Analys skillnader

Deltagarna i vår studie är knutna till tre olika gymnasieprogram, NV, ES och BF. Urvalet är gjort utifrån en önskan om en så stor bredd som möjligt i variationen av de skilda sätten att erfara.

Vår förförståelse, utifrån vår bakgrund som lärare i gymnasieskolan, sade oss att detta var tre program som ser olika ut på flera sätt. Det kan gälla pedagogisk profil, elevsammansättning eller status bland elever. Vi anade att det skulle vara skillnader mellan programmen, men vi kunde inte förutse hur dessa skillnader skulle se ut. Sätten att erfara IT har synliggjort skillnader mellan programmen på ett nytt sätt, där IT blir en relevant aspekt att ta hänsyn till.

I följande analys kommer vi att försöka förstå de sätt som skillnaderna har synliggjorts i vårt resultat. Vi inleder med vem som får möjlighe- ter till IT. Sätten att erfara den faktiska tillgången tyder på en klar skillnad i resurser på deltagarnas två gymnasieskolor. NV har god tillgång och har haft det under en längre period. ES har mindre god tillgång, en tillgång som har förändrats från att inte existera till att existera om än i minimal omfattning. BF har dålig tillgång, tillgången har dessutom minskat i stället för att öka.

När det gäller tillgången hemma är den oproblematisk för NV, oin- tressant för ES, men oroande för BF. Vi vänder på beskrivningen när vi diskuterar tid. För NV är tiden i högsta grad oroande, både lärare och elever är pressade. För ES är det ointressant att enbart ägna tid åt IT. Tiden kräver andra kvaliteter. På BF är tiden i skolan kopplat till IT oproblematisk eftersom IT inte har så stor plats i lärandet. Det finns

en risk att eleverna på BF står utanför IT-satsningen på gymnasiesko- lan.

Vår senmoderna tid gör avtryck på flera sätt i spåret skillnader. Hos NV genom att ta tillvara den väg som mediet erbjuder i form av upp- lösning av tid- och rum, man erfar en samtidighet när det gäller möj- ligheterna till mänsklig kontakt. Rummet löses upp och undervisning- en äger även rum på icke schemalagd tid och på andra platser än i klassrummet. Kraven på flexibilitet och självständighet är stora, läran- det ses som ett eget projekt att ha ansvar för. På ES synliggörs negati- va sätt att erfara en upplösning av rummet. Lärarnas ambitioner är att flytta gränserna men eleverna känner sig vilsna och efterlyser en fast hållpunkt, en lärare och en dialog. Upplösning av rummet syns också hos BF fast på ett annat sätt, undervisningen har körts ut ur klassrum- met, genom lärarnas steg tillbaka och genom att möjligheterna till IT finns i korridorerna.

Reflexivitet återspeglas hos NV när IT blir ett val som görs och måste göras, fast utan större kval. Hos ES väljs IT gärna bort, istället väljs värden i övriga livet. Hos BF finns inga valmöjligheter, trots det erfar de tvånget av att välja. Vi avslutar med synen på IT. NV talar om för- och nackdelar ur ett vidare samhällsperspektiv, deras grundinställning till IT är positiv. ES ger uttryck för en ambivalens och tar avstånd från IT efter en reflektion över bland annat livskvalitet och estetik. BF erfar att IT behövs, något som samhället kräver, samtidigt tar de av- stånd från IT utan större reflektion. Mediet blir lättare att avfärda när man inte har tillgång till dess möjligheter.

6 Diskussion

Denna studie synliggör skilda sätt att erfara IT i gymnasieskolan. Em- pirin besvarar de frågor som ställdes i problemformuleringen: Hur kan variationen i de skilda sätten att erfara IT förstås? Hur kan empirin ytterligare förstås genom en kontextualisering?

Genom våra kategorier: IT, individ och samhälle, Lärande och IT samt Ramar och IT närmar vi oss den första frågan. I den första beskriv- ningskategorin ses IT som en teknik med kraft att påverka oss. Fokus är IT som fenomen, men i relation till individer och samhälle. I den andra och den tredje beskrivningskategorin skiftar fokus. I Lärande och IT blir IT en teknik för lärande. I Ramar och IT blir IT teknik i förhållande till skolans ramar.

Den andra frågan närmar vi oss genom spåret Skillnader. Variationen i deltagarnas sätt att erfara IT i gymnasieskolan pekar på att med IT synliggörs skillnader mellan de olika gymnasieprogrammen.

Det som präglar hela vår studie är att IT i skolan reduceras till teknik istället för att också förstås som del av en mediekultur. Ett teknikper- spektiv dominerar och tekniken tillskrivs stor kraft, på gott och ont. Vi menar dessutom att vår studie är en spegling av vår senmoderna tid. IT blir ett eget projekt som inte går att välja bort, IT blir i stället ett måste. Med IT följer erfaranden av betingelser där ramar som tid och tillgång får stort utrymme. Däremot saknas en diskussion om lärande där IT som medium didaktiseras.

I följande avsnitt kommer vi att diskutera studiens resultat i relation till syftet och till den teoretiska ramen. Vi inleder med en diskussion av kategoridelen av vårt resultat där vi kopplar analysen av empirin till ett teoretiskt sammanhang. Vi följer upp diskussionen med ett avsnitt där vi uppmärksammar skillnader i förhållande till mediekul- tur. Texten avslutas med ett resonemang om skolans vägval.

6.1 Diskussion av kategorierna