Andra dimensionen, platsannonsernas interdiskursivitet

I andra dimensionen kommer interdiskursiviteten att undersökas genom en analys av hur texten i platsannonserna bygger vidare på tidigare platsannonsers texter, de redan etablerade tolkningarna av uppdrag och specialpedagogiska insatser. Det innebär att i avsnitt 6.2.1 kommer de krav och förväntningar som arbetsgivaren har på specialpedagogerna identifieras vilket kan relateras till den första frågeställningen.

Platsannonserna kommer i avsnitt 6.2.2 jämföras med aktuella examensordningar för att identifiera i vilken utsträckning de överensstämmer med varandra, vilket innebär svar på den andra frågeställningen. I jämförelsen kan utrymmet som arbetsgivaren ger specialpedagogen att utöva sitt yrke, sin professionalism, urskiljas. Därmed besvaras den tredje frågeställningen vilket får betydelse för specialpedagogens möjligheter att forma sin yrkesidentitet.

6.2.1 Mönster i arbetsgivarnas krav och förväntningar på specialpedagogen

I avsnittet kommer platsannonsernas texter relateras till varandra för att synliggöra om det går att identifiera mönster i innehållet i texterna. Annonserna ska främst relateras till varandra i ett historiskt perspektiv för att i slutet sammanfattas och relateras till de olika specialpedagogiska perspektiven och inkludering.

I specialpedagogannonserna är samarbete en egenskap och uppgift som betonas och är av stor vikt för att tillsammans i skolan utveckla en god lärandemiljö. Övriga egenskaper som

efterfrågas under perioden i specialpedagogannonserna är intresse för ungdomar/elever, möta dem och kunna skapa relationer men det går inte att se en trend i ökat eller minskad

användning av specifika egenskaper.

Arbetsgivaren har flera möjligheter att förmedla sin identitet. Dels kan arbetsgivaren bygga upp sin identitet genom att göra reklam för sig och framstå som trovärdig och seriös. Det sker genom att förmedla information om skolan, pedagogiska idéer, kommunen eller andra fakta som kan locka sökande som kan få en känsla av att de passar in i organisationen men även andra fördelar av mer praktisk karaktär. Dels förmedlar arbetsgivaren sin identitet genom sin tolkning av uppdraget vilket sker genom att ange de uppgifter specialpedagogen förväntas arbeta med och därmed arbetsgivarens tolkning av det specialpedagogiska stödet.

Handledning är en uppgift som finns med under tidsperioden och som uttrycker en signal om att specialpedagogens uppgift är att stötta pedagoger och övrig personal i arbetet med elever.

60

Handledning innebär att personalen behöver stöd i arbetet med eleverna, eleverna skall därmed vara kvar i sin ordinarie undervisning. Nära sammankopplat med handledning är betoningen på samarbete och samverkan som är en central del av det specialpedagogiska uppdraget. Vilka samarbetet och samverkan syftar på preciseras under senare år. Förutom övrig personal åsyftas även vårdnadshavare. Även egenskaper viktiga för ett gott samarbete präglar annonserna under den undersökta perioden. Därmed prioriteras specialpedagogens uppdrag till uppgifter som inbegriper de som arbetar runt eleven och riktas inte endast till individen.

Ännu ett exempel på att specialpedagogen förväntas ta ett större ansvar i organisationen är genom att de övergripande verksamhetsutvecklande uppgifterna blir mer synliga i annonserna från 2000. Uppgifterna ökar i omfattning och är mer synbara i och med att de är mer

detaljerade från 2008 och framåt. Det finns flera olika exempel på uppdrag och

arbetsuppgifter som visar specialpedagogens ställning inom organisationen. Förutom att ingå i elevhälsan ges specialpedagogen även ett ansvar för skolutveckling, med exempelvis

främjande och förebyggande arbete, särskilda uppdrag och en speciell roll gentemot chef/rektor. Genom den handledande rollen, ansvar för utredning och åtgärdsprogram samt kontakten med föräldrarna bidrar det ytterligare till specialpedagogens unika ställning inom organisationen.

Tendensen som går att urskilja under perioden är att specialpedagogen i större utsträckning skall arbeta med att utveckla skolmiljön för att ge elever i svårigheter stöd. Dessutom

tillkommer begreppet tillgänglig lärmiljö och specialpedagogen förväntas arbeta förbyggande och främjande samt vara en del av elevvårdsteamet. Samarbete och samverkan med

pedagoger och personal inom skolan är en uppgift/egenskap som betonas allt mer vilket även det tyder på att arbetet med att den pedagogiska miljön är central. Problemet ligger inte hos eleven utan i miljön.

Specialpedagogens undervisande uppgift i vissa annonser visar att det finns arbetsgivare som har behov av specialpedagoger för undervisning. Det innebär att vissa elever inte förväntas passa in i den ordinarie skolmiljön utan det behövs särskilda undervisningsgrupper eller enskild undervisning. De eleverna kommer avskiljas från övriga elever för att få stöd. För att avgöra vilket stöd eleverna behöver anger flera av arbetsgivarna att specialpedagogens uppgift att utreda, analysera, kartlägga, utvärdera och utforma särskilt stöd genom att upprätta

61

dessutom får större utrymme, vilket även det kan betraktas som en indikation på att eleverna betraktas som problemet.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan platsannonser under olika år att det delvis går att skönja förändringar i utformning och innehåll vilket innebär att diskursen förändras mellan åren. Delvis kan likheter identifieras vilket innebär att platsannonserna, diskurserna, bygger på varandra. Det innebär att krav och förväntningar på specialpedagogen blir mer detaljerade i platsannonserna längre fram i tiden. I början av perioden finns fokus på den undervisande uppgiften, det förväntas att specialpedagogen skall ansvara för undervisning, enskilt eller i mindre grupper. Vidare visar analysen att det under tidsperioden sker en förskjutning mot skolutvecklande uppgifter samtidigt som undervisningsuppdraget fortfarande finns kvar i annonserna. Det visar sig genom att uppgifter som riktas till alla skolans elever blir vanligare förekommande i platsannonserna. Det handlar exempelvis om uppgifter som riktas mot lärarna, det handledande uppdraget och samverkan och samarbete betonas. Under

tidsperioden får specialpedagogen dessutom en mer tydlig roll inom organisationen vilket innebär att det finns krav och förväntningar på att specialpedagogen skall arbeta i större utsträckning med skolutveckling.

Förskjutningen av arbetsuppgifter kan tolkas som att uppdraget syftar till mer inkluderande åtgärder eftersom genom att arbeta med skolutveckling, den pedagogiska lärmiljön med mera, kommer uppdraget att vidgas från att enbart fokusera på elever som riskerar att inte nå målen till att omfatta alla elever.

6.2.2 Platsannonserna i relation till examensordningar

I andra dimension kommer annonserna även att relateras till examensordningarna under den tidsperiod som specialpedagogutbildningen har existerat.

I 1994 och även 2000 års annonser är det en övervikt mot den undervisande rollen vilket är en av de uppgifter som specialpedagogen förväntas utföra enligt den nya

specialpedagogutbildningen från 1990, dock inte i samma utsträckning som specialläraren tidigare haft som sitt ansvar. Även den handledande uppgiften finns med i annonserna, som är en av de övriga roller som angavs i den nya utbildningen. Dessutom förväntades

specialpedagogen ha en rådgivande, handledande och konsultativ roll. Ingen av annonserna anknyter till de fyra inriktningarna av specialpedagogutbildningen. Annonserna ger inte heller

62

en antydan om specialpedagogens kompetens att leda forsknings- och utredningsarbete, vilket finns med i den nya specialpedagogutbildningen.

I annonserna från 2000 tillkommer uppgiften analys, göra diagnoser, utforma åtgärdsprogram med mera vilket är en uppgift (göra pedagogiska utredningar) i examensordningen från 2001 när de olika inriktningarna försvinner. Ytterligare exempel på uppgift som finns angiven redan i annonserna från 2000 och som betonas i examensordningen 2001 är uppgifter som innebär skolutveckling.

I examensordningen från 2001 är målet att specialpedagogen på olika sätt ska verka

inkluderande där lärmiljö och skolans verksamhet ska anpassas efter eleven. Det kommer till uttryck förutom genom det skolutvecklande uppdraget som finns med i annonserna redan 2000 genom handledningsuppdraget, samverkan med övrig personal men även förväntningar om att bidra till pedagogisk utveckling på skolan, även i ett övergripande perspektiv. Med det förväntas specialpedagogen i sin roll fungera som expert i pedagogiska frågor

Samarbete och kontakt med föräldrar, som anses vara en del av “expertrollen” i

examensordningen från 2001 är ännu inte tydligt i annonserna från 2002. Vilket i sig inte är att betrakta som anmärkningsvärt eftersom de studenter som utbildas enligt 2001 års

examensordningen ännu inte har slutfört sin utbildning.

Undervisningsuppdraget/arbeta direkt med barn i behov av särskilt stöd finns som uppdrag i annonserna från 2002 men har minskat i omfattning 2008, ett uppdrag som inte nämns i examensordningen från 2001 men går att tolka in i andra skrivningar som exempelvis anpassa verksamhet efter elevens behov.

Examensordningen från 2007 liknar till stor del den från 2001 men med tillägg att specialpedagogen bland annat skall arbeta självständigt, vilket är angivet som önskvärda egenskaper i två annonser från 2008. Under detta år har inte studenterna med 2007 års examensordning slutfört sin utbildning och i första hand bör annonserna relateras till examensordningen 2001.

Förutom att den skolutvecklande rollens betydelse ökar i annonserna från 2008 ökar dessutom betoning på samarbete och samverkan. Det kan tillsammans med den förebyggande och hälsofrämjande uppgiften härledas till att specialpedagogen förväntas i 2001 års

examensordning arbeta inkluderande med att anpassa lärmiljö och verksamhet efter elevens behov. Inkluderingsmålet går dessutom att identifiera i att specialpedagogen ska arbeta efter

63

elevens förutsättningar och behov samt vara en bärare av ett förhållningssätt som gynnar inkludering. Dessutom ska elevens svårigheter betraktas ur ett organisationsperspektiv.

Ytterligare ett förtydligande i examensordningen från 2007 är ämnets vetenskapliga grund och forskningsanknytning vilket går att utläsa i de allt mer stränga kraven på yrkesexamen som går att identifiera från och med 2008 års annonser. Specialpedagogens utbildningsansvar, utrednings, kartläggnings, analysansvar och ansvar för det övergripande specialpedagogiska kan även det härledas till den vetenskapliga grunden och forskning.

Det allt större fokus på samarbete och samverkan med skolans personal kan identifieras i 2007 års examensordnings förväntningar på specialpedagogen att samarbeta med kollegor och i annonserna från 2018 nämns även vårdnadshavare, icke pedagogisk personal samt externa kontakter som samarbetspartners när det gäller utredningsarbete och utformning av

åtgärdsprogram. Länken mellan skola och hem ska enligt examensordningen bli allt mer tydlig.

Även i 2018 års annonser, liksom tidigare, finns specialpedagogens kompetens att ge elever i svårigheter adekvat stöd, dels genom handledning av personal eller direkt till elev.

De skolutvecklande uppgifterna som exempelvis det främjande, förebyggande arbetet och användning av begreppet lärmiljö och betoning på alla barns vistelse i skolan är några exempel på visar specialpedagogens uppgift i annonserna från 2018 att arbeta med inkludering för alla elever.

Examensordningen från 2017 är i det närmaste identisk som den från 2007 undantaget en fördjupad kompetens inom neuropsykiatriska svårigheter vilket en arbetsgivare 2018 önskar som kompetens.

Examensordningarna för specialpedagogutbildningen har genomgått få och mindre omfattande förändringar under den tid som specialpedagogutbildningen har existerat. Den jämförelse som har skett har visat att de mönster som har kunnat skönjas i analysen av platsannonserna och examensordning visar att platsannonserna har utvecklats i riktning mot examensordningen. Examensordningarna har betonat och betonar det skolutvecklande

uppdraget med specialpedagogen som expert där samarbete och samverkan, den vetenskapliga förankringen samt betoning på lärmiljö och inkludering är centralt vilket allt mer även

uttrycks i platsannonserna. Sammantaget visar analysen, som även besvarar den andra frågeställningen, att arbetsgivarnas beskrivning av det specialpedagogiska uppdraget allt mer

64

under tidsperioden överensstämmer med examensordning med ett uppdrag som präglas av arbetsuppgifter som skall verka inkluderande. Platsannonsernas diskurs bygger delvis på varandra över tidsperioden men även på den diskurs som examensordningen representerar. Därmed kan även den tredje frågeställningen besvaras, arbetsgivarna ger enligt vad som uttrycks i platsannonserna specialpedagogerna utrymme att utöva sitt yrke enligt examens- ordning. Därmed torde specialpedagogen ha möjlighet att utöva sin profession och forma sig en yrkesidentitet, vilket kommer diskuteras i resultatdiskussion.