Enligt projektplanen skulle man ”täcka in områden som idag saknar bra psalmer”, och de om-råden som nämndes här var fred och samlevnad, arbetets meningsfullhet och annorlunda gudsbilder liksom ”nya psalmer för olika högtider i livet”. Nya områden som arbetsgruppen kompletterade med var svåra tillfällen i livet, där psalmer skapades och fördes in under rub-riken Mänskliga katastrofer, liksom psalmer för dop av vuxna och psalmer för vigsel av samkönade par. Syftet att supplementet ska utveckla psalmboken innefattar att tillföra nya psalmer både för kyrkliga handlingar och för gudstjänster i allmänhet.289
Fred och samlevnad
Fred är underrubrik inom avdelningen MÄNNISKOSYN, MÄNNISKAN I GUDS HAND. Ps 831 ”Lägg i varandras händer fred” är en psalm där kärlek och gemenskap lyfts fram som grund för fred, men här nämns även miljö och frihet, ”Var varsam om Guds skapelse,/som bär er frihetslängtan”. Även i Ps 832 ”Tårarna vattnar fattigas jord” vidgas fredstemat till att omfatta miljö och frihet men även rättvisa, ”Tillväxten äter på skapelsens hus”,”Kristus ska frälsa världen en gång /…/ människan delta i frihetens sång” och ”Rättvisan vandrar i lidandets skor”. Ps 833 ”Inte med makt” handlar om relationen mellan Kristus och människan och lyfter fram kärlek och glädje som alternativ till våld.
Fredstemat finns även under andra rubriker. Ps 835 ”Någon måste våga/trotsa bombers hot” under rubriken Rättvisa, mänskliga rättigheter inleds med ett tydligt fredstema och för-ankras därefter i flera bibelsammanhang. I Ps 818 ”Dagbön”, under Dagens tider, används
285 Ps 1:5 ”Jesus, Kristus, ärans kung”, Ps 2 ”Herren, vår Gud, är en konung i makt och i ära”, Ps 15 ”Halleluja! Sjung om Jesus, han är den som spiran bär”, Ps 329 ”Höga majestät”, Ps 330:2 ”Konung i det höga”.
I Ps90:809 (ingår ej i ”Ps90-urvalet”) finns bilden av Gud som konung, men i en relation till dem som behöver honom, ”Kristus, Herre, alla betrycktas konung”.
286 Selander I 1999 s. 130. 287 Kristus vandrar s. 21.
288 1 Mos 9:14-16; Selander SÅ 2009 s. 166f. 289 Projektplan 2004.01.16; Kristus vandrar s. 10.
146
bilden av fredsduvan på ett personligt plan: ”och låt en fredens duva få ett rede i min bädd”. Ps 844 ”Gode Gud, när vi har drivits”, handlar om svåra konflikter och finns under rubriken
Mänskliga katastrofer. Psalmen är en bön om kärlek och fred liksom om förmåga till
förlåtelse: ”Ge oss styrka att förlåta /---/ Goda Ande, lär oss fred”.
Samlevnad finns inte som rubrikord, men flera psalmer på detta tema ingår under olika rubriker. Ps 828 ”Att möta sin vän om morgonen”, under rubriken Livets gång, är en psalm i jag-form om nära relationer i vardagslivet, mellan makar och mellan generationer – relationer byggda på kärlek och sedda utifrån en gudstro i ett evighetsperspektiv. Ps 843 ”Hur kunde det gå så här”, under rubriken Mänskliga katastrofer, är en personlig reflektion i jag-form vid en skilsmässa. Här uttrycks en vilja till självprövning och en önskan att kunna förlåta både sig själv och motparten.
Miljö angavs inte som ett område i projektplanen men finns ändå som egen rubrik
med två psalmer. I Ps 838 ”Tyng inte jorden” och Ps 839 ”Förnedringen av jorden” är miljömotivet renodlat: ”Vad har vi gjort med skapelsen?/Är det för sent att rädda den?”. Även i psalmer om skapelsen berörs miljön, som i Ps 809 ”Allting är Herrens” med ”Ansvarets glädje att vara hans redskap”.
Arbetsliv
Arbetets meningsfullhet nämndes i projektplanen och kompletterades med arbetsglädje av ar-betsgruppen.290 Det finns dock ingen rubrik för psalmer om arbete eller arbetsliv i Ps2000. Ps 811 ”Vi tackar för skörden” berör resultatet av arbete, en glad psalm där ett tack för män-niskor verksamma på olika områden och deras arbete riktas till Gud. Ps 896 ”Till ett” lyfter fram arbete, odling och måltid som gemenskap och knyter samman detta med att nattvard fi-ras tillsammans.
Fler psalmer lyfter fram det nutida arbets- och vardagslivets negativa sidor och kon-sekvenser som krav och stress. Så sker i Ps 840 ”Sjung om staden”, under rubriken Staden. Gud beskrivs som närvarande även här, ”Mitt i stadens mänskomassa,/mitt i oro, stress och hets, /…/ är Gud nära, vid vår sida,/Kristus mitt ibland oss står”, och Gud tilltalas, ”Du är inte långt ifrån oss,/Du är här i stadens famn”. Under samma rubrik finns Ps 841 ”Sjung in ljus i alla städer”, som är en uppmaning till gemensamma ansträngningar i en stressig situation: ”Vi som stressar, jagas, jagar/i trafikens tunga larm./Sjung ett ord som för oss samman /…/ Där vi arbetar och lever/ – breda vägar, höga hus – /sjung in leenden och värme,/öppna broar, sjung in ljus”. Både Gud och Kristus omtalas,”Sjung in själ i alla städer /…/ rättvis strävan för för-ändring,/sjung in Kristus, sjung in Gud”. I Ps 827 ”En psalm om tiden” under rubriken
Mellan ont och gott tangeras arbetslivet genom att det nutida begreppet utbrändhet berörs,
”Vad är det för fel på tiden som bränner ut mänskans själ?” och ”Vem hetsar och styr i snabb-het som flyr/och mäter med framgångens mått?”. I Ps 815 ”Hav och strand”, under rubriken
Årstiderna, talas om jäktets ekorrhjul och i refrängen konstateras att ”Hav och strand,/glimt
av himmelsk hand/hjälper mig att släppa kraven” .
Svåra tillfällen i livet, mänskliga katastrofer
Psalmer för katastrofer och svåra tillfällen i livet förde arbetsgruppen in som ett nytt område med egen underrubrik, Mänskliga katastrofer, inom avdelningen MÄNNISKOSYN, MÄNNI
-SKAN I GUDS HAND,bland annat mot bakgrund av att kyrkan fått en mer aktiv roll i samhället vid stora katastrofer än tidigare. Man identifierade ett behov av psalmer som ger plats för trots och besvikelse, texter som ”likt Psaltarens författare ställer Gud mot väggen” och ”som vågar stanna i frågan varför och hur det svåra kan ske”.291
290 Projektplan 2004.01.16; Kristus vandrar s. 10.
291 Ps 842-848; Kristus vandrar s. 5, 9; Svenska kyrkan är företrädd i så kallade posomgrupper, lokala grupper som träder in vid olyckor och katastrofer av olika slag. Grupperna har medlemmar från respektive kommun,
147
Ps 845 ”En psalm ur djupet” är en psalm som kan ge ord åt ångest, kaos och tvivel, både för enskilda och för många. De avslutande frågorna kan innebära en öppning: ”är det så att mitt i kaos/reser du för oss ditt kors?/Finns du mitt i gråten, Gud?/Finns du mitt i tvivlet nu?”. I Ps 847 ”Världen har rämnat” ropas gemensam saknad, vrede och sorg ut i frågan ”Varför, o Gud?”. Texten slutar med en bön om ljus och stöd. I avslutningen finns raden ”Du är för alltid mer än vårt jag” som är svårbegriplig och ger ett lösryckt intryck. I arbets-gruppens förslag lyder denna rad ”Du som är i oss mer än vårt jag”, en formulering som jag menar uttrycker större närhet än den slutliga formuleringen. I Ps 848 ”Den stumma för-tvivlans psalm” uttrycks en stark, kollektiv ångest och känsla av svek i ett direkt tilltal till Gud, där Gud anropas och anklagas, ”När marken brister och allt är kaos/var är du Gud, som kan svika så?” I den sista versen förändras dock perspektivet, ”När Kristus kom såg vi en som orkar/han är vår Bror och han ger oss mod./Längst in i mörkret är han oss närmast:/är han vår vila – är han Guds nåd?”. Den avslutande frågan verkar retorisk. Det finns risk att denna vers kan upplevas som en nedtoning av eller lösning på problemen och att den kan försvåra iden-tifikation, vilket verkar strida mot arbetsgruppens strävan att ge plats för det svåra, ”att våga stanna i frågan varför och hur det svåra kan ske”.292
Ps 842 ”Det är tyst och tomt” handlar om oväntad sorg mitt i livet, och texten i jag-form riktas först till den saknade, ”Jag tog dig bara för givet”. Gudstro förutsätts tydligt; de sörjande överlåter den saknade ”i Guds händer” och ber om ”kraft och ork i min ensamhet”. Även Ps 846 ”Väglöst är landet” handlar om sorg, men här riktas texten till den sörjande, ”när du är kallad av sorg att gå ut”. Språket är bildrikt och poetiskt: ”Mörkret har följt dig och mörkret kan växa, ljuset du tänder är vakt vid en gräns /---/ Glädjen låg gömd som en källa i skogen”. En ljusning kan anas, ”Känner du värmen? Den råkalla morgonen/mjuknar. Det vän-der nu, vänvän-der mot ljus”.293
Kyrkliga handlingar: Dop, konfirmation, vigsel, begravning
I projektplanen uttrycks önskemål om nya psalmer för olika högtider i livet, vilket även arbetsgruppen bedömde som angeläget.294
I Ps2000 finns fem nya doppsalmer. Både i Ps 897 ”Det sker ett under i världen” och i Ps 900 ”Barnet döps i nådens hav” förklaras dopets innebörd. Ps 901 ”Lilla liv” riktas till barnet. Två av de nya psalmerna passar även vid dop av ungdomar och vuxna, eftersom inga ord i texterna är åldersanknutna, Ps 898 ”Vid dopets källa” och Ps 899 ”Innan”, och fyller en lucka. I Ps 823 ”Till glädjen” under rubriken Tryggheten hos Gud nämns dopet i två verser, även här utan åldersanknytning. Denna psalm finns även under Dop i det utökade tematiska registret. De nya doppsalmerna är enkla och innerliga.
Behovet av nutida konfirmationspsalmer uppmärksammades, och Ps 902 ”Psalm vid konfirmation” skrevs på arbetsgruppens uppdrag, till melodin ”Amazing grace”.295 Texten är skriven som en förbön för konfirmanderna speciellt med tanke på konfirmationshögtid, en psalm som är lätt att sjunga tack vare den välkända melodin.
primärvården, polisen och Svenska kyrkan. Kyrkornas lokaler används ofta för de behov som uppstår; Psalmer i
Ps86 som förekommit flitigt i samband med stora katastrofer är Ps 217 ”Gud för dig är allting klart”, som sjöngs vid minnesgudstjänster i samband med Estoniakatastrofen 1994, och Ps 256 ”Var inte rädd”, som sjöngs i samband med att offren för tsunamivågen 2004 flögs till Sverige. Harling 2007 s. 140.
292 Ingår ej i arbetsgruppens förslag. Skriven i samband med tsunamikatastrofen enligt muntlig uppgift av Sven-Åke Selander.
293 Kristus vandrar s. 5.
294 Vilket här får tolkas som kyrkliga handlingar eller riter som dop, konfirmation och vigsel men även be-gravning. Kristus vandrar s. 10.
295 “Amazing grace”, ingår i Ps86 som Ps 231 ”Oändlig nåd”; Arbetsgruppen /…/ Möte 2003.04.21, Arbetsgruppen /…/ Protokoll 2004.02.04-06.
148
I Ps2000 finns en psalm under rubriken Vigsel, partnerskap, tänkt att kunna sjungas även vid vigsel av samkönade par, Ps 903 ”Jag tror att Gud är kärleken”. Medan de flesta äldre vigselpsalmer talar om kärlek mellan kvinna och man, talar denna text om ”kärleken till kvinna eller man”.296 Att första raden i varje vers är utformad som en form av trosbekännelse, ”Jag tror att Gud är kärleken”, kan vara värt att reflektera över i en kyrka som enligt kyrkoordningen ”har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den tros-visse”. Här finns risk att den som ”hunnit kortare /…/ på trons väg”297 känner sig exkluderad. Här uppnådde man alltså målet att skriva även för samkönade par men missade att inkludera dem som är tveksamma till kristen tro.298
I Ps2000 finns Begravning som egen rubrik. Tre nya psalmer för begravning ingår: Ps 904 ”Nu har ett hjärta blivit löst”, Ps 905 ”Nu lämnar vi tillbaka” och Ps 906 ”Alltför omöjlig att fånga”, den sista skriven för barnbegravning. Gemensamt för dessa texter är att de ger mer plats och uttryck för sorg och saknad än äldre begravningspsalmer. Även Ps 842 ”Det är tyst och tomt” och Ps 846 ”Väglöst är landet”, under rubriken Mänskliga katastrofer, har texter som fyller behov vid begravning och i så kallade sorgegrupper, nämnda av arbetsgruppen.299
Vid kyrkliga handlingar deltar många som annars sällan går i kyrkan, i egenskap av familj, släktingar, vänner eller liknande. Alla är knappast motiverade att lära sig nya psalmer vid sådana tillfällen, och om psalmsången ska bli inkluderande, är det troligen oftast välkända och traditionella psalmer som fungerar bäst.300 De närmaste har stort inflytande på psalmvalet, som därmed kan anses spegla andra preferenser än prästers och musikers. Vissa välkända psalmer är en del av ”det rituella navet”, ett begrepp som Sven-Åke Selander myntat för det som håller samman och bevarar riten. Tryggheten och igenkännandet är viktiga inslag, som troligen förklarar att psalmvalen i allmänhet är traditionella.301 Samtidigt kan det finnas risk att vissa äldre texter känns främmande och frånstötande för den som saknar kyrklig tradition, och balans mellan gamla och nya texter bör därför eftersträvas.
Kyrkoårets högtider
Varje psalmbok har fått ett tillskott av nya psalmer för kyrkoårets högtider, psalmer av rele-vans för sin tid i fråga om språk och innehåll som speglar hur sederna förändras. Totalt ingår 26 kyrkoårspsalmer i Ps2000, Ps 855-880, under rubriken Kyrkoåret – inkarnationen.
Under rubriken Advent finns fem nya psalmer.302 Ps 855 “Elisabets sång” bygger på
flera bibeltexter även för andra delar av kyrkoåret. Ps 856 “Tänd ljus” har text som behandlar stora och viktiga frågor, och med en vers för varje adventsljus kan den fungera som ”ljuständ-ningspsalm” i adventstidens gudstjänster. Ps 857 ”En enda vind” anspelar på Jesu intåg i Jerusalem, en text för första söndagen i advent men även för palmsöndagen. Bland advents-psalmerna finns Ps 858 ”För dem som vandrar i mörkret” som bygger på en bibeltext för
296 Ps86:82 ”Gud, se i nåd till dessa två” och Ps86:84 ”Vi lyfter våra hjärtan” är dock könsneutrala. 297 Kyrkoordning… Sjätte avdelningen: Kyrkotillhörighet s. 60.
298 Mer än hälften av alla vigslar sker enligt Svenska kyrkans ordning. Lejdhamre 2006 s. 72. 299 Kristus vandrar s. 10.
300 Lissner s. 26.
301 Sven-Åke Selander, ”Varför sjunger folk i kyrkan?” (S. 161-178 i: Svenskt gudstjänstliv. Årgång 81/2006.
Psalm i vår tid. Årsbok för svenskt gudstjänstliv. Årgång 81/2006/Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv. Årsbok 2006. Malmö 2006) s. 165; Uppgifter från dop- och vigselgudstjänster 2002 visar att allmänna och välkända psalmer förekommer väl så ofta som de speciella dop- och vigselpsalmerna liksom att årstidspsalmer är vanliga. Frekventa psalmer vid dop är Ps86:Ps 248 ”Tryggare kan ingen vara”, Ps 21 ”Måne och sol” och Ps 210 ”Jag lyfter ögat mot himmelen”. Ps 21 ”Måne och sol” förekommer även vid vigsel liksom Ps 289 ”Guds kärlek är som stranden”, två nutida psalmer. De allra vanligaste psalmerna vid begravning är Ps 249 ”Blott en dag”, Ps 190 ”Bred dina vida vingar” och Ps 297 ”Härlig är jorden”. Karlsson 2002. Arbets-material, frekvenslistor.
149
dagen, och den skulle därför passa in bättre under rubriken Jul.303 Luciafirande förekommer numera i många kyrkor, och en psalm för Lucia ingår, Ps 859 ”Lucia, du strålande brud”.
De nya julpsalmerna innebär förnyelse på olika sätt.304 Ps 860 “A Hymn of Homeless-ness” är en julpsalm som beskriver fattigdom och nöd vid Jesu födelse men även här och nu och som i bönens form utmanar till solidaritet genom att kontrastera julsederna mot nöden i vår närhet. I Ps 861 “Julvisa” för med ett poetiskt språk in julrosen som en bild för Jesus, med ett viktigt uppdrag, ”Du kommer utan vapen/Du sprider utan ord/en doft av Guds barmhärtig-het/här på en sargad jord”. I Ps 862 “Vinterpsalm” knyts julens under till ett vintrigt och tid-löst kustlandskap i Norden. Himlen gnistrar, och de vise männen som tyder ”profeternas stjär-na” är på väg över fjärden med ”Blinkande fyrar i otrygga världen”.
I det slutliga urvalet identifierades ett behov av nya texter, där passionshistorien berät-tas, och tre psalmer för fastetiden lades till. Dessa nya psalmer är parafraser på evangelie-texter kring Jesu död.305
Under rubriken Påsk finns sju psalmer,306 men flertalet av dessa har anknytning även till andra texter än påsktidens. Ps 867 ”Gläd er och jubla” är dock en psalm med tydlig an-knytning till påskdagens morgon, där hela naturen är besjälad och gläder sig, ”för den som le-ver är inte längre bland de döda”. Ps 872 ”Maria gråter/Maria tjierrasis” är en parafras på påskdagens evangelium.307
Av de sex psalmer som placerats under rubriken Pingst308 nämns pingsten endast i Ps 874 ”Röj plats för tron” och då i förbigående, ”ett pingstens bud”. Denna grupp av psalmer som handlar om Anden i olika gestalter kan sjungas vid många fler tillfällen än under pingst-helgen.
Ps 880 ”När gravljusen brinner” är en psalm för allhelgonahelgen, en helg som upp-märksammas alltmer och inte bara av de kyrkvana. Psalmen har nutidsprägel och nutidsan-knytning och fyller därmed ett behov. 309
Gudstjänst
På avdelningen KYRKAN, ANDEN – MÄNNISKOR TILL HJÄLP under rubriken Gudstjänst finns sju nya psalmer för gudstjänster, obundna av kyrkoåret, Ps 890-896. En av dessa psalmer är Ps 894 ”Vigningspsalm” som är knuten till en speciell kyrklig handling inom gudstjänstens ram, vigning till de kyrkliga ämbetena präst, diakon och biskop, givetvis även en ”högtid i livet” för den som berörs personligen.
Ps 915 ”Som pilgrimer vi färdas sakta” har placerats under rubriken Tro – hopp men har också en gudstjänstanknytning. Pilgrimsvandringar i nutida mening blir allt vanligare och i vandringar arrangerade av kyrkor ingår oftast andakter, där Ps 915 kan passa in. Pilgrimsmo-tivet finns i många äldre texter men beskriver då ofta en motsättning mellan nuet och evig-heten.310 I Ps 915 betonas framför allt stillhet och gemenskap här och nu, men det finns också
303 Jes 9:2. 304 Ps 860-862.
305 E-post från Ragnar Håkanson 2008.12.02; Ps 863 ”Kvinnan som smorde Jesus” : Luk 7:36-50, Ps 864 ”Så böjde den dödsdömde nacken”: Mark 15:16-20, Ps 865 ”Jesus berövas sina kläder”: Matt 27:28,29; Ps 866 “Stabat mater” ingår i arbetsgruppens förslag.
306 Ps 867-873. 307 Mark 16:10. 308 Ps 874-879.
309 Enligt ”Den svenska evangelieboken” är temat för Alla helgons dag ”Helgonen”. Söndagen efter Alla helgons dag har rubriken Alla själars dag och temat i evangelieboken är ”Vårt evighetshopp”. Seden att tända ljus på gravarna har blivit knuten till Alla helgons dag, och därmed har de två dagarna knutits samman. Rubriken i
Ps2000 är inte Alla helgons dag som i Ps86 utan Allhelgona, troligen tänkt som en gemensam rubrik för hela helgen; Ps 880 behandlas ovan i detta kapitel under rubriken ”Identifikationspsalmer…”.
310 Två exempel ur Ps86 med olika karaktär är Ps 322 ”Jag är en gäst och främling”, 1868, och Ps 617 ”Vi är ett folk på vandring”, 1981. Selander I 2008 s. 221.
150
ett evighetsperspektiv i avslutningen: ”Men endast den som färdas sakta/ska hinna målet för sin längtan”.