En studie inspirerad av aktivitetsteori ställer i sig inga speciella krav på me-tod för datainsamling. Vad som är väsentligt är att få insyn i vad som bl a kännetecknar ett aktivitetssystems aktörer, deras objekt och det sammanhang i vilket aktörerna försöker uppnå sina objekt. Några vanliga metoder är prak-tikfallsstudier (t ex Prenkert 2006), deltagande observation (t ex Blackler et al 1999) och ett slags laboratoriemetod (Engeström 2001). Praktikfallsmetoden underlättar datainsamlingen men analysmöjligheterna begränsas genom att datainsamlingen i viss mån sker utanför aktörernas dagliga omgivning. Del-tagande observation sker i aktörernas sammanhang och kan därmed ge en möjlighet att följa hur deras agerande påverkar andras, hur aktiviteter är be-fästa i strukturer och hur de eventuellt förändras. Metoden kräver närvaro un-der lång tid. Praktikfallsmetoden kan omfatta praktikfall från flera företag vilket kan vara en fördel för de frågor som ställs i avhandlingen. Deltagande observation begränsas vanligen till ett företag utifrån det anförda tidsskälet. I jämförelse mellan dessa två metoder erbjuder deltagande observation fördelar genom att den ger möjlighet att direkt följa en aktivitet i dess sammanhang.
Engeström (2001) har använt sig av vad han kallar en laboratoriemetod som alternativ till deltagande observation. Han har samlat aktörer, som verkar i samma aktivitetssystem, och låtit dem observera, kommentera och diskutera videoinspelade situationer från händelser i deras gemensamma aktivitetssy-stem. Det ger en viss likhet med deltagande observation men koncentrerad i tid. I den här studien används fokusgrupper för ett liknande syfte. Fokus-gruppsmetod kan ses som en variant på Engeströms laboratoriemetod. Fo-kusgrupper erbjuder på liknande sätt en möjlighet att fånga in hur en grupp av personer, från samma eller flera olika företag, som i något avseende är be-rörda av, har ett intresse i eller arbetar inom ett aktivitetssystem talar om det.
Både laboratoriemetoden och fokusgrupp har begränsningar i jämförelse med deltagande observation genom att datainsamlingen sker i ett för ändamålet skapat sammanhang. De har samtidigt samma fördel som deltagande observa-tion har genom att de ger möjlighet att observera hur deltagarna interagerar.
Utifrån ovanstående diskussion och skäl bygger avhandlingen på en datain-samling grundad på data från fokusgrupper. Fokusgrupper är ett intressant alternativ till Engströms laboratoriemetod men är mindre komplicerad att
70
genomföra. De kan också simulera något av det som deltagande observation erbjuder utan de krav på långvarig närvaro som deltagande observation krä-ver och därmed ofta en begränsning till datainsamling i ett företag. Fokus-grupper är också i sig intressant att pröva i organisationsstudier som avhand-lingens eftersom det inte är en speciellt vanligt förekommande metod i såda-na sammanhang. Fokusgrupper är en metod som erbjuder altersåda-nativ till den mer vanligt förekommande praktikfallsmetoden och inkluderar en del av för-delarna med deltagande observation.
I de följande avsnitten beskrivs fokusgrupper i allmänhet, utformningen av studiens fokusgrupper, valet av metod för att fånga fokusgruppsdata och hur fokusgruppsdata kommer att analyseras samt kvalitet i analyser och tolkning-ar.
Fokusgrupp
En fokusgrupp består av en specifik grupp av personer vars attityder, före-ställningar, reaktioner eller erfarenheter är i fokus för datainsamlingen. Ett viktigt antagande är att det medvetna utnyttjandet av grupprocesser ger till-gång till data och tolkningsmöjligheter som inte ges i individuella intervjuer.
Fokusgrupper ger en möjlighet att få insyn i deltagarnas sätt att beskriva, re-sonera om och argumentera för sina åsikter och/eller aktiviteter i en grupp av personer med t ex likartade eller olikartade arbetsuppgifter, sociala situatio-ner eller åsikter. Fokusgrupper blir därmed en kvalitativ datainsamlingsmetod som fångar in data genom en dialog och gruppinteraktion runt det ämne som valts av forskaren.
I det följande beskrivs fokusgruppens ursprung, dess karaktär av dialog, dess användningsområden och några av dess för- och nackdelar.
Fokusgruppens ursprung och karaktär
Robert Merton and Paul Lazarsfeld (Merton 1987) använde vad de kom att kalla fokuserade intervjuer för att förstå effekten av radioprogram. De pro-gram som var i fokus syftade till att mobilisera amerikanarna för USA´s in-träde i andra världskriget. Deras motiv för att pröva fokuserade intervjuer var att de hade funnit att forskarledda intervjuundersökningar begränsade möjlig-heterna att få tag i olika opinionsperspektiv och hur de påverkas av gruppro-cesser. De hävdade därför att en mer öppen och inte styrd fokuserad intervju kunde öppna vägen för att deltagare delade med sig av sina erfarenheter och
71
föreställningar (Merton & Kendal 1946, Merton et al 1956/1990). Begreppet fokuserade intervjuer har över tiden övergetts till förmån för fokusgrupp14. En fokusgrupp är inte detsamma som en gruppintervju. En gruppintervju syf-tar till att få tag på information i ett gruppsammanhang. Forskaren agerar som utfrågare och diskussionen sker huvudsakligen mellan utfrågaren och de in-dividuella deltagarna (Boddy 2005). Deltagarna ges möjlighet att argumente-ra med vaargumente-randargumente-ra, försöka övertala vaargumente-randargumente-ra, att instämma eller inte instämma, komma till en gemensam uppfattning eller avstå. Interaktionen mellan delta-garna blir en del av datainsamlingen (Kitzinger 1995:299).
Idén är att gruppdynamiken gör det enklare och naturligt för deltagarna att utforska och klargöra sina uppfattningar än vad som kan göras i en individu-ell intervju individu-eller i en gruppintervju (Kitzinger 1995). Det betyder att den vik-tiga skillnaden mellan fokusgrupp och gruppintervju är graden av integration och forskarens roll som antingen moderator och frågeledare. En moderator underlättar för deltagarna att utbyta erfarenheter och åsikter samt att förstå och förklara varandras olikheter/likheter. En frågeledare styr intervjun genom sina frågor. Skillnaden mellan fokusgrupp och gruppintervjuer blir tydlig ge-nom att använda Gustavssons (2004a) distinktion mellan intervju å ena sidan och konversation och dialog å andra sidan. En intervju har som syfte att sam-la in data genom att underlätta ett överförande melsam-lan intervjuare och inter-vjuad. Ett underliggande antagande är att det är möjligt att föra över ”objek-tiva data”. En konversation mellan den intervjuade och intervjuaren tar hän-syn till att data inte är ”objektiva” utan att de är laddade med känslor, åsikter och känslor. Dessa filter skapar data som är färgade av den intervjuades och intervjuarens föreställningar, attityder och värderingar men också språkbruk och kapacitet att förmedla och ta till sig svar och åsikter. Analys och tolkning kan inte komma förbi att förhålla sig till dessa filter. Dialog markerar att in-tervjun ger ett utrymme för att utbyta av idéer och för att skapa gemensam förståelse för ett fenomen mellan deltagare och mellan deltagare och modera-tor. Det underliggande antagandet är att data är socialt konstruerade. Dialo-gen skapar förutsättningar att utbyta uppfattningar och för att skapa en gemensam mening kring dessa.
Olika fokusgrupper och dess användning
Fokusgrupp används som en av flera datainsamlingsmetoder eller som en självstående metod. Som en del av annan datainsamling används fokusgrup-per för en inledande datainsamling för att generera hypoteser eller frågor.
Syftet är att lägga grunden för t ex en storskalig enkätundersökning genom att få en första uppfattning om vad som är i fokus för den målgrupp eller det
14 “We never used the term “focus group” – at least, not as I recall (Merton 1987:563)
72
nomen som står i centrum (Morgan & Spanish 1984, Threlfall 1999, Barbour 2005). Detta användningssätt är vanligt vid t ex vid marknadsundersökningar eller som förberedelser för konsultinsatser i en organisation. Fokusgrupper har också vuxit sig allt starkar som en självstående metod inom samhällsve-tenskaplig forskning. Det är en vanlig metod inom forskning som berör olika typer av sociala fenomen inom t ex utbildning, sjukvård, lingvistik och gen-derstudier (Litosseliti 2003). Inom organisationsforskning är fokusgrupp en mera sällsynt datainsamlingsmetod men är som avhandlingen visar en frukt-bar, självstående metod15. Några andra exempel på användning av fokus-grupper i organisationssammanhang är forskning kring innebörden i service management inom en biblioteksverksamhet (Tyerman 1996), faktorer som påverkar entreprenörers beslutsfattande (Hines 2000), faktorer som påverkar affärsrelationer mellan företag (McPhee 2002) och av vad som stärker rela-tioner mellan arbetsgivare och anställda (Herington et al 2005).
Som självstående datainsamlingsmetod är syftet att få en djupare insyn i vad som konstituerar en grupps uppfattningar, åsikter eller värderingar. Fokus-gruppen passar då forskningsfrågor som har som syfte att fördjupa förståelsen för ett relativt outforskat fenomen och där det är värdefullt att få insyn i aktö-rernas attityder, uppfattningar, handlingar eller erfarenheter. Konflikter, ny-anser och motsägelser kan också studeras (Smithson 2000). I ett sådant sammanhang kan en fokusgrupp ge ett grepp om dominerande uppfattningar, hur de uttrycks, nyanseras och formas i det skapade sammanhang som fokus-gruppen utgör (Lawrence & Berger 1999). Det sker genom att utnyttja och studera vad som sker i interaktionen mellan deltagarna (Calder 1977, Hines 2000). Interaktionen antas ge deltagarna möjlighet att framhäva sina egna uppfattningar men också ifrågasätta och reflektera över dem. I homogena grupper med t ex samma yrkesbakgrund och intressen kan fokus-gruppsmetoden ge en insyn i hur en sådan grupp utvecklar och förstärker sin gemensamma syn och hur det manifesteras i beskrivningar av genomförda eller önskvärda handlingar. Sådana jämförelser kan resultera i att nya frågor väcks (Morgan & Spanish 1984). Nyanser i uppfattningar och handlingar kan också analyseras. Interaktionen ger också möjlighet att få en uppfattning om vad deltagarna väljer att ta upp respektive utesluta.
Förberedelser och genomförande av en fokusgrupp följer i stort samma pro-cedurer som de som tillämpas i andra typer av kvalitativa undersökningar vad gäller sådant som val av urval, frågor som skall ställas, hur tillförlitlighet skall säkras och hur resultatet skall analyseras och redovisas (Cassell & Sy-mon 1994, Gustavsson 2004b). Valen avgörs av forskningsfrågan.
15 Det har varit ett inte primärt men sekundärt motiv att pröva och bidra till användning av fokusgrupper som datainsamlingsmetod i organisationsstudier.
73
Sammanfattning av fördelar och nackdelar
En av fokusgruppens viktigaste fördelar är att den ger tillgång till interaktio-nen mellan deltagarna på ett sätt som kan återskapa den som sker i dagliga sammanhang (se t ex Sim 1998, Threlfall 1999 och Hines 2000). Det ger fo-kusgruppen en plats som datainsamlingsmetod om forskningen är grundad i antagande om att t ex kunskap, attityder och åsikter skapas genom att tala om dem, göra tillsammans eller genom att påverka varandra. Fokusgrupper ger deltagarna en möjlighet att relatera sina egna erfarenheter till andras, få sina egna uppfattningar prövade och möjligen bli omprövade. Det ger forskaren en möjlighet att få ”insiderns” perspektiv och hur det uttrycks och formas till-sammans med andra ”insiders”. Fokusgruppen ger också ett mervärde för deltagarna genom att dialogen kan ge perspektiv på egna uppfattningar och erfarenheter och insyn i andras.
Samtidigt delar fokusgruppen kvalitativa metoders begränsningar genom att data är subjektiva och att möjligheterna till generaliseringar är liten. Vad som tillkommer är risker för grupptryck och dold agenda från en eller flera delta-gares eller moderatorns sida (intervjuaren kallas vanligen moderator i sam-band med fokusgruppsgrupper). Det kan påverka kvaliteten i insamlade data.
Moderatorn har möjligen också sämre kontroll över datainsamlingen än vad en intervjuare har under en individuell intervju eller i en enkät. Å andra sidan är detta också en av fokusgruppens styrkor men som kräver en god hand av moderatorn för att inte dialogen skall löpa iväg från ämnet i fokus.
I jämförelse med enkäter lyfter fokusgruppen fram deltagarnas perspektiv och ger möjligheter att urskilja nyanser och komplexitet i deltagarnas attity-der och föreställningar. Det unattity-derlättar att få en uppfattning om hur starka de är i förhållande till övrigas. Fokusgruppen tillför jämfört med individuella intervjuer en möjlighet att få tag i den sociala interaktionen mellan deltagare från ett specifikt område och en möjlighet att få många attityder, föreställ-ningar, reaktioner eller erfarenheter vid samma insamlingstillfälle. Gentemot deltagande observation har fokusgruppen den fördelen att den kan skapa en situation istället för att vänta på att den sker. Den gör det också möjligt att få tag i skäl bakom, t ex en uppfattning, i stället för att bara observera vad som sker (Hughes & DuMont 1993, Gibbs 1997).
Fokusgrupper sägs vara tids- och kostnadseffektiva jämförda med individuel-la intervjuer. Morgan & Kreuger (1993) hävdar att detta är en myt och det är också min erfarenhet. Den tid som kan sparas genom att arbeta med en grupp istället för individuell datainsamling äts upp av att rekrytera, få ihop en grupp vid samma tidpunkt och att dataanalysen blir mer komplex.
74
Sammanfattningsvis ger en fokusgrupp möjlighet att kombinera den indivi-duella intervjuns och deltagande observations syfte, men kanske till priset av intervjuns möjlighet att tränga in i en frågeställning och den deltagande ob-servationens möjlighet att erbjuda datafångst i ett naturligt sammanhang (Morgan & Spanish 1984).