Enligt de aktörer från Utbildningsförvaltningen som intervjuats och information från Skolverket (2016 d) går endast 1 % av alla elever i Sverige i grundsärskolan. Det är ett begränsat elevunderlag i grundsärskolan som begär betyg, vilket gör att frågan blir mycket komplex. Det blir därför extra känsligt att analysera betygsresultaten i grundsärskolan och analysen måste göras med stor försiktighet.En av rektorerna som intervjuats anser att det inte är någon idé att göra någon statistik eftersom elevantalet är för litet.
Inga skolor eller kommuners namn har avslöjats, utan läsaren vet endast att det är kommuner i södra Sverige. Betygsstatistik från gymnasiesärskolan valdes bort på grund av att det nya betygssystemets elever får ut sina avgångsbetyg först våren 2017.
Skolverket säger i intervjuerna att de inte har någon betygsstatistik, mer än att de har gjort en hemställan till regeringen om att få lov att upprätta statistik men som i dagsläget inte finns. Det råder en del juridiska tveksamheter när det gäller personuppgiftslagen eftersom det krävs data på individnivå. En aktör från Utbildningsförvaltningen hävdar att det inte finns någon efterfrågan på betygsstatistik för särskolan. Aktören hävdar även att Skolverket inte heller har någon betygsstatistik och måluppfyllelse för grundsärskolan. Utbildningsförvaltningen påstår att det inte finns något nationellt intresse för denna statistik. Det gör att det är upp till varje verksamhet, varje kommun att själv välja hur mycket de vill göra. Statistiken som upprättas på utbildningsförvaltningen är inte offentlig och bekymret är att det inte är någon som efterfrågar den heller.
Rektorerna i särskolan är positiva till den nya betygsstegen. En femgradig skala A-E jämfört med tidigare då det bara fanns 2 steg, G och VG. Se förklaring nedan ”orangemarkerat”, varför vi har valt att ha detta stycke här.
Vi hade bara två betygssteg tidigare och till att gå till fem. Det är lite ovant och sedan tror jag också att man är jätteförsiktig med att det inte blir snällbetyg, för det är ingen som blir glad för snällbetyg utan att man verkligen ser att eleven har klarat av alla kunskapskraven i E och hela D och en bit in i C. Ja, men då sätter vi ett D. De är jättenoga med det. Det är ju lite vårt förhållningssätt att inte ömka eleven utan eleven är där den befinner sig utifrån dem erfarenheterna och utifrån de förmågorna som vi gör bedömningen och de är likvärdiga, alltså
47
de är inte mer annorlunda än andra barn. Jag ser ju inte att de har en funktionsnedsättning, jag ser de bara som individer och att vi anpassar vår undervisning. (rektor)
Av de rektorer som har intervjuats anser alla att det beror på hur information till elever och föräldrar om rätten att begära ut betyg sker, vilket bidrar till hur många elever som sedan väljer att begära ut sitt betyg.
Jag tror att det ligger mycket till grund hur man pratar med eleverna om betyg. Ju mer de blir involverade, delaktiga och medvetna, ju fler betyg tror jag vi får sätta. Jag tror det, för de vill vara som alla andra. Det är det här med att vara lika. Vi gör det lite högtidligt och de får sitt betygskuvert och det är klart det påverkar att de ser att kompisen får ett kuvert, som kanske leder till att den eleven också vill ha ett betyg nästa år. Tyvärr är det så att betygen i grundsärskolan har ju väldigt ringa värde för individen. (rektor)
Det råder en viss osäkerhet bland rektorerna, vilket framgår i intervjuerna, om hur betygssättningen borde gå till. En del skolor sätter betyg på alla elever likt grundskolans regler, trots att inte vårdnadshavare eller elev begärt det.
Vi har väl inte riktigt kommit fram till om det är så, att alla elever ska ha betyg? Eftersom det står att det egentligen är de elever där föräldrarna begär det som ska ha betyg. Sedan får eleverna det när föräldrarna begär det, eller om det är så att alla får på automatik? (rektor) De elever som innan de började hos oss redan har haft ett betyg eller ett betygsprat, väljer att ta ut ett betyg. Det är några som inte bryr sig, det spelar ingen roll det är väldigt olika. Det är klart det kan ju bero på att läraren inte informerar, det kan ju spela in. (rektor)
Betygsstatistik
Betygsstatistik för hur många elever i grundsärskolan som väljer att ta ut ett betyg har undersökts i fyra kommuner. I diagram 1 nedan ingår endast vårterminens betyg från 2013, 2014 och 2015, eftersom en kommun saknade statistik från höstterminerna. Därför gjordes valet att endast behandla betygsstatistiken från vårterminerna från samtliga kommuner. Från kommun 4 har ingen elev tagit ut något betyg sedan det nya betygssystemet infördes och därför finns det inget resultat att presentera. (En skola från kommun 4 har dock inte svarat. Det skulle därför vara möjligt att det i denna kommun finns betygsstatistik)
48
Diagram 1: Visar i procent andel elever i grundsärskolan som erhållit betyg.
Aktörerna menar att det kan handla om vilka betygskulturer som skapas på skolor för särskolans elever. Det är också viktigt hur det pratas med eleverna om vikten av betyg. Vad är betygen bra till? Viktigt, så likt alla andra i grundskolan?
Vi har haft mycket diskussioner kring hela betygsprocessen, så jag tror att det har varit en levande fråga ute i verksamheterna. På så sätt kan det ha kommit upp på agendan. Sen kan man tänka att det är lite grann grupptrycksprocessen, tänker jag också att är man 60 elever och 10 hämtar ut, då hämtar ju de andra också, så det kan dra med sig. Det tror jag kan vara att det sätter trender. Grupptrycksprocessen! Det tror jag kan vara en förklaring. Jag tror att det har mycket med angreppssättet att göra eller att inte lärarna har informerat om att det finns möjlighet att få ett betyg. (Utbildningsförvaltningen)
Diagrammen 2-10 visar 3 utvalda ämnen (hemkunskap, matematik och idrott) i grundsärskolan i 3 kommuner. Resterande ämnen finns som bilagor (11-18). Ett återkommande mönster för betygen i grundsärskolan är att de allra flesta elever är godkända, det vill säga har fått betyget E eller högre, men att det är få elever som har fått de högsta betygen A och B. Siffrorna är relativt höga på de elever som inte har fått ett betyg. Det kan exempelvis vara att eleven har haft anpassad studiegång, inte har läst ämnet eller att eleven inte nått upp till kunskapskravet E.
Sen kan jag reagera att det faktiskt finns en rätt så stor andel elever som faktiskt inte når målen i de praktiskt estetiska ämnena i grundsärskolan. Det har vi reagerat på, varför gör man inte det? Vi har lite misstankar men vi jobbar ju vidare med detta succesivt. Vi ser ju att man inte alltid
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Kommun 4