När texturvalet för Ps2000 var klart beställdes tonsättningar till de texter som saknade melodi och till texter där man önskade ny melodi. I vissa fall förekom under arbetets gång samråd mellan gruppen och de tonsättare man anlitade, och till några texter skrevs flera melodier som man valde mellan.383 Nedan presenteras först det melodiurval som gjordes med indelning efter texterna. Därefter gör jag en genomgång av melodierna utifrån arbetsgruppens bedömnings-kriterier: sångbarhet och konstnärlighet.
Melodier skrivna före texten
Vid urvalet av texter omprövade arbetsgruppen det traditionellt kyrkliga språket och strävade efter förnyelse för att nutida mottagare ska känna sig inkluderade. För musiken försökte man ”hitta olika musikaliska uttryckssätt som kan stämma för olika generationer”384 men valde också att ta med ett antal äldre, välkända melodier. Ambitionen att inkludera gällde givetvis även musiken, men här valde man alltså att kombinera nytt och gammalt. Melodin avgör om
376 Kristus vandrar s. 10, 21. Se ovan i kapitel 3 under rubriken ”Uppdragets genomförande /…/ Egna projekt och studier”.
377 Projektplan 2004.01.16. 378 Engström s. 142f. 379 Herrestahl s. 89.
380 Behandlas nedan i detta avsnitt under rubriken ”Melodier från icke västerländska kulturer”. 381 Kristus vandrar s. 6.
382 Stai s. 24-26; Selander SÅ 2006 s. 166; Ps 855-858, 860-862, 867-873.
383 Kristus vandrar s. 22; Tretton psalmer har melodier som varken ingår i arbetsgruppens manus eller arbetsmaterial: Ps 803, 804, 806, 812, 817b, 848, 851, 855, 867, 868, 871, 874, 886.
167
man sjunger, och om man är bekant med melodin kan man sjunga med och på så sätt inklu-deras.385
Till kända melodier sjungs bland annat till Ps 801 ”Sjung till Guds ära” och Ps 886 ”Dig Kristus, läkare vi ber”.386 Ps 803 ”Hur djupt du än må falla” sjungs till en tysk 1500-tals-koral, som ingår i Ps37387 men inte i Ps86. Kanske är den bekant för vissa och troligen sång-bar för de flesta som är förtrogna med en traditionell koralstil.
När en gammal melodi används till en ny text, kan den text man tidigare sjungit färga av sig på den nya; en ”intertextuell relation” till den gamla texten kan uppstå, och det kan där-för vara önskvärt att olika texter som sjungs till samma melodi överensstämmer i atmosfär. 388 Ps 801 är en lovsång liksom äldre psalmer med denna melodi. De andra två melodierna har sjungits med olika slag av texter genom tiderna och kan nog betraktas som neutrala i detta avseende.389 En annan aspekt är att en ny text som sjungs till en gammal melodi kan upplevas som äldre än den är.390 Detta kan gälla för Ps 886 ”Dig Kristus, läkare, vi ber”, nämnd ovan, en 1900-talstext till en rytmisk koral från 1500-talet. I Ps37 hade denna koral utjämnad rytm, men här är den rytmisk liksom i Ps86 .
Man valde också välkända melodier till tre nya texter för kyrkliga handlingar, tillfäl-len då många ovana kyrkobesökare deltar. De tre melodierna hör till doppsalmen 900 ”Barnet döps i nådens hav”, konfirmationspsalmen 902 ”Psalm vid konfirmation” och vigselpsalmen 903 ”Jag tror att Gud är kärleken”.391 Vid Ps 903 med tysk 1700-talsmelodi anges den inte lika kända melodin till Ps86:495 ”I öster stiger solen opp” som alternativ. Ps 848 ”Den stumma förtvivlans psalm” under rubriken Mänskliga katastrofer är skriven för situationer då många, både kyrkligt vana och ovana, söker sig till kyrkan, vilket motiverar en enkel och välkänd melodi. Här valdes en svensk folkmelodi, som ingår i en kvällspsalm och var ny i Ps86, Ps 192 ”Nu sjunker bullret”. Kvällspsalmer sjungs av naturliga skäl sällan i guds-tjänster, och melodin är troligen inte allmänt känd, om än enkel.392
Trots att melodin är en del av psalmen, inte ett tillägg till texten, lär det vanligaste vara att texten skrivs först och att tonsättningen mer eller mindre blir en tolkning av texten.393 För tre nutida psalmer i Ps2000 med unika melodier har jag dock uppgift om att melodierna skrevs före texten. Melodin till Ps 851 ”Kärlekens tid” ingår i filmmusiken till Sånger från andra våningen, och ett kort avsnitt av psalmen ingår som bakgrundsmusik i körversion i en av filmens scener. Musiken skrevs av Benny Andersson, och Ylva Eggehorn ombads därefter skriva text. Eggehorn berättar att hon tog starkt intryck av melodin och menar att även tonerna är betydelsebärande, att musik inte bara är en illustration eller ”hjälpgumma” till språket.394
385 Per Olof Nisser & Kjell Bengtsson (1995), Psallite Deo. Psalmvalslista med kyrkoårets texter i
samman-fattning. Stockholm/Verbum s. 7.
386 Kristus vandrar s. 6; Ps 801 ”Sjung till Guds ära” följer dock sin skotska förlaga, som skiljer sig något från den svenska varianten av psalmen och knappast kan anses välbekant i den versionen. Ps 886 ”Dig Kristus, läkare, vi ber” är en koral som återrytmiserades i Ps86, troligen inte heller allmänt bekant i den versionen. 387 Ps37:308 ”O Gud, det är min glädje”.
388 Selander I 1999 s. 56; Selander I 2008 s. 198; SOU 1985:17 s. 114.
389 Ole Brinth, ”Teologi og musik – salme og melodi” (S. 151-160 i: Hymnologi. Nordisk tidskrift udgivet af
Salmehistorisk Selskab & Nordhymn. 2008:4) s. 156. 390 Lissner s. 28.
391 Ps 900 ”Barnet döps i nådens hav”, melodi från Ps 40 ”Kristus vandrar bland oss än”, Ps 902 ”Psalm vid konfirmation”, melodi från Ps 231 ”Oändlig nåd”, Ps 903 ”Jag tror att Gud är kärleken”, melodi från Ps 176 ”Din klara sol går åter opp”.
392 Kristus vandrar s. 9; Karlsson K 2002 Arbetsmaterial, frekvenslistor.
393 SOU 1985:17 s. 112; Selander I 2008 s. 67; Om en melodi har klingat i författarens ”inre öra” när texten skrevs vet vi sällan. Anders Frostenson berättade att han prövade sina psalmtexter på ”En sjöman älskar havets våg” och ”Hej och hå jungman Jansson”. Ekström A s. 27; Från Christina Lövestam har jag muntlig uppgift att hon oftast skriver text till en bestämd melodi men att den som sedan tonsätter texten inte får denna information. 394Psalmen arrangerades sedan för kör och gavs ut som körnot, Benny Andersson, Kärlekens tid. Text: Ylva Eggehorn… Benny Anderssons orkester spelade in den med kör och solist på CD, Bao! – Benny Anderssons
168
Även melodin till den samiska psalmen Ps 872 ”Maria gråter/Maria tjierrasis” skrevs före texten. Melodin har speciellt intresse i relation till psalmtraditionen inom Svenska kyr-kan. Den är skriven ”enligt folklig [samisk] tradition”, och melodins första rad har likheter med en jojk från Kautokeino. Detta visar att samernas traditionella musik, jojken, som längre tillbaka inte fick förekomma i kyrkan, nu även officiellt accepterats i Svenska kyrkans mu-sik.395 Psalmen ingår även i den lulesamiska psalmboken, som är antagen av 2004 års kyrko-möte.
Ps 871 ”Hur är det att möta den uppståndne mästarn” är skriven till en samtida koral som ingår i den danska psalmboken, och författaren valde melodin därför att han fäst sig vid såväl text som melodi i den ursprungliga psalmen.396
”Common melodies” till översatta texter
I nutida svenska psalmer utgör oftast text och melodi en enhet, och melodier byts inte ut så som tidigare ofta skedde.397 I den anglosaxiska psalmtraditionen ser man dock melodier som utbytbara, och engelskspråkiga psalmtexter kan förekomma med olika melodier i olika psalm-böcker.398 Både vid texter och melodier anges antalet stavelser per rad, meterklassen, och uti-från denna uppgift kan melodier bytas med hänsyn till tillfälle och önskemål.399 Melodierna är oftast namngivna, så kallade common melodies,400 och i många psalmböcker finns register med melodiernas namn i bokstavsordning.401 Både gamla och nyskrivna melodier förses med namn, och tonsättarens namn kan anges när det är känt.402 Att melodierna inte är fast för-knippade med texter medför att texten får ännu mera framskjuten plats än i svensk tradition.
Vid vissa engelska originaltexter i arbetsmaterialet till Ps2000 anges lämplig melodi med melodinamn och stavelseantal.403 Melodinamn finns angivna vid tre engelska psalmer i Ps2000 som fått behålla de melodier som finns i arbetsmaterialet. Vid melodin till Ps 885 ”A Touching Place” anges namnet ”Dream Angus” och vid melodin till Ps 879 ”På vingar av ljus” anges ”Thainaky”, båda skrivna av John L. Bell. Vid Ps 891 ”Nattvardscalypso” anges ”MUSIK:Doreen Potter efter ’Linstad’, Jamaicansk tradition”.
Nyskrivna melodier till översatta texter
En jämförelse med arbetsmaterialet visar att originalmelodierna till översatta psalmer behölls i de flesta fall. 15 av de 60 översatta texter där melodi ingår i materialet har dock fått andra me-lodier. Arbetsgruppen svarade för bedömningar och beställningar. Motiveringar till byten sak-nas i slutrapporten, och arbetsanteckningarna är knapphändiga. Byten kan ha gjorts av olika skäl, kanske i vissa fall för att förenkla, i andra för att originalmelodi och texten i översättning
orkester. Telefonsamtal med Ylva Eggehorn 2009.02.13; Berit Åberg, ”Sköna återklanger” (i: Tidningen Vi 2001:6).
395 Julevsáme sálmagirjje. Stockholm/Verbum 2004; E-post från Valborg Mangs Märak 2008.10.31; Skille s. 335.
396 Den danske salmebog 162 ”Det var kun en drøm” enligt Brinth 2008 s. 159.
397 Se kapitel 2 under rubriken ”Motioner /…/ Psalmbokens disposition och utformning”.
398 Som exempel på olika melodier till samma psalmtext i olika böcker kan Ps 831 ”Lägg i varandras händer fred” nämnas. I Ps2000 anges MUSIK:Engelsk trad. och i arbetsmaterialet Engelsk melodi. I den skotska psalm-boken Common ground. A song book for all the churches. Full Music Edition. Edinburgh/Saint Andrew Press (1998) nr 103 har denna psalm en annan melodi, kallad ”Vriede in Handen” och meterangivelsen 8.7.8.7 Iambic.
399 Även svenska koralböcker innehåller meterklasstabeller. 400 Routley s. 129f.
401 Exempel på psalmbok med melodiregister, ”Metrical Index”, är The Australian Hymnbook. 1977. 402 E-post från Victoria Rudebark 2008.11.05.
403 Ps 807: 8.8.8.8.8.8, Grace och Caritas, Ps 839: Breslau, Ps 845: 8.7.8.7.8.7, Fortunatus new och Ps 868: 11.10.11.10, Intercessor.
169
var svåra att förena.404 Utifrån gruppens strävan till kongenialitet mellan melodi och text och till logik i betoningsmönstret fick vissa texter flera melodier som man sedan valde mellan ”för att få fram bästa resultat”.405
Till flera texter översatta från engelska med melodiförslag angivna vid originalen har nya melodier skrivits, bland annat till Ps 807 ”En psalm om en orättvis Gud – tack,406 Ps 839 ”Förnedringen av jorden”407 och Ps 868 ”En psalm om konst”.408 De engelska originalen till Ps 844 ”Gode Gud, när vi har drivits” och Ps 845 ”En psalm ur djupet” har olika melodier409 men samma stavelseantal, men översättningarna fick samma nyskrivna melodi. Vid originalen anges olika melodinamn, men psalmerna är närbesläktade i innehåll och atmosfär och står i följd under samma rubrik, Mänskliga katastrofer. Att två nya texter får samma melodi är oväntat, och jag finner ingen förklaring i arbetsmaterialet eller slutrapporten. Ny melodi fick även Ps 860 ”A Hymn of Homelessness” trots att texten återges i original. Troligen skrevs melodin i samband med att den översättning gjordes, som sedan valdes bort till förmån för originaltexten.410 Ps 819 ”Sinnesrobönen”, välkänd som läst text, har tonsatts. Här kan det vara värdefullt att den engelska originaltexten ingår parallellt med översättningen, eftersom denna bön är internationellt spridd.
Ps 803 ”Hur djupt du än må falla” och Ps 804 ”Var inte rädd för fallet” som är två olika tolkningar till svenska av samma tyska originaltext, dock med samma meter, har fått olika melodier. Ps 803 sjungs som nämnts ovan på en 1500-talskoral av Melchior Vulpius, som ingår i Ps37, och Ps 804 har fått nyskriven melodi.411
Originalmelodin till Ps 812 ”Nu lyser tusen glädjebloss” är skriven för kör och har stort tonomfång, bess-ess’’, samt ett antal svåra intervall.412 En ny och enklare melodi skrevs på arbetsgruppens uppdrag.
Fler aspekter kan läggas på melodibyten. I arbetet på Ps86 ville man ”av både eku-meniska och estetiska skäl /…/ att vissa psalmer tilldelas sina i andra länder använda me-lodier”.413 Denna aspekt är intressant för belysning av melodival till de två psalmer, som nämns härnäst. Båda finns publicerade i psalmböcker med andra melodier än de som valdes till Ps2000.
Originalet till Ps 874 ”Röj plats för tron” har både text och musik av Kristin Solli Schøien och ingår i det norska psalmbokstillägget Salmer 1997.414 I arbetsgruppens förslag finns två melodier till denna psalm, men det är en tredje melodi som ingår i boken, skriven av Leif Nahnfeldt som även översatte texten, ett exempel på att arbetsgruppen valde mellan flera melodier.415 Originaltext och översättning är metriskt lika, och originalmelodin hade av detta skäl kunnat behållas. Såväl rytmiskt som harmoniskt är både originalmelodin och den nya me-lodin komplicerade, och jag kan inte se att man uppnått en förenkling genom melodibytet.
404 Ps 803, 804, 807, 812, 829, 839, 840a+b, 844 och 845 som har samma melodi, 863, 868, 873, 874, 904. 405 Kristus vandrar s. 22.
406 Melodinamn ”Grace and caritas” 8.8.8.8.8.8, angivet i arbetsmaterialet. 407 Melodinamn ”Breslau” angivet i arbetsmaterialet.
408 Melodinamn ”Intercessor”, 11,10,11,10, angivet i arbetsmaterialet.
409 Antal stavelser per rad 8.7.8.7. Vid originalet till Ps 844 anges melodinamnet ”Tawa” tillsammans med notbild och till Ps 845 ”Fortunatus new”.
410 Den svenska översättningen ingår i Kristus vandrar. Manus Nr 74.
411 Den tyska förlaga som ingår i arbetsmaterialet har en melodi skriven 1986 av Hans Georg Bertram, tysk kompositör född 1936.
412 Originalet ingår i en psalmsvit med texter av Hans Anker Jørgensen från 1999, Kærlighedens søn. Salmer og
andre bidrag til 2000-årsfesten med melodier av Merete Wendler. Århus/Det økumeniske Center. 413 SOU 1985:17 s. 171.
414 Översättningen behandlas ovan under rubriken ”Översättningar…” och handläggningen i kapitel 3 under rubriken ”Förlagets roll…”.
170
Originalet till Ps 864 ”Så böjde den dödsdömde nacken” har i Den danske salmebog 2003 en melodi skriven 1918 av Thomas Laub, som är en stor psalmtonsättare i Danmark. Till Ps2000 valdes en melodi som skrivits av Preben Andreassen och som fanns med som förslag till den danska psalmboken men där inte antogs.416 Melodin är alltså inte nyskriven för Ps2000.
Nyskrivna melodier till svenska texter
Två svenska texter som först hade publicerats som körsånger fick nya melodier, båda av Nils Lindberg, Ps 855 ”Elisabets sång”417 och 867 ”Gläd er och jubla”.418 I körversionen av Ps 855 slutar varje vers med en refrängrad och en reprisrad. Taktarten är 3/4-takt med inskjutna takter i 4/4-takt. Ackompanjemanget innehåller olika mellanspel mellan verserna. Formen upplevs inte strikt strofisk och regelbunden, snarare som genomkomponerad, och den skulle troligen kunna vålla svårigheter vid församlingssång.419 Därför önskades en ny melodi för Ps2000, och den skrevs av Nils Lindberg. Taktarten är 4/4 och refräng- och reprisraderna har strukits. Melodin har långa fraser och tonomfånget a-a’. Den domineras av små intervall, vilket är sångbart och passar väl till den berättande texten.
Ps 867 skrevs också först för kör. Nils Lindberg skrev ny melodi även till denna text, en genomkomponerad växelsång för försångare och församling, en ovanlig form som arbetsgruppen gärna ville introducera. Tonomfånget är d’-d’’. Melodin är rörlig och innehåller många stora och svårsjungna intervall.420
Till Ps 847 ”Världen har rämnat” skrevs ny melodi, av Michael Bojesen. Texten hade först skrivits till den mycket kända melodin till Ps 45 ”Jesus för världen givit sitt liv” och publicerats med den melodin i Bönboken. Tradition och liv.421 Därför finns en möjlighet att somliga förknippar den gamla melodin med den nya texten. Den nya melodin har troligen tillkommit för att ge psalmen en egen identitet. Vid psalmen finns dock en hänvisning till Ps 45.422
Melodier från icke västerländska kulturer
Liksom inför Ps86 fanns en önskan att ta med psalmer från andra kyrkor än de västerländska, och man sökte material genom flera kontakter. Under arbetets gång blev man dock tveksam till möjligheten att göra rättvisa åt musik från andra traditioner och stannade därför vid ett litet antal, tre psalmer, en från Centralafrika, en från Sydamerika och en från Sydostasien.423 Ps 849 ”Kom Gud med fred” kommer från Azandefolket i Sudan och har fyrstämmig sats med sparsam harmonik, lämpad för a cappellasång med försångare. Melodin till Ps 870 ”För att du kom” 424 är en latinamerikansk tango. Ps 910 ”Stilla min själ” har musik av en tonsättare från Filippinerna. Melodin saknar traditionell taktindelning, vilket talar för ett fritt och reciterande sångsätt. I psalmboken ges spelanvisningar för ”gong” och ”high bell”, traditionella instru-ment i Sydostasien som knappast finns att tillgå i svenska kyrkor.425
416 Ingår även i ett drama, Langfredag; E-post från Preben Andreassen 2009.01.19; Laubs melodi (DDS:118) är omstridd i Danmark och ansedd som tråkig. 2007 utlyste den danske kyrkoministern en tävling om nya melodier till denna psalm och fyra andra, Bibi Häggström, ”10 000 kronor för en vackrare psalmmelodi” (i: Sydsvenska
Dagbladet Snällposten 2007.09.14).
417 Musik av Georg Riedel. Utgiven som SKS Körmusik 1054. 418 Musik av Stefan Nilsson. Utgiven som SKS Körmusik 275. 419 Selander I 1999 s. 17, om identiskt lika strofer.
420 Kristus vandrar s. 21.
421 Bönboken. Tradition och liv. Redaktion: Johan Dalman… Stockholm/Verbum 2003. 422 Psalmen behandlas även nedan i detta kapitel under rubriken ”Psalmer med två melodier”. 423 Kristus vandrar s. 16.
424 Ps 837 är inspirerad av Ps 870. E-post från Hans Anker Jørgensen 2009.01.30. 425 Peterson s. 55.
171
Två av de tre samiska psalmernas tonspråk (Ps 806, 872) skiljer sig från svensk psalmtradition. Här finns inslag av pentatonik och influenser från samisk jojk.426 Ps 889 däremot har drag av 1800-talets pietistiska sånger.