Rektorerna förväntar sig av lärarna att diskussionerna kring betyg börjar i samband med utvecklingssamtalet då läraren tillsammans med vårdnadshavare och elev tar upp betygsfrågan. I utvecklingssamtalet börjar lärarna informera om betygen, därefter ställs frågan till vårdnadshavare och elev om betyg ska sättas.
Jag ser resultatet och sedan är det ju en myndighet. Jag går inte in och kollar vad lärarna har satt, har de bara satt ett G så går jag inte in och kollar. (rektor)
Vi gick igenom utvecklingssamtalen i fjol, så i år känner jag mig jättetrygg med utvecklingssamtalen. Nu oroar jag mig inte alls för att de inte ska prata om betygen. (rektor)
En rektor och en aktör inom utbildningsförvaltningen menar att eleverna i gymnasiesärskolan måste ha klarat kunskapskraven för kurs 1, för att gå vidare till kurs 2. Rektors uppgift är att säkerhetsställa att kursen är avklarad. Detta kan jämföras med betyg i gymnasieskolan likt ett urvalsinstrument för vidare studier. Utbildningsförvaltningen menar att utbildningscheferna mäter rektorernas framgång i graden av måluppfyllelse.
Såväl elever, föräldrar som rektorn vill att eleverna ska uppnå kunskapskraven. Dessa krav är komplexa och kommer vara så en tid framöver hävdar en aktör inom Utbildningsförvaltningen. Mickwitz (2011) beskriver att lärare i sin dagliga praktik och vid betygssättning inte bara måste förhålla sig till styrdokumenten. Andra orsaker kan vara påtryckningar från elever, föräldrar och rektorer som efterfrågar så höga betyg som möjligt. Detta blir lätt ett pedagogiskt dilemma mellan att vara professionell betygsättare och hantera den dagliga verksamhetens villkor.
Vidare menar aktören på Utbildningsförvaltningen att de ser nya vinnare, men också nya förlorare sedan den nya läroplanen, Lgrsä 11 infördes. Tidigare sågs de lågpresterande eleverna som vinnare då skolan innehöll mer vård och omsorg och mindre skolverksamhet. De största förlorarna var de starkare eleverna i skolan som behövde mer kunskapsstimulering. Utbildningsförvaltningen ser nu det omvända. Elever som ges bättre utbildningsmöjligheter idag, når längre. Vidare menar aktörerna på Utbildningsförvaltningen att det nu finns fler som
36
läser enstaka ämnen enligt grundskolans läroplan än tidigare. Johan berättar att han är besviken på beslutsfattarna då det endast gick att få betyget G och VG. Han känner att de har förutfattade meningar om elever i särskolan, om att inte nå det högre betyget MVG. Detta framgår även i en intervju med en rektor, som inte heller förstår syftet att inte låta MVG ingå i betygsskalan i det tidigare betygsystemet. Johan har ändå en positiv känsla av betyg då han berättar om när han fick betyg enligt grundskolans ämne i musik, och att det kändes som ett lyft. Han är också stolt över ett betyg från gymnasiesärskolan. Enligt skollagen (2010:800) ska betyg sättas enligt grundskolans bestämmelser, om en elev i grundsärskolan har läst ett eller några ämnen utifrån grundskolans kursplan och om elev och vårdnadshavare begär det.
De lågpresterande eleverna är idag förlorarna anser en av våra aktörer från Utbildningsförvaltningen, eftersom det ställs höga kunskapskrav och mindre vård och omsorg. Johan menar att betyg säger ju inte allt om en människa, liksom utredningar. Han önskade att man ibland såg förbi betyg och utredningar, och menar att det är en fara att stirra sig blind på ett betyg eller en utredning. Vidare önskade han att man hade högre förväntningar på elever i särskolan, och att inte dra alla elever över en kam. Johan berättar också att han känner till den nya läroplanen som kom 2011, där betygsskalan även förändrats vilket han ser som en förbättring. Hedström (2011) påpekar i sin artikel att forskning visar att det tidigare har varit för mycket omvårdnad i särskoleverksamheterna.
Implementeringen sker ute på skolorna där uppgiften blir att tolka de statliga och kommunala styrdokumenten vad det gäller införandet av nya riktlinjer kring betyg och bedömning i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Implementeringen är en process som tar tid, som staten kontrollerar i efterhand med hjälp av Skolinspektionen. Regeringskansliet (2016) tar hjälp av Skolinspektionen, som fungerar som en statlig myndighet vid granskning av skolor.
Någonstans genom att diskutera och prata med lärarna och se att de förhåller sig till att faktiskt sätta betyg på eleverna som vill ha det. Sedan fokuserar vi nog egentligen mer på vad det är vi ska sätta betyg på, så egentligen inte så mycket kring ramar och riktlinjer för hur betygssättningen ska ske. (rektor)
Eleverna är ju integrerade, de är i en klass så vi skiljer inte ut det från det normala så att säga. Det är samma betygs- och omdömesprat som det är för de andra eleverna, som för vilken elev som helst. Sedan förväntar jag mig att de har dokumentation och uppföljning. (rektor)
37
Skolverket (2016 b) menar att utbildningen i gymnasiesärskolan är mycket anpassningsbar så att eleverna ska ha möjligheten att utvecklas efter utbildningens mål så långt som möjligt. Eleverna ska ges möjlighet till personlig utveckling samt skapa sig en god grund för att klara sig ute i samhällslivet samt studera vidare efter gymnasiesärskolan. Arbetsplatsförlagt lärande är något alla de nationella programmen ska bidra med, och de ska innehålla minst 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande (apl). Även lärlingsutbildning finns inom gymnasiesärskolan.
Det är ju mitt ansvar som skolledare att veta och driva betygsfrågan. Många lärare är väldigt obekväma med frågan och säger vem bryr sig? Lärare har ingen erfarenhet av någon annan från samhället bryr sig om betygen. När eleverna får någonting som liknar ett jobb, så är det inte på grund av deras betyg utan det är för att de har lyckats väl på sin praktik, på sitt arbetsförlagda lärande som det heter nu enligt det nya. (rektor)
Gustavsson, Måhl och Sundblad (2012) skriver om åtgärder till förbättrade kunskaper om betygssättning, då bedömning och betygssättning tidigare inte varit i direkt fokus. Rättssäkra och likvärda betyg kräver att läroplanen ger bra vägledning hur betyg bör sättas. Det betyder i sin tur tydligare anvisningar och utbildning från lärarutbildningen, Skolverket, samt att huvudmän och rektorer ser till att lärare ges möjlighet att sambedöma kring betyg.
Vi tittar aldrig neråt, vi tittar bara uppåt så vi ska dra hem alla elever till ett E i grundsärskolan. Annars läser den efter fel kursplan, säger jag. Då är det många ämnen där inte kunskapskraven uppfylls. (rektor)
Hedström (2012) skriver att personalen menar att betygskriterierna kan användas till att avgöra vilka elever som bör gå inriktning träningsskola.
”Arbetslaget får ta hand om de nyanställda och lära upp dem.” påtalar flera rektorer. Grettve, Israelsson och Jönssons (2014) forskning visar att lärare inte gör likadant när de sätter betyg, samt att det skiljer sig mellan lärare med nyare lärarutbildning. Det framgick också att lärarna med nyare utbildning oftast följer styrdokumenten i sin betygsättning, medan lärare med senare utbildning förlitade sig på sina erfarenheter.
”Idag får jag ju inte anställa en vanlig lärare i särskolan, i så fall får det bli vikariat, vilket aldrig kan leda till en tillsvidare anställning.” uttalar en rektor medan en annan rektor säger: ”Jag förväntar mig när man söker jobbet att man är påläst och att man kan”. Aktör från utbildningsförvaltningen och Skolverket deklarerar följande uppfattningar:
38
Där är ju en okunnighet känner jag med vissa rektorer att man ser ämnesläraren före kunskapen om personer med utvecklingsstörning. Men jag tror att det kommer att dröja jättemånga år innan vi får utbildat folk. Sedan också det här att kan man inte undervisa mer än i ett ämne är det svårt att ha en tjänst på en särskola. Stor betydelse med rätt utbildning i relation till betyg. (Utbildningsförvaltning)
Alltså det är ju två nivåer på detta, och ena sidan kan man säga att man ska tolka det på samma sätt vare sig det är grundskolan eller grundsärskolan. Alltså att all tillgänglig information om elevens kunskaper och då måste ju läraren för att kunna tolka all tillgänglig information veta vad de nationella kunskapskraven står för. Och en allsidig bedömning görs vid flera tillfällen och på olika sätt så att eleven får möjlighet att visa sina kunskaper, inte bara vid ett tillfälle, utan vid flera tillfällen och på olika sätt. (Skolverket)
När vi frågar Johan om han har någon fråga han skulle vilja rikta till Skolverket eller till politiker svarar han att det är viktigt att ha personal med olika erfarenheter. En viktig del är att man trivs med läraren och att läraren har förmågan att inspirera eleverna samt fånga upp de elever som hamnar fel. Vretlund (2011) hänvisar till Hellstens och Perez-Prieto (1998) vad det gäller skolsvårigheter och hävdar att elevernas framgång och misslyckande beror på skolans organisation och verksamhet samt attityder och agerande som skolpersonal har. Faktorer som är avgörande för att elever ska lyckas och trivas är lärarna, klasskompisar, skolmiljön som social miljö samt lärarens roll att skapa förutsättningar för en bra undervisning.
Samtliga rektorer påtalar att det är studie- och yrkesvägledarens uppgift att informera och medvetengöra föräldrar och elever att de inte kan söka vidare på betygen med samma rätt som grundskolan- och gymnasieskolans elever. Enligt Skolverket (2013 a) är det rektors ansvar att se till att studie- och yrkesvägledare hjälper eleverna och ger dem vägledning och information inför framtida val av studier och yrke. Nedan följer några uttalanden som rektorer och en tidigare särskoleelev (Johan) berättar i intervjuerna.
Målet är att eleverna ska veta vad de ska göra när de slutar gymnasiesärskolan. (rektor)
Vid inskrivningssamtalet, alltså mitt första samtal med föräldrarna när de kommer hit och är ganska vilsna, då pratar jag mycket om betygen. Jag pratar också om att väljer man att ens barn ska bli mottagen i grundsärskolan så innebär det att man nästan har stakat ut en gång. Det handlar om en grundskola i grundsärskola, det handlar om ett gymnasium i gymnasiesärskolan,
39
sedan handlar det om ett arbete med stöd ifrån samhället på ett eller annat sätt. Det finns två vägar arbetsvägen eller daglig verksamhet. Det är jag jättetydlig med, att prata med föräldrarna om. Då tycker föräldrarna oftast att han går ju bara i trean, vi behöver inte prata om gymnasiet redan nu. Men det måste vi, det är ju framtiden. Jag vill att ni ska veta vilken väg det är genom skolvärlden som ni väljer nu för ert barn och sedan vilka möjligheter till arbeten det finns.
(rektor)
Johan berättar att han mådde psykiskt dåligt under gymnasietiden, och relaterar då till att han lagt ner mycket energi och slit i skolan till ingen nytta. Johan anser att han kunde lika gärna varit hemma från skolan och varit sjuk under den tiden han mådde dåligt med tanke på att hans slit inte ledde honom någon vart. Han känner att han har lagt ner onödig tid på skolan, särskilt när han mådde som sämst. Johan kände sig mest frustrerad under och efter gymnasiet, då han fick känslor som att alla såg ner på honom. Han ville så mycket men ingen trodde på honom. Det gjorde att han tappade självförtroendet och mådde mycket dåligt. Van Manen (1990) skriver i sin artikel att folkhögskolorna blir den sista placering för elever som inte fått sina studier tillgodoräknade i andra utbildningar. Detta är orsaken till att fler elever med olika diagnoser och svåra former av psykisk ohälsa kommer till folkhögskolan, vilket även framgår i artikeln av Arvidsson, Widén och Tideman (2015). Johan berättar om att hans vändning kom då han började på folkhögskolan i Sölvesborg. Där kände han att han för första gången fick göra det han var intresserad av. Johan menar att folkhögskolans sätt att arbeta har inspirerat honom att arbeta vidare på liknande sätt i sitt dagliga arbete inom ABF. Johan arbetar idag inom ABF med ungdomar med funktionshinder via bild, dans, musik och rollspel. Han föreläser också om sin resa från särskolan fram till idag, där han berättar om hur man kan jobba med sig själv och hur han själv gjorde för att ta sig igenom den tuffa perioden i sitt liv.
Nedan följer uttalanden från Skolverket, Utbildningsförvaltningen, Rektorer och Johan, angående betygens funktion i särskolan.
”Det är inget betyg det är bara ett intyg på att man har gått i särskolan”. Johan säger vidare att betygen han fick från 9:an i grundsärskolan har han inte haft någon nytta av idag, och de betygen han fick från gymnasiet i särskolan har han inte heller någon nytta av. Johan menar att han inte har någon användning av dem och att de idag ingenting betyder ute i samhället. Han uttrycker att det inte är vanliga betyg. Han känner sig besviken då han gick till skolan och kämpade för att få bra betyg, men det kändes meningslöst att anstränga sig för att få betyg
40
när man inte har någon nytta av dem. En aktör från utbildningsförvaltningen utvecklar detta resonemang:
Sedan kommer då nästa fråga vad har betygen för funktion? För det har de ju inte, så nästa steg i det hela, man söker inte till gymnasiesärskolan på betyg, du konkurrerar inte om platserna på betyg, du använder inte dina betyg när du ska in på daglig verksamhet. De fyller inte någon funktion för systemet. Varför har man då gjort det? Har man byggt någonting som ska likna grundskolan jätte mycket, fast det blir ganska tomt, för det gör ju inte det.
(Utbildningsförvaltningen)
Utbildningsförvaltningen hävdar att en del sätter betyg och andra inte och det är ingen som frågar efter det.
Det är ju så i grundsärskolan att det är bestämt att det inte ska sättas betyg. Betyg sätts ju när vårdnadshavare eller elev efterfrågar det. Sen vet vi att det finns lite Vilda Västern, det finns pedagoger som sätter betyg ändå och så lämnar man ut dem om vårdnadshavaren ber om det. Det har ju vi fått från vår förvaltning NEJ. Man får inte lov att sätta betyg. Om föräldern kommer i efterhand och vill ha ett betyg så får de inget. Det finns inget.
(Utbildningsförvaltningen)
Vi kan känna att det finns en verklighet uppåt och utåt och en verklighet i verkligheten och när vi frågar runt på våra enheter så kan jag säga att vi har ju både och. Vi har enheter där rektor har gått ut och sagt att det ska sättas betyg på alla, men vi har en förvaltningsledning som säger absolut inte, bara så att ni förstår att det här inte är glasklart i vårt fall heller. Men det officiella beskedet är, nej inte betyg, bad luck om du kommer två år efter för du får inget betyg.
(Utbildningsförvaltningen)
Skolverkets aktör menar att det finns diskussioner, men de sker mer på chefsnivå om hur Skolverket ska följa upp läroplanerna och kursplanerna på ett mer kontinuerligt sätt, relaterat till de som bara sker vart tionde vart femtonde år. Innan Lgrsä 11 infördes pågick diskussioner om elever i grundsärskolan ska få betyg det vill säga icke valbart längre, men Skolverket ville inte ta det steget riktigt.
I SOU (2011:8) står att läsa om målet för att nå en så likvärdig utbildning som möjligt. I gymnasiesärskolan krävs det att lärarna har bra ämneskunskaper samt specialpedagogiska kompetenser för att kunna möta elevgruppens behov med olika funktionsnedsättningar. I
41
grundskolan och gymnasiet används betygen som ett urvalsinstrument för vidare studier, men dock inte i särskolan. En rektor säger på följande sätt:
Det är ju det här att det ska vara så likt det vanliga som möjligt hela vägen och sedan får de betyg, och sedan har inte betygen någon betydelse. (rektor)
Skolverket (2011) menar att en likvärdig utbildning inte behöver betyda att undervisningen ska utarbetas likadant eller att resurser i skolan ska fördelas lika. Det finns olika sätt att uppnå mål, och hänsyn ska tas till elevens behov och olika förutsättningar. De elever som har särskilt svårt att nå målen i sin utbildning har skolan ett särskilt ansvar för. Undervisningen kan därför aldrig skapas lika för alla.
Skolverket (2013 a) skriver att inom varje skolform ska utbildningen vara likvärdig enligt skollagen. I de nationella målen anges normerna för likvärdigheten. Elever med funktionsnedsättningar har skolan ett särskilt ansvar för. De elever som har särskilt svårt att nå målen ska skolan särskilt beakta. Skolan ska se till elevens olika behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Skolan ska även se till kvinnor och mäns lika värde.
I regeringens proposition 2008/09:199 (Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan), som Riksdagen antog, finns på sidan 108 redovisat regeringens skäl och förslag avseende betyg i gymnasiesärskolan. På annat ställe i propositionen omtalas att den reformerade gymnasiesärskolan ska likna gymnasieskolan så mycket som möjligt. I samband med Skolverkets implementering av den nya gymnasiesärskolan berättade vi om riksdagens ställningstagande. Vidare berättade vi om den roll som betyg kan ha såsom en dokumentation för elever och föräldrar, var eleverna är kunskapsmässigt, dokumentation för eleven av dennes kunskaper inför arbetslivet samt att de har en stimulerande roll för elevens kunskapsutveckling.
(Skolverket)
Delanalys
Här sammanfattas och analyseras resultatet av betygens betydelse under elevernas utbildning ur ett systemteoretiskt perspektiv.
Utifrån studiens teoretiska tolkning är det staten som står för framtagandet av de statliga styrdokumenten på makronivå. Enligt vår studie gäller det införandet av Lgrsä 11 och Lgysä 13 där betyg och bedömning ingår. Kommunerna som ingår i mesonivån, står för hur statliga styrdokument kan tydas och implementeras. Implementeringen sker vidare ute på skolorna
42
mikronivå där uppgiften blir att tolka de statliga och kommunala styrdokumenten vad det gäller införandet av nya riktlinjer kring betyg och bedömning i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Implementeringen är en process som tar tid, som staten kontrollerar i efterhand med hjälp av Skolinspektionen. Regeringskansliet (2016) tar hjälp av Skolinspektionen, som fungerar som en statlig myndighet vid granskning av skolor.
Utbildningsförvaltningen som även den tillhör mesonivån mäter rektorernas framgång i graden av måluppfyllelse. Rektorerna ingår i mikronivån och förväntar sig av lärarna som tillhör mikronivån att diskussionerna kring betyg börjar i samband med utvecklingssamtalet. I utvecklingssamtalet börjar lärarna informera om betygen, därefter ställs frågan till vårdnadshavare som ingår i exonivån och elev på mikronivå om betyg ska sättas. Rättssäkra och likvärda betyg kräver att läroplanen ger bra vägledning hur betyg bör sättas.
Systemtänkandet innebär att se organisationen i sin helhet, att alla nivåerna samverkar/samspelar och bildar en helhet. Det behövs tydligare anvisningar och utbildning kring betyg och möjligheten att öva sig i betygsbedömning redan på lärarutbildningen som finns på mikronivå i föreliggande studie. Detta gäller även Skolverket på makronivå, huvudmän på mesonivå samt rektorer på mikronivå som ger lärare som tillhör mikronivån möjlighet att få bättre kunskap om betyg och sambedömning. Detta skapar en helhet kring systemteorins helhet i en implementeringsprocess kring betyg och bedömning.
Regering och riksdag som tillhör makronivån har beslutat att från och med den 1 juli 2018 får ingen lärare (mikronivå) bedriva undervisning i särskolan utan rätt behörighet.
Speciallärare och specialpedagoger inom särskolan som inte läst inriktningen mot utvecklingsstörning får ansvara för undervisningen fram till 30 juni 2018. Från den 1 juli 2018 måste alla inom särskolan ha den inriktningen. Lärare med ofullständig examen har rätt att komplettera en gammal examen fram till detta datum. Annars får de inte längre ansvara för undervisning. (Lärarförbundet, 2016)
Detta stämde väl överens med en rektorsintervju som menar att rektorer inte får anställa en vanlig lärare i särskolan. Rektorn hävdade vidare att i så fall får det bli ett vikariat, det kan aldrig leda till en tillsvidare anställning. Grettve, Israelsson och Jönssons (2014) forskningsresultat visar att lärare med nyare utbildning oftast följer styrdokumenten i sin betygsättning, medan lärare med senare utbildning förlitar sig på erfarenhet. Rektorerna är
43
alltså tvungna att förhålla sig till de regler och riktlinjer som finns på makronivå, för att hela organisationen i systemteorin ska fungera i sin helhet måste alla nivåer samarbeta med varandra på olika plan. För att nå ett gott resultat det vill säga få en bra utbildad lärare på rätt