Den analys som genomförts på vad som sagts i fokusgruppernas dialoger bygger på en kombination av innehållsanalys och en tolkande analys. Som underlag för analyserna ligger både ljudupptagningar och utskrifter från re-spektive fokusgrupps dialog. Den inledande och återkommande frågan om
”drömleverans” har i respektive fokusgrupp resulterat i dialoger kring 5-7 olika aktiviteter som deltagarna upplevt som viktiga för en ”drömleverans”. I den dialog som följt på respektive aktivitet har deltagarna lyft fram olika fak-torer som främjar eller motverkar en ”drömleverans”. Det har tagit formen av en dialog som gett insyn i vad som deltagarna gör, tycker borde göras eller inte göras för att se till att aktiviteten kan underlätta en drömleverans. I vissa fall har en dialog kring en aktivitet återkommit i anslutning till en annan akti-vitet i en senare del av fokusgruppens dialog.
80
Innehållsanalys är den vanligaste formen för analys av fokusgruppsdata i fö-retagsekonomiskt anknutna undersöknings- och forskningsprojekt. Analysen-heten är huvudsakligen de deltagande individerna men kan också vara grup-pen om det gäller att få ett grepp om deltagarnas gemensamma uppfattningar.
Fokusgruppsdata erbjuder också en möjlighet att gå bortom en kategorikate-gorisering och utnyttja de data som producerats för en fördjupad tolkande analys (Kidd & Parshall 2000, Smithson 2000, Antaki et al 2003, Gremler 2004, Duggleby 2005). Intresset för analysen riktas då mot en tolkning av hur deltagarna uttrycker sig, hur deras uppfattningar konstrueras och hur delta-garna relaterar sig till varandras uppfattningar och eventuellt konstruerar ge-mensamma uppfattningar. Analysenheten är inte bara individ eller grupp utan också samspelet mellan deltagarna. (Morgan 1997, Kidd & Parshall 2000, Stewart at al 2007). Analysen har ofta som syfte att skapa teori.
Innehållsanalys har använts för att identifiera kritiska aktiviteter i inköpspro-cessen och kategorisera dem. Denna analys har i ett första steg gått ut på att kategorisera respektive fokusgrupps händelser i induktivt framtagna katego-rier. I ett andra steg har händelserna grupperats i kategorier som härletts från aktivitetsteorins begrepp. Denna analys lyfter fram vad som är väsentligt för deltagarna i deras erfarenhet och upplevelser av vad som för dem är kärnan i inköpsprocessens olika faser och dess aktivitetssystem.
Den tolkande analys som gjorts av vad som sagts i fokusgrupperna har främst tagit sikte på att komma närmare deltagarnas vardagliga handlande i de situa-tioner som varit föremål för fokusgruppens dialog. Deltagarnas dialog om vad de gör eller tycker borde göras har tolkats utifrån ett tolkningsperspektiv som Alvesson & Kärreman (2000) benämner som handlings- och förhållan-denivån. Syftet med denna analys och tolkning är att få en uppfattning om vad som förorsakar motsägelser och spänningar i inköpsprocessens aktivitets-system. Den tolkande analysen ger en möjlighet att inte bara förstå vad som påverkar dessa situationer utan också vilka motsägelser och spänningar som de ger upphov till. Det kan säga något om inköpsprocessens och dess aktivi-tetssystems dynamik.
Gjorda analyser och tolkningar redovisas i kapitel 6 A-E – ett avsnitt för re-spektive fokusgrupp. I redovisningarna visas både den induktiva kategorise-ringen och den kategorisering som bygger på aktivitetsteorins begrepp. Re-dovisningen börjar med chefsgrupperna och följs av personalcheferna och inköpscheferna. Slutligen redovisas konsulterna. Denna ordningsföljd har valts för att markera ytterligheterna.
81
Kvalitet i analys och tolkning
De valda metoderna för datainsamling och analys ställer stora krav på kvali-tet i genomförandet för att åstadkomma ett trovärdigt och överförbart resultat.
De tre kritiska momenten för ett överförbart resultat är kvaliteten i genomfö-randet av själva fokusgruppsförloppet, kritiska händelse metoden samt ana-lys- och tolkningsmetoderna.
Fokusgruppsförlopp
Deltagarna i fokusgrupperna har varit engagerade. De har lyssnat på varandra och de har ifrågasatt varandras uppfattningar. Deltagarna har också värderat rimligheten i vad som sagts genom att syna varandras berättelser och försökt komma bakom vad som är ”espoused theories” och vad som är ”theories in use” (Argyris & Schön 1974:6-7). De har frågat efter exempel på vad som faktiskt gjorts. Det verkar som att det har skapat ett socialt tryck i fokusgrup-pen som har gjort det svårt att försköna.
Det innebär att moderatorns uppgift att skapa ett bra dialogklimat som är öp-pet och för dialogen framåt har underlättats. Den kritiska uppgiften har i stäl-let varit att uthålligt återkomma till ”drömfrågan”, undvika alltför långtgåen-de, i sig intressanta, sidospår och att avgöra när det är dags att ställa frågan igen. Det har funnits tendenser till avvikelser från huvudspåret i dialogen som har berott på sådant som initialt olika uppfattningar om tjänstens karaktär, att någon deltagare har haft en intressant situation som fångat de andras intresse och lite olika förmåga att uttrycka sig. Moderatorns uppgift i dessa situationer har varit att undvika att dialogen stoppar upp eller får en slagsida åt någon alltför pratsam eller inflytelserik deltagare. Överlag har dock deltagarnas samtalstid i fokusgrupperna varit jämt fördelad vilket kan tolkas som att alla har fått komma till tals. En sammanfattning av förloppen i fokusgrupperna finns i bilaga 2.
Moderatorn har också till uppgift att observera processen som underlag för den kommande analysen och tolkningen. Det är en uppgift som blivit åsido-satt i de genomförda fokusgrupperna genom att den har varit svår att kombi-nera med rollen som dialogledare. Ljudupptagningarna från fokusgruppsdia-logerna och de olika inlägg som följt på varandra kan ge vissa antydningar om förloppet men är begränsade. En lärdom i efterhand är att det underlättar att få en bättre uppfattning om själva processen i fokusgruppen om den följs av ytterligare en person med uppgift att koncentrera sig på processen. Ett al-ternativt är att göra en videoupptagning.
82
Kritiska händelser metoden
Frågan om ”drömleverans” avviker från vad som är gängse frågeställning när kritiska händelser-metoden används. Argumenten för denna avvikelse har presenterats tidigare i kapitlet. Den valda formuleringen tycks i dialogen dock ha uppfattats som att det är kritiska aktiviteter både i ett retroaktivt och i ett projektivt perspektiv som efterfrågas.
Ett första villkor för att få tillförlitliga händelser är att deltagarna har erfaren-het av det område som är i fokus (Flanagan (1954:335). Det tillförsäkras i studien genom urvalet av deltagare och att deltagare med likartade erfarenhe-ter har valts till respektive fokusgrupp. En effekt av detta förfarande är att deltagarna både kan och i fokusgrupperna har verifierat varandras upplevel-ser men också ifrågasatt genom att be om förtydliganden.
Ett andra villkor för tillförlitliga händelser är att är att de händelser som lyfts fram skall vara konkreta, avgränsade och innehålla ett ändamål och ett resul-tat (Flanagan 1954:340). Bedömningen är att dessa kriterier uppfylls i de ak-tiviteter som lyfts fram i dialogerna utifrån den ställda ”drömleveransfrågan”.
Detta förstärks av att vad som har berättats har likheter med vad som sägs i de individuella intervjuerna och vad som har kommit ut av den inledande pi-lotstudien. Den relativt fylliga redovisningen av händelserna i de följande kapitlen ger en möjlighet att värdera detta påstående.
Det tredje villkoret är att det inte bara blir händelser som berättas ur ett ”ex-poused” perspektiv. Det finns en risk i fokusgrupper att deltagarna påverkas av och anpassar sig till varandra, håller undan sådant som kan ställa deltaga-ren i en ofördelaktig dager och att kritiska händelser friseras och blir mer av ett önsketänkande än vad som verkligen skett. Fokusgruppsmiljön kan inbju-da till såinbju-dana händelser då deltagarna i fokusgrupperna möter andra som har samma uppgifter och inte vill visa upp eventuella tillkortakommanden. Såda-na händelser ger i och för sig insyn i hur de pratar om vad de gör i sådaSåda-na sammanhang vilket är intressant. En restriktion är att fokusgruppen i sig skapar ett sammanhang som inte skall förväxlas med deltagarnas ”vardagli-ga” sammanhang. Det har delvis undanröjts genom att fokusgrupperna är homogena, dvs deltagarna har en gemensam erfarenhetsbas av det som är fo-kusgruppens fokus.
Sammantaget visar denna granskning av tillförlitlighet att det finns ett gap mellan ”espoused theories” och ”theories in action” men att gapet mellan dem inte är försvårande stort. I fokusgrupperna har många av de inledande öppningarna kring en dialog om ett kritiskt område varit av karaktären ”es-poused” men den efterföljande dialogen med inlägg från flera deltagare har fört innehållet i dialogen närmare en ”theory-in-action” nivå bl a genom
ex-83
empel och frågor från deltagare som velat syna ett påstående. I tolkningsfasen har det varit möjligt att utnyttja gapet mellan ”espoused” and ”theories in ac-tion” för att få indikationer på motsägelser och spänningar som kan antyda en riktning i inköpsprocessens utveckling. Antagandet är då att ”espoused theo-ries” innehåller ett mått på vad som kan behövas för att uppnå en drömleve-rans.
Slutligen finns det en risk att moderatorns egna uppfattningar kan slå igenom och påverka genom ledande frågor eller antydningar om en viss uppfattning. I de genomförda fokusgrupperna har deltagarna själva varit aktiva i att ifråga-sätta varandras berättelser. Det har förbättrat kvaliteten i de händelser som kommit fram i dialogen.
Analys och tolkningskvalitet
Analys- och tolkningskvalitet underbyggs av att det finns en tillförlitlighet i de insamlade händelserna och i den kategorisering som görs av händelserna.
Tillförlitligheten har i de insamlade händelserna påverkas av hur väl själva fokusgruppsdialogen genomförts och hur väl de kritiska aktiviteter som lyfts fram blir beskrivna. Dessa två kriterier har ovan beskrivits som uppfyllda.
Ytterligare kriterier rör de kritiska händelserna mättnadsgrad och hur de har kategoriserats (Flanagan 1954, Andersson & Nilsson 1964).
När det gäller mättnadsgrad handlar det om att bedöma om antalet händelser är tillräckligt täckande för att beskriva det fenomen som de avser att beskriva.
Ett sätt att bedöma detta är att avgöra om ytterligare fokusgrupper tillför nya typer av händelser. I studien kompletterades de fokusgrupper som initialt ge-nomförts med ytterligare en fokusgrupp med chefer. Ett ledande motiv för detta var att den första fokusgruppen med chefer bedömdes ge ett för snävt perspektiv på inköpsprocessen och dess aktivitetssystem. Detta förfarande har ökat tillförlitligheten i beskrivningar av chefernas uppfattning om aktivi-tetssystemet. De tre övriga fokusgruppernas händelser har bedömts vara till-räckliga. Deras sammantagna händelser ger ett brett spektrum av händelser av vad som är av kritisk karaktär i aktivitetssystemet.
Kategorisering av händelser har skett både induktivt och med hjälp av en eta-blerad referensram. Det senare förfarandet underlättar kategoriseringen och dess tillförlitlighet genom att det går att etablera någorlunda klara kriterier för analysen (Flanagan (1954:335). Nackdelen är att det finns risk att missa andra tolkningar. Det undanröjs till viss del genom den induktiva kategorise-ring som också gjort. Denna kategorisekategorise-ring har underlättats av att de olika aktiviteter som lyfts fram har varit tydliga. Val av kategori har därmed för-enklats. Det finns därför fog för att säga att tillförlitligheten i kategoriserings-förfarandet är tillfredsställande. I den redovisning av kategoriseringarna som
84
görs i nästa kapitel ges en möjlighet att bedöma denna uppfattning genom att delar av underlaget för kategoriseringen redovisas.
Grunden för tillförlitlighet i själva analysen och tolkningen av händelser och deras kategorisering blir oundvikligen subjektiv. Subjektiviteten kan balanse-ras genom att visa hur trovärdigt det som sägs är genom att jämföra med andra forskningsresultat (Potter & Wetherell 1994). Det har gjorts, i de föl-jande analys- och tolkningskapitlen, genom att jämföra med den forsknings-genomgång som presenterats i kapitel 3 och med min egen långvariga erfa-renhet av inköpsprocessen i roller som både köpare och säljare/leverantör.
Sammanfattningsvis förstärker analyser och tolkningar i huvudsak tidigare forskningsresultat även om det finns motsägelser som leder till nya tolkningar och slutsatser om inköpsprocessen för ledningstjänster.
Rättvisande bild
Med de mått och steg som vidtagits för att skapa kvalitet i datainsamling, analys och tolkning finns det skäl att hävda att de slutsatser som dras ger en rättvisande bild av den inköpsprocess för ledningstjänster som studerats. I datainsamlingen har flera olika personers vinklingar av inköpsprocessen fått komma till tals.
Huruvida den bild som ges av inköpsprocessen är mer generellt giltig får fortsatta studier visa. Urvalet begränsar möjligheterna till generaliseringar Vad som talar för en mer allmän giltighet är för det första att analys och tolk-ning bygger på data från fokusgrupper som kommer från företag som regel-bundet använder sig av externa ledningstjänster. Den karakteristik av inköps-processen som presenteras i kapitel 9 bekräftas av och fördjupar deltagarnas egen förståelse för inköpsprocessen enligt vad som har kommit fram i den återträff som har arrangerats. För det andra ligger gjorda tolkningar i linje med andra forskningsresultat med ett kontextuellt perspektiv, även om slut-satserna i kapitel 9 skiljer sig åt.
85
6. I fokus i fokusgrupperna
I de följande delkapitlen 6A – 6 analyseras och tolkas fokusgruppernas dialo-ger. Redovisningen börjar med chefer och mellanchefer. De följs av perso-nalcheferna och inköpscheferna. Slutligen redovisas konsultcheferna.
Varje delkapitel följer samma mönster. De innehåller två olika analyser samt en tolkande summering av de viktigaste observationerna. Den första analysen berör vad som betonas i inköpsprocessen utifrån de kritiska aktiviteter som lyfts fram i fokusgruppens dialog. Denna analys är gjord utifrån vad som sägs i händelserna och de olika kritiska aktiviteterna har namngivits utifrån dess huvudsakliga innehåll. Analysen ger en bild av hur respektive fokusgrupp uppfattar inköpsprocessens karaktär. Den andra lyfter fram vad som sägs om inköpsprocessens ledande och organisande utifrån den dialog som följt på respektive kritisk aktivitet. Denna analys har följt den aktivitetsteoretiska modell som introducerats i kapitel 4. Det avslutande avsnittet i varje delkapi-tel tolkar hur fokusgruppen uppfattar inköpsprocessens aktivitetssystem.
Redovisningen exemplifieras med ett urval av citat ur fokusgruppernas dröm-leveranser och de händelser som de innehåller. Citaten är valda så att de så långt möjligt representerar vad som är ledande uppfattningar i fokusgruppen.
Syftet är att ge en insyn i vad som av fokusgrupperna ses som kritiskt och att ge en möjlighet, om än fragmentarisk, att följa underlaget för analys- och tolkningsprocessen. Själva metoden för analys och tolkning har beskrivits i kapitel 5.
86
87
Kapitel 6A