Analysens två dimensioner

Kategoriseringen av platsannonserna innebär att innehållet synliggörs och struktureras i syfte att analyseras. I den aktuella studien har Faircloughs kritiska diskursanalytiska modell inspirerat den metod som använts för analys.

Första dimensionen

Med stöd av de två första av Faircloughs tre dimensioner har undersökningen utmynnat i en analys som sker i två steg, dimensioner. Den första dimensionen studerar platsannonsens formuleringar av hur specialpedagogens uppdrag och roll konstrueras. Det sker genom att analysera platsannonsens text under fem av de sex olika kategorierna. De kategorier som analyseras är de kategorier som innehåller viktiga faktorer för ett yrkes professionalisering och yrkesidentitet. Det innebär att kategori två till sex kommer vara underlag inför den analys som sker i andra dimensionen där frågeställningarna kommer att besvaras.

Den första kategorin innehåller allmän information om arbetsplats med mera och kommer inte analyseras eftersom den kategorin inte innehåller uppgifter direkt kopplade till uppdrag och roll och därmed inte till undersökningens syfte.

Den andra kategorin innehåller krav på utbildning och de formella kvalifikationerna till yrket som finns i annonserna samt hur starka kraven är. Begrepp som skall eller bör uttrycker hur viktigt, om det är nödvändigt, arbetsgivaren anser examen och utbildning är. Utbildning och formella kvalifikationer har valts eftersom de är två komponenter som är av stor betydelse för om ett yrkets professionalitet vilket i förlängningen påverkar även en persons yrkesidentitet. Tyvärr var flertalet annonser mycket kortfattade och uttrycker inte alltid hur centralt

arbetsgivaren anser examen och utbildning vara.

Nästa kategori är de i annonserna efterfrågade personliga egenskaperna. Våra personliga egenskaper är en del av vår identitet där yrkesidentiteten är en av våra identiteter.

Profession och yrkesidentitet påverkas därmed av vilka möjligheter och begränsningar den sociala kontexten ger oss. Identiteten formas av handlingar, våra egna men även vilket utrymme andra aktörer ger. Aktörer finns inom skolan men även utanför. Därmed kommer yrkets utövande att studeras som kategori. Det sker genom att undersöka bland annat arbetssätt, undervisningsmetod, synen på specialpedagogens pedagogiska kompetenser,

45

ämneskunskaper under kategorin pedagogiskt och didaktiskt. Under kategorin kommer dessutom önskemål om specialpedagogens övriga kvalifikationer kopplat till yrkets pedagogiska och didaktiska kompetenser att ingå.

Inom specialpedagogens utövande av sitt uppdrag är det relevant att undersöka arbetsgivarens uppfattning om vilka förväntningar som finns kopplade till specialpedagogrollens relation till elever, övrig personal och föräldrar. Det sker genom kategorin socialt och emotionellt. Inom kategorin ingår även vilket förhållningssätt specialpedagogen önskas och förväntas ha till exempelvis elever.

Slutligen kommer även specialpedagogens roll inom organisationen att undersökas, ett organisatoriskt perspektiv. Inom perspektivet ryms hur det interna arbetet förväntas

organiseras, så som hur specialpedagogen förväntas ingå i arbetslag och EHT och ansvara för uppgifter som kartläggningar, utforma åtgärdsprogram och handleda personal inom

organisationen. Dessutom ingår relationen till samhället utanför skolan i kategorin. I annonstexten finns exempel som kan placeras i flera kategorier beroende av ur vilket perspektiv formuleringen betraktas. Ett exempel är den personliga egenskapen förmåga till samarbete som även kan vara ett uttryck för vad arbetsgivaren förväntar sig socialt

emotionellt. Ett annat exempel är handledning som visar specialpedagogens roll inom organisationen men även specialpedagogens kompetens att delge sin pedagogiska och didaktiska kompetens.

Andra dimensionen

I det andra dimensionen av analysen kommer interdiskursiviteten att studeras. Det sker genom en analys av i vilken utsträckning det går att identifiera om texternas formuleringar och

innehåll i specialpedagogsannonserna bygger på varandra eller förändras. Det vill säga den textuella kedjan, om texten bygger på de etablerade uttrycken för det specialpedagogiska arbetet som uttryckts i tidigare annonser och om det går att härleda till etablerad diskurs i specialpedagogannonser. Det sker genom att undersöka om det går att identifiera mönster i annonserna. Som ett raster i analysen kommer skolans förhållningssätt att se på elever med särskilda behov och åtgärder, olika specialpedagogiska perspektiv, att användas.

I den andra dimensionen kommer det därmed att ske en jämförelse av annonser under aktuell tidsperiod vilket förväntas visa i vilken utsträckning specialpedagogannonsen som en

46

kommunikativ händelse bygger på de redan tidigare händelserna det vill säga de tidigare specialpedagogannonser och platsannonser i allmänhet. Det sker genom analys av hur specialpedagogannonserna bygger de redan etablerade föreställningarna om hur special- pedagogiska åtgärder bör utformas genom att relatera till de olika specialpedagogiska perspektiven. Resultatet av första delen av analysen i den andra dimensionen kommer till en början svara på vilka krav och förväntningar arbetsgivaren har på specialpedagogen, vilket innebär svar på den första frågeställningen.

För att svara på den andra frågeställningen kommer arbetsgivarens krav och förväntningar jämföras med de olika examensordningarna för att undersöka hur de är i överensstämmande med varandra. En examensordning förväntas vägleda arbetsgivaren i vad som är special- pedagogens uppgifter och uppdrag samt hur det specialpedagogiska uppdraget bör utformas. Det innebär att när specialpedagogannonserna relateras till examensordningarna kommer platsannonserna relateras till den etablerade diskursen som uttrycker den för tidsperioden aktuella utbildningspolitiska intentionerna med det specialpedagogiska uppdraget. Genom jämförelsen identifieras i vilken utsträckning som specialpedagogen ges av arbetsgivaren möjlighet att utöva yrket enligt examensordningen och följaktligen sin utöva sin profession och därmed forma sin yrkesidentitet. Därmed kan den tredje frågeställningen besvaras. Analysen av den tredje frågeställningen behandlas och utvecklas vidare utifrån

professionalisering och formandet av yrkesidentitet i resultatdiskussionen.

Tredje dimensionen

Tyvärr finns inte möjligheten att tillämpa Faircloughs metod med tre dimensioner fullt ut. Fairclough menar att här bör det ske en analys av specialpedagogannonser och examens- ordningar i ett större perspektiv för att synliggöra de samhälleliga maktrelationerna och ideologiska strömningar vilket inte är möjligt inom ramen för undersökningen. I en större undersökning skulle analysen av en tredje dimension bidragit till fler perspektiv av vad som påverkar specialpedagogens utrymme att utöva sin profession och utforma sin yrkesidentitet. Platsannonser och examensordningar kommer i resultatdiskussionen sättas i en översiktlig historisk kontext.

47