Spåret skillnader – en kontextualisering

En fenomenografisk analys säger inget om den kontext de intervjuade befinner sig i, den svarar inte heller på frågor som rör till exempel relationer mellan kolleger, lärare och elever. I stället kan man säga att erfarandet lyfts ur sitt sammanhang och dekontextualiseras. Det är en medveten strategi från forskaren eftersom sätten att erfara på så sätt skiljs från individen och kan föras samman som en kollektiv tanke- form, detta blir konsekvensen av ett fokus på den kollektiva nivån. Alexandersson (1994a) menar att relationen mellan sätten att erfara och de intervjuades verklighet inte uppmärksammas, ingen hänsyn tas till kontexten. Ett sätt att utveckla analysen är att göra någon form av kontextualisering.

Kontextualisering innebär en beskrivningsnivå där uppfattningarna rela- teras till eller inplaceras i ett ytterligare innehållsligt sammanhang (Kroksmark, 1987 s. 236)

Vi förstår kontextualisering som en ambition att lyfta analysen från utfallsrummets isolering till en förståelse av kategoriernas plats i ett sammanhang. Efter kategoriseringen och analysen av kategorierna trädde ytterligare en aspekt fram. Genom samtliga kategorier löpte ett gemensamt spår som vi valde att kalla skillnader. Här finns dock be- gränsningar, i studien deltog endast ett arbetslag från varje deltagande gymnasieprogram. Dessa arbetslag befann sig dessutom i olika faser i ITiS-projektet. Vi har inte heller undersökt elevernas bakgrund i vår studie men att skillnader finns mellan olika gymnasieprogram är väl

belagt av andra (Ambjörnsson, 2004; Broady, 2000, 2001; Bunar och Trondman, 2001; Hägerström, 2002; Reuterberg och Svensson, 1998). Trots dessa begränsningar framträder skillnader som en tydlig aspekt i vårt material.

Spåret skillnader fördes in som en aspekt i en kontextualisering av resultatet. Vi gick tillbaka till ursprungsintervjuerna och till kategori- erna för att synliggöra vad som handlade om skillnader. Citat från de ursprungliga kategorierna lyftes ur eller kopierades och samlades un- der rubriken ”skillnader”. Spåret löpte genom hela resultatet och ge- nom så gott som samtliga kategorier. Slutligen följde en analys av resultatet genom att vi använde spåret skillnader som raster för att tolka materialet.

5 Resultat

Vårt resultat presenteras som beskrivningskategorier. Dessa represen- terar de skilda sätt att erfara IT som vi har funnit i materialet. Beskriv- ningskategorierna sammanfattas i ett utfallsrum där relationerna mel- lan kategorierna synliggörs. Vi inleder resultatavsnittet med en skild- ring av utfallsrummet för att sedan gå över kategorierna, därefter föl- jer genomgång och analys. Resultatet avslutas med en presentation och analys av spåret Skillnader.

5.1 Utfallsrum

Utfallsrummet består av en gemensam struktur av beskrivningskatego- rierna och skildrar den relation de har till varandra. Vi väljer att pre- sentera utfallsrummet grafiskt.

Utfallsrummet visar de tre kategorierna: IT, individ och samhälle, Lärande och IT samt Ramar och IT. I den första kategorin är det IT som är fokus medan fokus förändras i de två övriga kategorierna till att handla om Lärande och om Ramar, dock fortfarande i relation till IT.

Vi har placerat beskrivningskategorierna i en horisontell linje, med en förbindelse mellan varje kategori. Detta gör vi därför att vi menar att samtliga kategorier är viktiga utifrån vårt syfte. De utgör samtliga viktiga pusselbitar i förståelsen av deltagarnas erfarande av IT som fenomen, men också en möjlighet att koppla resultatet till kontexten och på så sätt närma sig IT-utveckling i gymnasieskolan. Vi ser såle- des kategorierna som jämbördiga och ordnar dem därför i ett horison- tellt system utan någon inbördes rangordning.

5.2 Beskrivningskategorier

Varje beskrivningskategori innefattar en referentiell aspekt (vad) i vilken innebörden i kategorin fångas. Varje kategori innefattar dessut- om en strukturell aspekt (hur) där erfarandets struktur tillsammans med innebörden synliggörs (Bruce, 2003).

Tabell 5.2 Beskrivningskategorier

Kategori Referentiell aspekt _(mening) Strukturell aspekt

IT, individ och samhälle. IT är teknik med kraft att _{påverka oss.}

Fokus på IT som fenomen i relation till individer och samhälle. Variation genom underkategorierna mänsklig kontakt, forta samhället, datorn övervärderad, påbud uppifrån och teknisk utveckling.

Lärande och IT. IT är teknik för lärande.

Relaterar till IT men har fokus på vilken roll IT har i lärandet. Variation genom

underkatego-rierna kunskap om IT, kunskap med IT, undervisning om IT och undervisning med IT. Ramar och IT. IT är teknik i förhållande till _{skolans ramar.}

Relaterar till IT men har fokus på olika faktorer som påverkar livet i skolan, framförallt struktur. Variation genom underkategorierna tid och tillgång.

Den referentiella aspekten (det vill säga innebörd eller mening) för- medlas genom kategoriernas rubriker samt genom den korta beskriv- ning som följer. Den strukturella aspekten skildras genom att vi speci- ficerar fokus i varje kategori och av uppfattningarnas gränser inom varje kategori.

I varje kategoris strukturella aspekt synliggörs vad som är fokus för deltagarnas uppmärksamhet, det vill säga det som gestaltar sig. Här finns både stabila och varierande aspekter. Det som är stabilt hos varje kategori förblir stabilt också i underkategorierna och löper som en röd tråd i varje kategori. På så sätt är den en central komponent i identifie- randet av sätt att erfara. De aspekter som varierar syftar till att skilja underkategorierna åt (Bruce, 2003).

I den första beskrivningskategorin – IT, individ och samhälle – ses IT som en teknik med kraft att påverka oss. Innebörden i kategorin fång- as i den referentiella aspekten genom ett teknikdeterministiskt per- spektiv. Fokus i den strukturella aspekten av kategorin är IT som fe- nomen. Detta är det stabila i kategorin, det som varierar i kategorin är de skilda sätt att erfara som synliggörs genom underkategorierna. Fo- kus i kategorin relaterar till individer och samhälle. IT har kraft att påverka, men på vilka sätt?

I den andra beskrivningskategorin – Lärande och IT – skiftar fokus. I den referentiella aspekten blir IT en teknik för lärande. I den struktu- rella aspekten utgörs fokus av lärande, men i relation till IT. Variatio- nen tydliggörs genom underkategorierna kunskap om IT, kunskap med IT, undervisning om IT samt undervisning med IT.

I den tredje beskrivningskategorin – Ramar och IT – utgörs den refe- rentiella aspekten av IT som teknik i förhållande till skolans ramar. Således blir det ramar som fokuseras i den strukturella aspekten, men i relation till IT. Variationen tydliggörs genom underkategorierna tid och tillgång

5.2.1 Beskrivningskategorier – en närmare presentation

I följande avsnitt presenteras varje kategori mer ingående. Variationen i sätten att erfara IT presenteras både i löpande text och i form av ett urval av citat. Citaten är hämtade från olika intervjupersoner, det är alltså inte samma person som uttalar sig i en kategori. Efter varje ka- tegori följer en analys. Som bilaga (2) finns en tablå som beskriver deltagarnas programtillhörighet, funktion i skolan och kön. Tablån visar också i vilken grad deltagarnas sätt att erfara finns med i de olika kategorierna.

Intervjusvaren är kodade på samma sätt som de har varit under hela vår bearbetning av materialet. Vi har dock valt att ta bort en numre- ring, som vi ansåg skulle störa läsningen av resultatet. Personerna omnämns som till exempel: kvinnlig lärare på NV. Vi har valt att låta beteckningen man eller kvinna stå kvar, även om vi inte kommer att diskutera resultatet utifrån ett genusperspektiv. Att det är kvinnodo- minans i vår studie har säkert betydelse, men vi har valt att lyfta fram andra perspektiv. Beteckningen lärare, elev och skolledare står också kvar, men även där är det enligt vår mening utan betydelse för resulta- tet. Däremot har det visat sig att programtillhörigheten har spelat en roll för resultatet, något som vi följer upp i vårt spår Skillnader. Texten i kategorierna följer alltid samma ordning. I de kategorier där samtliga grupper finns representerade inleds texten med citat från NV, ES, BF och slutligen skolledare. Det finns ingen värdering i ordning- en. Lärarnas sätt att erfara finns tillsammans med elevernas sätt att erfara när resultatet presenteras programvis.

I någon underkategori kommer inte alla grupper att representeras. Det kan ha två orsaker. Dels kan vi ha valt att presentera sätten att erfara indirekt i löpande text för att inte överbelasta resultatet med citat, dels kan det bero på att det helt enkelt inte finns några erfarande från den aktuella gruppen i just denna underkategori.