Spåret Skillnader

I vår undersökning deltar elever, lärare och skolledare från två gymna- sieskolor och tre program; Barn- och fritid, Estetiska och Naturveten- skapliga. I den första resultatdelen har vi presenterat variationen i deltagarnas sätt att erfara genom en indelning i olika kategorier. Nu väljer vi att närma oss vårt resultat från ett annat håll. Ett spår som löper genom hela vårt resultat är att det finns skillnader mellan pro- grammen. Skillnader, inte mellan lärare och elever, eller mellan män och kvinnor, utan mellan programtillhörighet. Skillnaderna syns på ett antal olika sätt, det kan till exempel gälla tillgång till datorer, syn på IT som fenomen eller när det gäller hur IT används i den dagliga un- dervisningen. Den gemensamma nämnaren är att vi ser ett mönster genom att skillnaderna följer programtillhörighet. Genom tolkningen av vår empiri har vi utvecklat uppfattningen att IT bidrar till att syn- liggöra dessa skillnader.

I följande text kommer vi att försöka synliggöra hur skillnader har trätt fram ur variationen i sätten att erfara IT. Vi menar att det spår vi kallar skillnader synliggör ytterligare en dimension där vi kan knyta an innehållet i kategorierna till undersökningens omgivning. Med andra ord tolkar vi att programtillhörighet spelar roll för sätten att erfara. En kontextualisering sker.

I varje avsnitt presenterar vi de skillnader vi har upptäckt. Det betyder att inte alltid alla tre program finns representerade eller att det alltid finns sätt att erfara från både elever och lärare. Skolledarna har vi dessutom valt att lämna utanför redovisningen eftersom de bara är två och inte har någon betydelse för denna del av resultatet.

5.9.1 Elever och lärare på NV

Elever och lärare på NV erfar att IT är något som kräver tid – en tid som de inte har. De är stressade, eleverna har fyllda scheman, lärarna talar om tidsbristen i gymnasieskolan och att de saknar tid i sina tjäns- ter.

Både elever och lärare menar att tillgången i skolan är relativt god, men kunde ha varit bättre. När det inte finns en direkt tillgång söker eleverna upp lediga datorsalar, träffar överenskommelser med ansva- riga lärare eller använder en förälders arbetsplats. Lärarna anpassar sin IT-användning efter tillgången till lediga datorsalar.

IT är något som både kan öka och minska kontakten mellan männi- skor. IT-utvecklingen är något som pågår i samhället och som kom- mer att påverka skolan oavsett man gör en särskild IT-satsning eller inte. Att IT ska in i skolan erfars som ett påbud uppifrån.

Deltagarna ifrågasätter IT som lösningen på skolans problem. Lärare erfar att tekniken är självklar för eleverna, en bild som stämmer med elevers sätt att beskriva IT – något som är självklart, men som ska användas som ett komplement. Överhuvudtaget är IT inte så mycket att göra så stor affär av. Tekniken finns, utvecklingen pågår och lärare och elever på NV är relativt positiva. Här finns en tilltro till teknikens möjligheter, men här finns också uttryck för förståelse för att IT kan vara en generationsfråga.

Både lärare och elever är nöjda med sina kunskaper. Det man inte kan, det kan man lära sig. Den positiva grundsynen till IT avspeglas också här. IT används i olika hög grad, från några som har provat på, andra kommunicerar med elever via e-post, ytterligare andra arbetar med IT i olika former av pedagogiska projekt. Visst kan man se IT:s möjlighe- ter i sina ämnen, men framförallt i andra ämnen, till exempel sam- hällsvetenskapliga.

Lärare ställer höga krav på sina elever, de talar till exempel om ”MVG-elever”, och att det krävs självdisciplin. Detta återkommer hos elever, de menar att man kan lära sig – bara man själv vill.

Sammanfattning: Hos elever och lärare på NV finns en positiv grund-

inställning till IT. Tekniken är självklar. IT kan innebära variation i undervisningen, man ser datorn som ett redskap som ska fungera na- turligt, vara ett komplement. Men det saknas tid för genomförande av projekt i gymnasieskolan, det saknas tid för reflektion, det är svårt att arbeta i stora grupper och lärarens roll är viktig. Kraven på flexibilitet och eget ansvar är stora.

5.9.2 Elever och lärare på ES

På ES finns också diskussionen om tid. Lärare talar om schema och fortbildning, men när både elever och lärare talar om tid så är det ut- ifrån planering. Att arbeta med IT kräver planering och tid till sådan finns inte. Tillgången till datorer i skolan har förändrats från att vara mycket dålig till något mindre dålig. Den mänskliga kontakten är vik- tig för lärare och elever på ES. IT är en bra väg om man vill nå männi- skor, men absolut inte den enda vägen. Både elever och lärare uttryck- er en medveten distans till vårt samhälle och till den roll de erfar att IT spelar. Något går förlorat när vi har så bråttom, menar de. Det kan gälla mänsklig kontakt, det kan gälla tid för reflektion och det kan gälla den egna rollen i den estetiska läroprocessen. Man vet inte riktigt vad man ska ha IT till. Det känns påtvingat, en konstruktion. Som en elev uttrycker det ”För nu ska vi lära oss IT, IT i samhället tjoho… på något sätt.”

Det är med blandade känslor elever och lärare erfar IT. Det kan göra livet enklare, det mesta kan skötas med hjälp av datorer, men samti- digt finns en risk att förlora väsentliga aspekter i det dagliga livet. Kvalitet är ett ord som återkommer. Eleven som väljer livskvaliteten på landet framför det stressiga livet i stan. Läraren som har slutat an- vända datorn för att få kvalitet på tiden. Både lärare och elever tar upp IT-företagens uppgång och fall.

”Vad jag ska lära mig, det vet jag faktiskt inte…” Citatet är typiskt för både elever och lärare. Det blir ett problem att se den pedagogiska nyttan av IT, både för sig själva och för den estetiska utbildningen. Vilken IT-kunskap är intressant? Programanpassad IT-undervisning efterlyses. Både lärare och elever erfar att det man kan om IT har man lärt sig utanför skolan, på sin fritid. Åter dyker den mänskliga kontak- ten upp. Samarbete tas upp av både lärare och elever. Eleverna poäng- terar dessutom vikten av en närvarande lärare. ”En duktig pedagog som sätter igång tänkandet”.

Sammanfattning: Elever och lärare på ES problematiserar IT på ett

tydligare sätt än hos de andra grupperna. De diskuterar IT utifrån aspekter som mänsklig kontakt, livskvalitet och kunskap. IT erfars som både positivt och negativt – det här är inte självklart på något sätt.

5.9.3 Elever och lärare på BF

Tid är ingen dominerande faktor för lärare och elever på BF när de erfar IT. Lärare tar visserligen upp att det inte finns tid i tjänsten, här finns exempel på sjukskrivning och på lärare som har använt sina hål- timmar i skolan för att hjälpa kollegor. Men det är inga elever som diskuterar tid i förhållande till IT. Det är typiskt för gruppen och det finns en orsak. De använder IT i mycket ringa utsträckning, i vissa fall inte alls. Det är alltså ganska naturligt att de inte tar upp tid. Därmed inte sagt att elever och lärare inte skulle vilja ha en ändring till stånd. Den dominerande kategorin i denna grupp blir tillgång. Lärare erfar att de inte har tillgång till datorsalar. Datorer finns i korridorer, och det kan gå upp till 15 elever per dator. Elever vittnar om just detta, hur de är hänvisade till korridorerna i de fall de ska använda en dator. För det är så datorn används i undervisningen, som något man som elev skickas i väg till för att söka på Internet eller för att skriva ut ett arbe- te. I bästa fall fungerar datorerna. I andra fall är elever hänvisade till hemmet. Detta erfars av både elever och lärare.

Tillgång erfars vara en klassfråga. Det är inte alla elever som har till- gång till dator hemma. Detta är heller inget som skolan kan kräva. Elever och lärare erfar att de är hänvisade till gamla och få slitna dato-

rer… ”Skolan har inte råd med det nyaste, så vi får använda gamla datorer” säger en elev. ”Det är ju inte bara att köpa, det ska ju skötas också…de gamla vi hade hängde sig ideligen och det var ju problem för eleverna” menar en lärare. Både lärare och elever uppfattar att tillgången snarare har minskat istället för att öka. De ekonomiska fak- torerna är tydliga för gruppen och de erfar att det inte finns någon anledning att lägga så mycket pengar på datorer. Detta är också den enda grupp som tar upp förstörelse som en aspekt. Men det är elever från andra program som förstör, det menar både elever och lärare. IT är något man måste kunna. Både elever och lärare erfar ett krav, som kan vara svårt att definiera. IT finns i samhället, överallt, därför är det viktigt. Men här finns också en mer kritisk inställning. Eleverna menar att IT inte är så märkvärdigt, och de klarar sig utan, särskilt eftersom de ändå inte behärskar den. ”Jag och datorn går inte så bra ihop”. Eleverna tar avstånd från tekniken trots att de i realiteten inte har erbjudits en möjlighet att närma sig den, varken i hemmet eller i skolan. Lärarna ser också det som en skyldighet att skolan ska lära eleverna teknik, eftersom kravet från samhället finns. ”Du måste i alla fall kunna basic när du går ut härifrån.” Man behöver IT-kunskaper för att kunna söka arbete.

Det är just grundläggande kunskaper som elever och lärare erfar att man behöver. Det handlar om färdigheter i att använda tekniken. Här finns en förstående inställning till vad elever respektive lärare kan. Eleverna erfar att deras lärare saknar kunskaper om IT, men att man samtidigt inte kan kräva så mycket av dem, de tillhör ju en annan ge- neration som aldrig har fått lära sig. Lärarna erfar också att deras ele-

ver inte har så omfattande kunskaper när det gäller IT. De talar myck- et om individer om att se de enskilda eleverna och uttrycker sina upp- fattningar om teknikens möjligheter när det gäller bland annat språk- utveckling och ökad självtillit. Både elever och lärare erfar att de är i stort behov av utbildning.

Sammanfattning: BF är ett program där elever och lärare erfar att de

har dålig tillgång till IT. Tillgång erfars som en klassfråga, och efter- som inte alla elever har datorer hemma menar man att skolan måste ta

sitt ansvar. IT erfars också något som kräver ekonomiska resurser. Elever och lärare på BF har negativa erfarenheter av äldre datorer och av skadegörelse. Både elever och lärare erfar att de behöver utbild- ning, för IT är något man måste kunna, något samhället kräver. Samti- digt finns ett uttalat avståndstagande till tekniken.