Föreliggande studie behandlar betygens betydelse i särskolan. Att arbeta som speciallärare i särskolan betyder att du som speciallärare även behöver kompetens inom utvecklingsstörning. Enligt examensförordningen (SFS 2011:186) ska specialläraren visa ingående kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och klara av ett självständigt arbete kring elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Skolverket (2009) påpekar att det är viktigt att eleven i särskolan förstår att läraren endast sätter betyg på elevens insatser och inte på själva
58
eleven. Det är betydelsefullt att få eleven delaktig i sin egen bedömning och förstå vad det innebär och vad eleven ska göra för att bli bättre. Skolverket (2009) anser att det är av stor vikt att speciallärare och arbetslaget är samstämmiga om vad kunskapsutvecklingen innebär.
Vår roll som speciallärare innebär att hantera kunskapsbedömning och betygssättning i relation till elever med utvecklingsstörning. Specialläraren behöver också ha förmågan att förstå konsekvenser av olika medicinska perspektiv. Vidare behöver vi som arbetar som speciallärare med elever som har en utvecklingsstörning, ta extra hänsyn till elevens ålder och mognad.
Jakobsson och Nilsson (2011) betonar att skolans specialpedagogiska verksamhet ska anpassas till elevens behov och förutsättningar. Speciallärarens kompetens spelar en viktig roll för specialpedagogiska insatser i samverkan inom skolan, och kan ses utifrån ett systemteoriperspektiv i skolans organisation. Rektor är den som beslutar, (makronivå) och som har en beslutsfattande roll i skolans verksamhet. Elevhälsan (mesonivå) arbetar hälsofrämjande utifrån speciallärarens perspektiv (mesonivå/mikronivå) med hjälp av specialpedagogiska insatser. Elevhälsans uppgift är att ge stöd till lärare, elever (mikronivå) och vårdnadshavare (exonivå). För att helheten ska fungera krävs ett bra samarbete och ett gemensamt synsätt. Jakobsson och Nilsson (2011) hävdar att specialläraren är en viktig länk mellan olika aktörer i skolan, och inom särskolan är samverkan med andra aktörer oftast större eftersom de samverkar med socialtjänst, habilitering, BUP, sjukgymnaster, logopeder, och talpedagoger. Skolverket (2009) menar också att det är viktigt att skolans olika aktörer samarbetar kring eleven både i och utanför skolan. Detta för att stärka elevens kunskaper och de faktorer som finns runt eleven.
Vår viktigaste uppgift som speciallärare är att förstå vår egen kompetens, att utveckla det pedagogiska arbetet, bemötandet av behovet hos alla elever. Det vill säga att du som speciallärare visar goda förmågor att kunna individanpassa för alla elever i behov av särskilt stöd. Speciallärare som arbetar med elever som har en utvecklingsstörning behöver alltså ytterligare kompetens om utvecklingsstörning och olika medicinska perspektiv och dess konsekvenser för undervisningen.
Nilholm (2016) skriver att det handlar om att ha en drivkraft och att kunna koppla samman sin profession med vetenskap, vilket leder till att stärka sin lärarkompetens ytterligare. Författaren
59
förespråkar examensarbeten som riktar in sig på, hur skolan ska nå upp till målen som beslutas av staten. Nilholm menar att det är de examensarbetena som har störst betydelse för lärare. Författaren poängterar vidare att det kan se mycket olika ut vid universitet och högskolor. Det kan bero på vilken kompetens inom forskning handledaren har som handleder studenten. Detta för att undvika att fler examensarbeten resulterar i det vi redan vet, eller examensarbete som inte leder någonstans. Nilholm menar vidare att det är universitet och högskolors uppgift att hjälpa och stödja studenten så att examensarbeten blir bättre. Det handlar också om oss studenter som författare. Våra tidigare erfarenheter, vilka tolkningar och analyser vi gör blir avgörande för resultatet.
Metoddiskussion
I studien används en kombination av kvalitativ och kvantitativ dataanalys, det vill säga en metodtriangulering. Enligt Bryman (2008) stärks tilltron till resultatet om det behandlas på mer än ett sätt. Vidare hävdar Eliasson (2013) att en triangulering för det mesta ger en bättre bild än vad endast en metod gör.
Intervjuerna i vår studie är semistrukturerade. Bryman (2008) menar att valet av den här typen av intervju gör det möjligt att ställa följdfrågor till de svar som anses viktiga. Alla intervjuer har transkriberats i sin helhet, för att få ett så bra intervjuunderlag som möjligt. Detta för att inte några intervjuer ska glömmas bort och det leder till en noggrannare tolkning. Från början var tanken att endast transkribera ett par intervjuer men det framgick snabbt av transkriberingarna att vi fick ut mer av materialet genom att transkribera flera. Nackdelen var att det var tidskrävande att transkribera intervjuerna men det vändes till en fördel på så vis att vi fick ut mer av den insamlade empirin. Samtliga intervjuer spelades även in. Vi valde att inte ge ut frågorna i förväg till samtliga aktörer, för att få så naturliga svar som möjligt. Dock uteblev en rektorsintervju på grund av att rektorn inte fick frågorna i förväg. Vi ville inte ge ut intervjufrågorna skriftligt för att göra lika gentemot alla och på så vis nå ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Återkopplingen från Skolverkets aktör tog tid. När väl svaret från Skolverket kom, fanns det en önskan om att få frågorna skriftligt före intervjun. På grund av tidsbrist och rädsla för ytterligare ett bortfall valde vi att skicka frågorna skriftligt till Skolverkets aktörer.
60
För att stärka tilltron till resultatet och behandla det på mer än ett sätt, valde vi att undersöka betygsstatistiken i särskolan. Tanken med att använda metodtriangulering var att få en utökad bild över betygens betydelse. Sökningen började på Skolverkets hemsida, tyvärr fanns det ingen betygsstatistik varken för grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Vi tog även kontakt med Skolverket, och efterfrågade betygsstatistik. Skolverket påtalar att de saknar underlag för att upprätta betygsstatistik i särskolan. Elevunderlaget är litet i särskolan så därför bör betygsstatistik göras med stor försiktighet samt att nästan ingen efterfrågar betygsstatistiken i särskolan. Staten har inte tagit något beslut om att utföra statistik över särskolan enligt Skolverkets kontakt. Elevernas betyg i särskolan är trots allt en offentlig handling, likt betygen i grundskolan och gymnasieskolan. Vidare kontaktades utbildningsförvaltningar i olika kommuner för att undersöka om det fanns betygsstatistik för särskolans elever. En del utbildningsförvaltningar lovade att återkomma med statistik, men flertalet uteblev. En utbildningsförvaltning började upprätta statistik under vår pågående studie, vilket är intressant. Studien visar att det råder en viss osäkerhet kring betygsstatistik och att kommunerna gör på olika sätt. Det finns inga särskilda bestämmelser för att det ska upprättas betygsstatistik för särskolans elever, trots detta upprättar en del kommuner betygsstatistik och andra inte.
I studiens intervjuer visar det sig att rektorerna hade olika erfarenheter av särskolan. Det framgick i intervjuerna att en del rektorer var mycket pålästa och kunniga i relation till betygens betydelse. Studien visar också att rektorer saknar kompetens för särskolan. En fråga som inte har behandlats i den här studien är rektorernas utbildning vad det gäller särskoleverksamheten? Det ingår ingen direkt utbildning kring särskolan för rektorer som har särskoleuppdraget. De får själva skaffa sig den kunskapen på olika sätt och efter eget intresse, vilket blir tydligt vid intervjuerna kring betygens betydelse. Detta ser vi som en stor nackdel för särskolans elever och personal.
Nackdelar med statistikmaterialet var att det inte fanns någon betygsstatistik över särskolans elever på samma sätt som det gör för grundskolan. Det var svårt att få tag på aktörerna, trots ett flertal upprepande försök. Stukát (2011) skriver om olika slags bortfall externt och internt bortfall. Externt kan vara vid urvalet av aktörer, de som inte vill delta eller de som inte svarar. De aktörer som nås, men som av olika anledningar ändå uteblir kallas internt bortfall.
61
En fördel är att vår studie har väckt nya tankar hos många av studiens aktörer, både vad det gäller statistik kring betyg, och betygen under och efter elevernas utbildning med fokus på betygens betydelse i särskolan.