Makro Staten

Mikro

Skolan

Meso

Kommunen

Exo

55

del okunskap bland lärare. Vår studie visar att lärare inte alltid informerar vårdnadshavare om vad som gäller vid betygssättning, det vill säga att i särskolan sätts inga betyg om inte vårdnadshavare eller elev begär detta. Det visar sig också att lärare sätter betyg på särskoleelever per automatik på grund av okunskap. På vissa skolor framgick det att rektor har beslutat om att betyg ska sättas på alla grundsärskolans elever. Hugo (2007) skriver i sin avhandling att många elever varje år kommer till gymnasiet med otillräckliga betyg, svag självbild och ett motstånd mot hela skolvärlden. För att bemöta eleverna och ge dem en meningsfull utbildning, krävs en form av förståelse mellan elevernas och lärarnas världar.

Vi har ställt oss frågan: Varför det är så här? Det saknas tydlig information kring hur betygsättningen i särskolan ska gå till. Däremot framgår det tydligt hur betyg användas i relation till kunskapsmätning utifrån styrdokumenten. Flertalet rektorer i studien beskriver betygen som ett kvitto eller en beskrivning på elevernas kunskapsutveckling.

Rektorer och Utbildningsförvaltningar i föreliggande studie påtalar att det kommer dröja länge innan särskolan får utbildade speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning. Enligt Lärarförbundet (2016) kan lärare som är outbildade komplettera sin examen fram till 1 juli 2018, därefter har de inte behörighet att undervisa i särskolan. Det som framkommit i vår studie är att rektorer och Utbildningsförvaltningar uttalar att lärare inte anser betygsfrågan så viktig. Detta på grund av att betygen inte används efter avslutad utbildning, och att samhället inte efterfrågar betygen. Beror detta på att det saknas rätt kompetens? Grettve, Israelsson och Jönssons (2014) forskning påvisar att lärare som nyligen utbildat sig förhåller sig för det mesta bättre till styrdokumenten vid betygssättning än de som har äldre utbildningar. Rektorer och Utbildningsförvaltningar signalerar sin oro över att det kommer att saknas utbildade speciallärare i särskolan. Enligt rektorerna innebär det att de inte får tillsvidareanställa lärare som inte har behörighet att undervisa i särskolan. De menar vidare att de enbart kan erbjuda vikariat, vilket gör tjänsterna mindre attraktiva. Speciallärarutbildningen med specialisering mot utvecklingsstörning i Malmö kommer att läggas ner. Vi ser detta som ett stort bekymmer, främst ur ett elevperspektiv, men samtidigt ur ett kollegialt lärande då utbildade kollegor kommer att saknas även vid betygssättningen.

I SOU (2011:8) står att läsa om målet för att nå en så likvärdig utbildning som möjligt. I gymnasiesärskolan krävs det att lärarna har bra ämneskunskaper samt specialpedagogiska kompetenser för att möta elevgruppens behov i relation till olika funktionsnedsättningar. I

56

grundskolan och gymnasiet används betygen som ett urvalsinstrument för vidare studier, men detta är inte fallet i särskolan. Samtliga aktörer i intervjuerna menar att betygssystemet i särskolan ska vara så likt grundskolans och gymnasieskolans betygsystem som möjligt, det vill säga en likvärdig utbildning. Det framgår i föreliggande studie att det inte är så. Betygsskalan skiljer sig, då särskolan inte har betyget F och streck. Eleverna i särskolan söker inte vidare på sina betyg, varken till gymnasiet eller vidare till fortsatt utbildning/arbete. Williams (2014) forskning visar att betyg var ett skäl i den svenska historien att ge de behövande med intelligens samma möjlighet. Betygen var till för att minska de sociala klyftorna. Skolan har levt under flera års sedvänjor av stela slutbedömningar. Men som tidigare forskning visar, menar William att man inte kan avveckla betygen. Betyg fungerar generellt som ett urvalssystem till universitet och högskolor. Betygens betydelse i särskolan fyller inte samma funktion. Betygen används inte som ett urvalsinstrument, och eleverna i särskolan tillhör redan gruppen lågpresterande elever.

En rektor påtalar i intervjuerna att det är viktigt att hela tiden sätta eleven i centrum, att tänka på att det är specialläraren som äger problemet. Skolans uppgift är att förändra så att eleven når kunskapskraven och får de rätta förutsättningarna för att inhämta kunskap. Specialläraren måste vara tydlig med hur eleven ska gå till väga för att nå sitt mål.

I intervjuerna med rektorer från gymnasiesärskolan, framgår det att rektorer tillsammans med lärare har uppfattningen av att samhället inte bryr sig. Studiens resultat visar att betygen i relation till vidare studier/arbete inte har något större värde. Rektorerna menar att när eleverna får någon typ av arbete så beror det inte på elevernas betyg utan att de har presterat bra på sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl). Hugo (2007) skriver att tonåringar som hade svårt i skolan också hade svårt för att hitta ett jobb. Det var en grupp som ansågs obehövliga eftersom de inte ansågs betydelsefulla i samhället, de hade inget annat val än att gå vidare till gymnasiet. Samhällets lösning var att hålla dem kvar i skolan så länge som möjligt, vilket överensstämmer med artikeln av Oliver och Williams (2005), där det framgår att elever i behov av särskilt stöd har svårt att leva upp till de krav som samhället ställer. Detta stämmer väl överens med samhällets lösning för gymnasiesärskoleeleverna, då de går 4 år istället för 3 år.

57

Hur många elever tar ut betyg i grundsärskolan och vilka mönster kan utläsas utifrån betygsskalan?

Antalet elever som tar ut ett betyg varierar mellan de olika kommunerna. Aktörerna i föreliggande studie hävdar att det kan bero på hur och när informationen ges till elever och vårdnadshavare. Många kommuner saknade statistik på hur många elever i grundsärskolan som valde att ta ut ett betyg och en av Skolverkets aktörer berättade vidare att den frågan inte hade diskuterats inom myndigheten.

De mönster som kan utläsas från grundsärskolans betygsskala är att det överlag inte sätts så många höga betyg, det vill säga A och B. Aktörerna menar att det kan bero på att grundsärskolan gick från en tvågradig betygsskala till en femgradig. Lärarna är inte vana vid detta och det tar tid innan implementeringen fungerar tillfredsställande, det vill säga att hela betygsskalan används. Det kan också bero på hur lärarna tolkar kunskapskraven.

Det framgår i intervjuerna att betygen spelar en viktig roll under elevernas skolgång, det vill säga, betygen används för kunskapsmätning och riktmärke, men sedan då? I intervjuerna framgick att alla aktörer är överens om att betygen inte har någon betydelse efter elevernas skolgång. Johan Nilsson berättar att han är besviken på beslutsfattarna. Vi jämför vår studies resultat med att samhället ger särskolans elever ”låtsas” pengar och grundskoleeleverna ”riktiga” pengar, som visar värdet av betygens användning. Det vill säga särskolans elever kan inte använda betygetute i samhället. Eleverna har en skyddad väg till gymnasiet, men får eller kan de välja? Eller gör någon det åt dem istället? Hur vet vi vad som är rätt och bäst för eleverna i särskolan? Vår studie speglar betygens betydelse i relation till inställning av betyg på olika nivåer i skolans organisation. Det pratas mycket om en skola för alla, men behövs betyg för alla? Ett samhälle för alla? Betyder det betyg för alla?