Metoddiskussion och tillförlitlighet

I avsnittet kommer undersökningens tillförlitlighet diskuteras i två olika avsnitt. Det första avsnittet kritiskt behandlar platsannonserna som data och hur det kan ha påverkat resultatet. Andra delen av metoddiskussionen behandlar analysprocessen och hur olika

7.1.1 Platsannonserna som underlag för analys

Karin Helgessons (2011) studie av platsannonser visar att platsannonsen som genre avspeglar och påverkar samhället vilket innebär att platsannonserna är användbara som data för att undersöka hur diskurser fungerar och påverkar samhället.

Annonserna samlades in via Platsjournalen. En annan möjlighet hade varit att studera

platsannonser via tidningar vilket möjligtvis hade inneburit att annonser innehållit ytterligare information och därmed ökat resultatets tillförlitlighet. Det hade inneburit fler arkivbesök vilket under våren varit otänkbart på grund av svårigheter att få tillgång till arkivmaterial som en konsekvens av covid-19. Antal annonser för varje år har varit fem och valdes efter vissa kriterier vilket innebär att i några fall av annonser var informationen mycket knapphändig. Med fler antal annonser hade risken för bortfall minskat och dessutom hade tendenser tydligare kunnat utläsas.

65

En osäkerhet i undersökningen är att det inte med säkerhet går att fastställa vem som skrivit annonsen mer än att det är en representant för arbetsgivaren. Det finns en möjlighet att annan person än rektor eller annan person på den aktuella skolan har skrivit den. Dock förutsätts att arbetsgivaren står bakom annonsen och rektor som representant för arbetsgivaren, är den som ansvarig för elevhälsan och central för specialpedagogens arbete och förväntas stå bakom annonstexten.

I undersökningen valdes endast annonser som riktades till specialpedagoger, eftersom det är specialpedagogerna som är i fokus, för att undersöka arbetsgivarnas föreställning om special- pedagogens yrkesroll. Eftersom det är ett betydande antal annonser som kombinerar special- pedagogen med framförallt speciallärare väcktes under processen intresset för om annonser där specialpedagog kombinerats med andra yrkestitlar är annorlunda formulerade. Och hur är de i jämförelse med de annonser som söker speciallärare? Har det där skett en förändring över tid? Det skulle stärka undersökningen när det kommer till slutsatser om arbetsgivarens upp- fattning om skillnader i de olika yrkenas uppdrag och inkluderingsuppdraget.

Annonserna fungerar som data för att utläsa arbetsgivarnas föreställningar om det special- pedagogiska uppdraget och specialpedagogens arbete. Föreställningarna som kommer till uttryck i annonserna är en del av den diskurs som påverkar den allmänna uppfattningen om åtgärder och uppgifter. Undersökningen säger dock inget om specialpedagogens verkliga uppgifter och vilka specialpedagogiska åtgärder som satts in.

7.1.2 Tolkning av data

Undersökning har varit kvalitativ vilket innebär frekvensen av ord och begrepp inte har varit i främsta fokus. I vissa fall har det till viss grad skett en kvantitativ analys i form av om uttryck förekommer ofta eller sällan med mera. I den kvalitativa undersökningen är det av vikt att vara medveten om de svagheter i tolkning av data som kan uppstå.

Som metod för den kvalitativa undersökningen och för att genomföra textanalysen har texten systematiserats olika kategorier för att undersöka vad som kännetecknar specialpedagog- uppdraget och vilka krav arbetsgivaren har på den blivande specialpedagogen. I

kategoriseringsprocessen avgör tolkningar av innehållet var texten ska placeras, i vilken kategori, och därför har annonserna lästs och granskats i flera omgångar för att öka noggrannheten. Dock går det inte att bortse från att värderingar har en roll i forsknings- processen, trots medvetenhet om det, måste det tas hänsyn till i tolkning av resultat.

66

Kategorierna har sedan utgjort underlag för analys. Med kritisk diskursanalys som metod har texten i annonserna tolkats i två dimensioner där första dimensionen har varit en textanalys av annonserna för att sedan i andra dimensionen jämföras över tid för att identifiera hur texterna hänger samman. Det innebär att tolkning av den text som finns i annonserna får stor betydelse för resultatet. I den aktuella studien har tolkningarna och kategoriseringen av texten har utgått från innebörden i olika centrala uttryck. Däremot sker inte en djupare definition eller redo- görelse för tolkning av specifika begrepp. Det innebär att kategoriseringen baseras på värderingar av definitionen av vad de olika begreppen står för och sedan i relation till de specialpedagogiska perspektiven och begreppet inkludering. Dilemma uppstår när vissa begrepp kan tolkas både inkluderande och inte inkluderande beroende av arbetsgivarens syfte, vilket inte alltid preciseras i annonsen. I analysen har formuleringar som medför att det

specialpedagogiska uppdraget syftar till att arbeta mot att förbättra lärmiljön för alla elever tolkats som inkluderande. Exempel är uppdrag som handledning, rådgivning, konsultera och stöd till enskilda lärare eller grupper olika situationer. Det är ett arbete som förväntas gynna alla elever och inte endast de i behov av stöd. Andra exempel som förväntas gagna alla är om specialpedagogen förväntas arbeta på en organisationsnivå, bidra till skolutveckling eller annat förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Undersökningen ska betraktas som en första ingång till ämnet och för en djupare tolkning av annonserna och för en större tillförlitlighet av resultaten behövs de centrala begreppens innebörder och tolkningar djupare diskuteras. Med en diskursanalys av texten i examens- ordningen och genom att relatera platsannonsernas diskurs till fler centrala styrdokument hade undersökningen ytterligare kunnat fördjupas

Sammanfattningsvis har olika val skett, exempelvis val av underlag för analys och val av metod. Valen grundar sig på vad som har varit praktiskt genomförbart och rimligt för den aktuella undersökningen. I studien förutsätter att det sker tolkningar vilket även kan påverka resultatet i studien. De olika valen påverkar undersökningens tillförlitlighet och möjligheten att dra generaliserbara slutsatser.