catrin (2013). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, Halmstad: Bulls Graphic.

Wallberg, Helena (2014). Formativ bedömning i praktiken - från förmedling till förståelse. Göteborg: Gothia fortbildning.

Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Lund:Studentlitteratur AB.

William, Dylan (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken, Lund: Studentlitteratur AB.

William, Dylan (2015) Handbok i formativ bedömning strategier och praktiska tekniker Stockholm: Natur & Kultur

Bilaga 1

Vi läser masterutbildning i pedagogik och ska undersöka vilka som är de viktigaste framgångsfaktorerna för en ökad motivation för lärande hos gymnasieelever. Undersökningen kommer att ske genom intervjuer och fokusgruppssamtal. Fokusgruppen träffas en gång under april månad.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap och insikt i hur man som lärare tänker om framgångsfaktorer för ökad motivation hos eleverna och tillgänglighet av undervisningen.

En fokusgrupp är en grupp på 5-8 personer som samtalar kring ett tema. Varje deltagare i gruppen får tid att först reflektera tyst för sig själv och därefter ges det tid för att diskutera. Efter en sådan runda där alla har haft sin ostörda reflektion och vi som samtalsledare kanske ställer någon fördjupande fråga så får man ställa frågor till varandra och utmana varandras tankar. Syftet med samtalet är att lära av varandra, lyssna, och eventuellt komma till nya insikter, inte att vinna diskussioner. Det är viktigt med tankerespekt. All data kommer att vara avidentifierad och förvaras inlåst under tiden som den bearbetas. Uppsatsen är tänkt att beskriva tankemönster, eventuellt kommer några avidentifierade citat att användas för att exemplifiera någon tanke.

Du är välkommen att anmäla ditt intresse för deltagande i denna fokusgrupp.

Med vänliga hälsningar Åse och Jeanette

Bilaga 2

Vilka anser du vara de viktigaste framgångsfaktorerna för att få eleverna godkända i sina ämnen?

Vilken samsyn finns det i personalgruppen? (kunskap, arbetssätt, specialpedagogik) Hur ser du på inkludering?

Vad står begreppet för?

Vad är en dynamisk och kreativ lärmiljö för dig? Vad innebär begreppen?

Hur utformar en sådan?