I föreliggande studie finns en fråga som inte besvaras, och som hade varit intressant att studera: Vad har rektorerna för utbildning om utvecklingsstörning och särskola? Detta satt i relation till betygens betydelse? Hur skaffar rektorerna sig den kunskapen, och vilken utbildning får de rektorer som har ansvar för särskolorna?
Studien visar på att kunskapskraven har skärpts för elever i särskolan och möjligheten finns att få betyg redan från årskurs 6. Betyget har fått en större betydelse även i särskolan efter införandet av den nya läroplanen 2011. Det ställs alltså ett större kunskapskrav på eleven, då ställer vi oss frågan – Tar samhället ett större ansvar för eleven efter avslutad utbildning i särskolan i relation till de utökade kunskapskraven och i relation till betygens betydelse?
Studien resulterar i att betygen har ett visst värde för både elever och lärare under utbildningen. Vidare visar studien att betyget tyvärr inte fyller någon funktion efter utbildningen. ”Hur” pratar man med elever och föräldrar om betygens funktion efter avslutad utbildning? Ytterligare en fråga kopplat till detta skulle kunna vara, handikappmedvetenheten hos eleverna kopplat till betygens funktion efter avslutad utbildning. Aktörernas intervjusvar i vår studie visade att: Det talades i intervjuerna mest om att betyg bara skulle vara så lika grundskolan som möjligt, inte om vad betygen fick för betydelse efter avslutad utbildning. Citat från en rektor får avsluta detta examensarbete.
62
Referenser
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: Att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Alexander, Robin (Red.) (2010) Children their World, their Education. Finalreport and recommendations of the Cambridges Primary Review. New York: Routledge. Alvesson, Mats (2011). Intervjuer - genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö:
Författaren och Liber AB.
Andersson, Bengt-Erik (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.
Arvidsson, Jessica (2016). Vad händer efter särskolan? Forskning ger oväntade svar. Tillgänglig på Internet: http://www.hh.se/akademinforhalsaochvalfard/forskning /nyhetercvhi/nyaforskningsresultatomfunktionsnedsattningiinternationelltidskrift.65444 471.html Hämtad: 2016-05-08.
Arvidsson, Jessica; Widén, Stephen & Tideman, Magnus (2015). Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden. Research and practice in intellectual and developmental disabilities, 2(2), s. 180-193.
Barow, Tomas & Östlund, Daniel (Red.) (2012). Bildning för alla. Kristianstad: Kristianstads högskola.
Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge: Harvard University.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Eklund, Harald (2008). Svenska pedagogikavhandlingar: En studie aktualiserad av elevers svårigheter att i Åk 9 nå godkända resultat i svenska, matematik och engelska. Pedagogisk forskning i Sverige, 13(4), s. 282-290.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (2011) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
63
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Francis, Becky (2009). The role of The Boffin as object Other in gendered performances of school achievement. The Sociological Review, 57(4), s. 645-669.
Gadler, Ulla (2011). En skola för alla - gäller det alla?: Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. (Doktorsavhandling). Linnéuniversitetet: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Garpelin, Anders (2003). Ung i skolan: Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Lund: Studentlitteratur.
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Grettve, Anna; Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg- Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur.
Guskey, Thomas, R. & Jung Lee, Ann (2009). Grading and Reporting in a Standards – Based Environment: Implications for Students with Special Needs. University of Kentucky Lexington: Department of Special Education and Rehabilitation.
Gustavsson, Anders; Måhl, Per & Sundblad, Bo (2012). Betygssättning - en handbok. Stockholm: Liber AB.
Hedsström, Hasse (2011). Fokus på betyg väcker oro. Tillgänglig på Internet: http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2011/04/01/fokus-pa-betyg-vacker-oro Hämtad: 2016- 04-22. Publicerad: 2011-04-01.
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (Red.) (2013). Etik i Specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Hellsten, Jan Olof & Pérez Prieto, Héctor (1998). Gymnasieskola för alla andra: En studie om marginalisering och utslagning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Hildén, Anita (2013). Anpassningar för oss i gymnasiesärskolan: Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet. Sundbyberg: Hjälpmedelsinstitutet (HI).
Hugo, Martin (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan: En studie om elevers och lärares erfarenheter i liten grupp på gymnasieskolans individuella program. (Doktorsavhandling). Jönköpings universitet: Högskolan för lärande och kommunikation.
Hultqvist, Elisabeth (2001). Segregerande integrering – en studie av gymnasieskolans individuella program. (Avhandling). Stockholm: HLS förlag.
Ineland, Jens; Molin, Martin & Sauer, Lennart (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 2 uppl. Malmö: Gleerupsutbildning AB.
64
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder: Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Jones, Susan & Myhill, Debra (2004). Seeing things differently: teachersꞌ constructions of underachievement. Gender and Education. 16(4), s. 531-546.
Jönsson, Anders (2012). Lärande bedömning. 2 uppl. Malmö: Gleerups.
Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Kvale, Steinar & Brinkman Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Kylén, Gunnar (2012). Helhetssyn på människan: Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen Ala.
Lemar, Signild (2001). Kaoskompetens och gummibandspedagogik: En studie av
karaktärsämneslärare i en decentraliserad gymnasieorganisation. (Akademisk avhandling). Umeå universitet: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
León Rosales, René (2010). Vid framtidens hitersta gräns: Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Stockholm: Mångkulturellt Centrum.
Lärarförbundet (2016). Tillgänglig på Internet: https://www.lararforbundet.se/artiklar/ tidsplan-for-lararlegitimation Hämtad: 2016-05-06.
Mickwitz, Larissa (2011). Rätt betyg för vem? Betygsättning som institutionaliserad praktik. (Licentiatuppsats). Stockholms universitet: Institutionen för språkdidaktik.
Mickwitz, Larissa (2015). En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik. Stockholms universitet: Institutionen för språkdidaktik.
Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlittertur AB.
Nilsson, Johan (2016). Min resa - från särskolan till idag. Föreläsning i ABFs lokaler Laholm 2016-03-17.
Nyström, Anne-Sofie (2012). Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierande unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan. (Doktorsavhandling). Uppsala universitet: Sociologiska institutionen. Olivier, M, A, J. & Williams, E, E. (2005). Teaching the mentally handicapped child:
Challenges teachers are facing. International Journal of Special Education. 20(2), s. 19- 31.
65
Regeringskansliet (2016). Tillgänglig på Internet: regeringen.se Hämtad: 2016-05-08.
Phoenix, Ann (2004). Neoliberalism and masculinity. Racialization and the contradictions of schooling for 11- to 14- year-olds. Youth and Society, 36(2), s. 227-246.
Ravitch, Diane (2011) The death and life of the great American school system. How testing and
choice are undermining education. New York : Basic Books.
Scherp, Hans-Åke (2008). Björklunds betygshets leder fel. Svenska Dagbladet. Tillgänglig på Internet:http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bjotrklunds-betyghets-leder-
fel_1006953.svd Hämtad: 2016-04-22.
Schraml, Karin (2013). Chronic stress among adolescents: Contributing factors and associations with academic achievement. (Doktors avhandling). Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.
Selghed, Bengt (2007). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen. (Doktorsavhandling). Malmö: Lärarutbildningen.
SFS 2007:1265. Förordning med instruktion för Styrelsen för psykologiskt försvar. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2010:800 (2015). Skollagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2011:186. Examina på avancerad nivå. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2014:458. Lag om ändring i skollagen (2010:800). Stockholm: Riksdagen.
Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012). Kort om gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013 a). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013 b). PISA 2012, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap, Rapport 2013:398. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Grundsärskolan är till för ditt barn. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3202 Hämtad: 2016-04-22.
Skolverket (2016 a). Grundsärskola. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundsarskola Hämtad: 2016-04-17.
Skolverket (2016 b). Gymnasiesärskola. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/fran-skola-till-arbetsliv/yrkesutbildningar/gymnasiesarskola Hämtad: 2016-04-17.
66
Skolverket (2016 c). Hur hänger allt ihop? Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/fore-ht- 2011/program/fordonsprogrammet/hur-hanger-allt-ihop-1.25570
Hämtad: 2016-05-15.
Skolverket (2016 d). Ökat antal elever i grundsärskolan. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2015/nyheter-2015- 1.229449/okat-antal-elever-i-grundsarskolan-1.232715 Hämtad: 160509
SOU (2011:8). Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukát Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Trondman, Mats (1995). Vem talar om framtidens förlorare? I: Bolin, Göran & Lövgren, Karin (Red) (1995). Om unga män. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Uddling, Christin (2014). Betyg i grundsärskolan belyst ur ett elevperspektiv. (Examensarbete). Malmö högskola: Fakulteten för Lärande och samhälle.
Van Manen, Max (1990). Researching Lived Experience: Human science for an action sensitive pedagogy. Michigan: Edwards Brothers.
Vetenskapsrådet (2016). God forskningssed. Tillgänglig på internet: https://publikationer.vr.se/ produkt/god-forskningssed/ Hämtad: 2016-04-06.
Vretlund, Carina (2011). ”Dom som hade bra betyg behandlade dom som kungligheter, vi andra typ sket dom i.”: En studie om en samtalsanalytiskt orienterad narrativ analys av IV- elevers berättelser. (Licentiatuppsats). Stockholm universitet: Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
Wallin, Annika (2013). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). William, Dylan (2014). Att följa lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Zeni, Jane (2001). Ed. A guide to ethical decision making for insider research. Ethical issues in practitioner research.
Öhrn, Elisabet & Holm, Ann-Sofie (Red.) (2014). Att lyckas i skolan: Om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker. (Avhandling). Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
67
Internet: https://webbshop.spsm.se/att-gora-studiesituationen-tillganglig-for-vuxna-med- utvecklingsstorning/ Hämtad: 2016-05-13.
68
Bilaga 1