49
har utbildad personal och det tror ju vi är en anledning, för är det så att de har en behörig lärare så går ju den oftast till grundskolan och så är det någon annan som får sköta det och när man då ser att eleverna inte når upp till måluppfyllelsen, då är det lite uppseendeväckande. För våra elever borde inte kunna misslyckas i de praktiska ämnena. Deras starka sida borde vara där och det talar för att man ska ha extra välutbildad personal för våra elever och inte tvärtom, vilket det ofta blir. (Utbildningsförvaltningen)
”Om man lägger sig på en E-nivå så har man i alla fall godkänt och det blir minst jobb för mig” hävdar en rektor.
I ämnet hemkunskap framgår att många elever saknar betyg, och resultatet ser mycket olika ut mellan kommunerna. Resultatet skiljer sig markant åt i diagram 3 och 4 jämfört med diagram 2 eftersom det är många elever som inte har fått betyg i hemkunskap. Hemkunskap är, enligt grundsärskolans timplan Skolverket (2016 a) ett viktigt ämne vilket gör att denna diskrepans är anmärkningsvärd (Se diagram 2-4 nedan).
Diagram 2: Visar ämnet hemkunskap i kommun 1.
Diagram 3: Visar ämnet hemkunskap i kommun 2.
50
Diagram 4: Visar ämnet hemkunskap i kommun 3.
”Lärarna säger att kraven är för högt satta och jag kan bara hålla med” påstår en rektor, medan en annan rektor har följande uppfattning: ”Jag har sett att hela betygsskalan används men kanske inte så frekvent som jag hade önskat.” (rektor)
I diagram 5-7 visas betygsunderlag från ämnet matematik. Gemensamt för kommunerna är att de flesta elever har fått ett E eller ett D i betyg. Få elever i grundsärskolan har i föreliggande undersökningen erhållit de högre betygen A och B.
Diagram 5: Visar ämnet matematik i kommun 1.
51
Diagram 6: Visar ämnet matematik i kommun 2.
Diagram 7: Visar ämnet matematik i kommun 3.
I ämnet idrott (diagram 8-10 nedan) framgår att många elever saknar betyg i kommun 1 och kommun 3 och resultatet ser mycket olika ut från kommun till kommun. En aktör från Utbildningsförvaltningen menar att en av orsakerna till att många elever inte har fått något betyg i idrott är att kravet på simkunnighet inte har blivit uppfyllt.
Det som nästan alla faller på när det gäller de som läser ämnen. Det man faller på är idrott och då faller man på simundervisningen. Vi tycker att man måste ta ett helhetsgrepp och det har man inte i den här staden ännu utan det är upp till den egna skolan. Vi tycker att man skulle satsa på en bra sammanhållen samordnad simundervisning för grundsärskolans elever, för vi ser att det finns jätte mycket att göra för måluppfyllelsen och det är däremot relevant tycker jag att våra elever som har förutsättningen för att kunna simma ska kunna simma. Att simkunnigheten är så låg i grundsärskolan, tycker jag är rätt uppseendeväckande. Det är helt avgörande, för ser man ur ett livsperspektiv för våra elever så är ju en simkunnighet kanske mer värd än vad ett C betyg är. (Utbildningsförvaltningen)
52
Diagram 8: Visar ämnet idrott i kommun 1.
Diagram 9: Visar ämnet idrott i kommun 2.
Diagram 10: Visar ämnet idrott i kommun 3.
En aktör inom Utbildningsförvaltningen säger att de vill att lärare ska använda hela betygsskalan. De kommer att arbeta vidare med implementeringen av den nya betygsskalan i
53
relation till att hela skalan används. Utbildningsförvaltningen har sett att det behövs kompetens. Vidare har ett arbete kring betyg och bedömning påbörjats tillsammans med Utbildningsförvaltningens specialpedagoger ute på skolorna. Utbildningsförvaltningen påpekar också att de belyst frågan och uppmärksammat rektorerna på de olika skolorna att arbeta med att använda sig av hela betygsskalan. Målet är att internt, om ett par år göra mätningar igen kring hur betygsskalan används.
Delanalys
Här sammanfattas och analyseras resultatet av hur många elever som tar ut betyg och vilka mönster som kan utläsas utifrån betygsskalan. Detta utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.
Nedan följer ett exempel från intervjuerna hur systemteorin kan kopplas till föreliggande studie. Det framgår tydligt hur de olika nivåerna i systemet kan samverka med varandra samt hur de tolkar och arbetar på sina nivåer i organisationen för att sedan mötas i helheten av systemteorin. Skolverket (makronivå) säger i intervjuerna att de inte har någon betygsstatistik, mer än att de har gjort en hemställan till regeringen (makronivå) om att få lov att upprätta statistik men som i dagsläget inte finns. Det råder en del juridiska tveksamheter när det gäller personuppgiftslagen eftersom det kräver individinsamling. En aktör från Utbildningsförvaltningen (mesonivå) betonar att det inte finns någon efterfrågan på betygsstatistik för särskolan. Aktören hävdar även att Skolverket (makronivå) inte heller har någon betygsstatistik och måluppfyllelse för grundsärskolan. Utbildningsförvaltningen (makronivå
)
uppfattar att det inte finns något nationellt intresse för detta. Det gör att det är upp till varje verksamhet, varje kommun (mesonivå) att själv välja hur mycket de vill göra. Statistiken som görs här på Utbildningsförvaltningen (makronivå) är inte offentlig och bekymret är att det inte är någon som efterfrågar den heller.Analysen visar att betyg A överlag inte används särskilt ofta i betygsskalan, vilket gäller för samtliga ämne som studerats. Det finns en stor andel elever som inte erhållit något betyg i flertalet ämnen. Detta kan enligt våra aktörer bero på att eleven har haft anpassad studiegång, inte har läst ämnet eller att eleven inte nått upp till kunskapskravet E.
54
Diskussion
I detta kapitel diskuteras resultatet, det vill säga presentationen av analys och empiri utifrån tidigare forskning samt våra reflektioner. Kapitlet innehåller resultatdiskussion, specialpedagogiska implikationer, metoddiskussion och förslag på fortsatt forskning.
Nilholm (2016) påtalar att Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori skiljer på olika systemnivåer och delar in dem i mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Studien utgår från systemteorin, figur 2 nedan visar studiens organisation ur ett systemtänkande. Regering, Riksdag och Skolverket ingår i makronivån, Utbildningsförvaltningen i kommunen ingår i mesonivån, rektorer och elever finns på mikronivå och vårdnadshavare befinner sig i detta sammanhang inom exonivån. Systemtänkandet innebär att se organisationen i sin helhet, att alla nivåerna samverkar/samspelar och bildar en helhet.
Figur 2: Översikt över studiens systemnivåer.
Resultatdiskussion
Betygens betydelse under och efter elevernas utbildning
Resultatet av intervjuerna visar att det råder stor okunskap kring hur information och betygssättning bör ske enligt skollagen och de statliga styrdokumenten. Rektorerna själva hävdar att de inte riktigt alltid har koll på vad som gäller. De menar också att det råder en hel