Bibelns stora betydelse för psalmdiktningen beskrivs av Inger Selander på följande sätt: ”Bibeln är psalmens bottenväv /…/ psalmens mest använda intertext”. Hon visar på att psalmdiktares sätt att använda Bibeln har växlat genom tiderna beroende på samtidens teologi men även på samhälle och kultur.159 Vidare menar hon att psalmförfattarens egen bibelsyn och trosuppfattning har betydelse för hur bibeltexter tolkas. I nyare psalmer har språket närmats dels till vardagsspråket, dels till nutidens lyriska språk. Med exempel från Ps86 och speciellt med hänvisning till texter av Anders Frostenson visar Selander på att traditionella bilder undviks i de nya psalmerna men att även många nya bilder har biblisk grund. Nya psalmer gestaltar och levandegör ofta situationer i Bibeln och ger dem tillämpning i nutiden så att de kan upplevas som samtida av mottagaren.160 Medan äldre psalmer oftast utgår ifrån en bibeltext, börjar många nyare psalmer i människans existentiella frågor och närmar sig bibelordet, dogmat, därifrån. Inför Ps86 utgick 1969 års psalmkommitté i princip från dogmat, men i nya psalmer i Ps86 kan man också finna exempel på att människan ställs i centrum.161 Dogmat anges inte som utgångspunkt för Ps2000, men Bibelns stora betydelse för psalmerna är ändå uppenbar. Arbetsgruppen redovisar som sin strävan ”att finna texter, som tolkar vad tron på den treenige Guden i skapelse, frälsning och livet i den heliga Andes
155 Joh 16:16-22. Text för fjärde söndagen i påsktiden med temat ”Vägen till livet”. 156 Kristus vandrar s. 24; Kyrkoordning… Sjätte avdelningen: Kyrkotillhörighet s. 108. 157 Joh 6:68.
158 Bibel 2000 s. 1597. 159 Selander I 2008 s. 201f.
160 Selander I 2008 s. 230f. Ett par exempel i Ps86 är Ps 343 ”Krukmakarskivan svänger runt” och Ps 353 ”Han satte sig ner på stranden”, båda av Anders Frostenson.
130
gemenskap kan innebära i vår tid”.162 Mot bakgrund av dessa förutsättningar vill jag nedan ge exempel på hur bibeltexter kommit till användning i Ps2000.
Bibelanspelningar
Bibelanspelningar är mycket vanliga i psalmdiktning, ofta så uppenbara att man enkelt kan identifiera det bibelställe som åsyftas, men de kan också vara omformulerade och därmed svåra att upptäcka. Personlig tolkning kan ha betydelse i sammanhanget; det författaren har tänkt på kanske inte mottagaren uppfattar, och det mottagaren läser in kanske inte författaren har avsett.163 Inspiration kan komma från texter författaren minns, kanske ur tidigare bibel-översättningar, bibeltexter på andra språk eller via andra källor, och därmed kan lydelsen bli annorlunda än i den bibelöversättning som är i bruk, för närvarande Bibel 2000.164
Psalmtexter kan vara meningsfulla även om man inte upptäcker eller förstår de bibel-anspelningar som ingår, medan anspelningen kan vara berikande för dem som kan identifiera den. Ett exempel finns i Ps 909 ”Vänta, vila, vara”, där orden ”viss om att du mig älskar och ser” är meningsfulla i sig själva men kan också uppfattas som en referens till Romarbrevet 8:38, ”ty jag är viss om att varken död eller liv /…/ skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus”. Om man däremot måste förstå anspelningen för att texten ska få mening, blir texten exkluderande för vissa, en form av det psalmkodspråk165 som man strävade efter att undvika.
Åtskilliga bibliska uttryck, som blivit så välkända och frekventa att de kan betraktas som bevingade ord, ingår i psalmer i Ps2000. Uttrycket ”Vända andra kinden till” är hämtat ur Jesu bergspredikan och ingår i en bön om försonlighet i Ps 844 ”Gode Gud, när vi har dri-vits”, ”Lär oss vilja som Du vill:/Vända andra kinden till”.166 Tro, hopp och kärlek är välkän-da ord ur Bibeln som ingår i Ps 884 ”Nåden är en vanlig välkän-dag”. Avslutningen innehåller dessa ord i ovanlig ordning, troligen av hänsyn till rytmen: ”Hoppet, tron och kärleken/får vi blott av nåden”.167
Ps 878 ”Se vinden som blåser” kan vara en anspelning på ”Vinden blåser vart den vill”, som inleder ett bibelavsnitt, där Jesus använder vinden som en bild, ”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden”.168 I samma psalm finns raden ”Mycket förgång-et169 skall rensas, tas bort/för hatet skall sållas som agnar från vetet”. Raden kan anspela på uttrycket ”Att skilja agnarna från vetet”, som ofta används med innebörden ”att skilja ont från gott” och bygger på ord av Johannes döparen: ”Han har kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som ald-rig slocknar”.170 Formuleringen i Ps 878 är dock inte trogen mot bibeltexten. I psalmen är det hatet som skall sållas som agnar sållas från vetet, och agnar och vete används alltså som en liknelse. Detta visar att innebörden i uttryck som rycks loss ur sitt sammanhang lätt kan för-ändras. Man tycker sig känna igen, men det stämmer ändå inte helt. Det kan också ses som ett exempel på det arbetsgruppen kallade ”svårsmälta agrara metaforer”,171 en av de bildtyper som man sade sig vilja undvika.
162 Kristus vandrar s. 5. 163 Selander I 2008 s. 202.
164 Exempel: ordet timmerman i 1917 års bibelöversättning, motsvaras av snickare i Bibel 2000. 165 Kristus vandrar s. 20.
166 Matt 5:39; Holm s. 144 – kind.
167 1 Kor 13:13 (tro, hopp och kärlek); Holm s. 297 – tro. 168 Joh 3:8; Holm s. 321 – väder.
169 I originalet many old thoughts.
170 Matt 3:12; Se även Psaltaren 35:5; Holm s. 8 – agnar. 171 Kristus vandrar s. 14.
131
Uttrycket glödande kol som ingår i Ps 894 ”Vigningspsalm” är nog mest bekant i den mening Paulus använder det i Romarbrevet, där ”att samla glödande kol på någons huvud” innebär att bemöta sin fiende med goda gärningar. Här är dock uttrycket hämtat från ett annat bibelsammanhang. När Jesaja kallas att bli profet, befrias han från skuld genom att serafer berör hans läppar med glödande kol.172 Psalmtexten klargör visserligen innebörden, men ordlikheten kan verka förbryllande.
I avslutningsraden i Ps 801 ”Sjung till Guds ära” finns en tydlig anspelning på den så kallade Johannesprologen, ”Ordet blev kropp och berör oss”, där Ordet står för Kristus. Bibeltextens människa motsvaras här av kropp.173 I kvällspsalmen 816 ”Nu går solen sin väg” påminns om kända ord av Jesus: ”Kom hit och var hemma hos mig”174 liksom i Ps 823 ”Till glädjen”, ”Han är med oss alla dagar,/om än tid och rum förgår”.175 I Ps 891 ”Nattvards-calypso” kan orden ”kärlekens ljus och salt” syfta på att Jesus i sin bergspredikan säger till sina lärjungar att de är ”jordens salt” och ”världens ljus”.176 Ps 810 ”Den värld som nyss var kall och död” är en psalm om våren men också om livet. ”Jag vet att kroppen måste dö och sås i jorden som ett frö” syftar på de välkända ord av Jesus som ofta kallas vetekornets lag, ”om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd”.177
I Ps 868 ”En psalm om konst” anspelas med orden ”till Kristus, som är sanningen och livet” på Jesu ord ”Jag är vägen, sanningen och livet”.178 I denna psalm finns också exempel på att anspelningar på välkända texter kan vara så kortfattade och otydliga att de blir svåra att uppfatta, som i raden ”Du som av vatten gjorde vin en gång” där Jesus och hans första under-verk avses, att förvandla vatten till vin.179 Ett annat exempel finns i Ps 825 ”Var inte rädd för vreden” som innehåller en anspelning på Jakobs brottning med Gud i raderna ”Ur mörka nätters vaka/du dras mot gryningen/där ljuset av Guds närhet/välsignar brottningen”.180 I Ps 866 ”Stabat mater” kan anspelningen på bebådelsen181 med orden ”Var fanns löftet som var givet/om det liv i moderlivet,/som hon burit, fött för världen” också vara svår att uppfatta. Anspelningarna fladdrar troligen snabbt förbi, om man inte känner till bakgrundstexten, men de behöver nog inte vara avgörande för förståelsen av helheten.
Rubriken till Ps 845 ”En psalm ur djupet” kan vara en anspelning på inledningen till Psaltaren 130, ”Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Herre, hör mitt rop”. Den kan också ha anknytning till andra texter som i sin tur anspelar på Bibeln, som den katolska bönen ”De pro-fundis” och äldre kyrkopsalmer.182
I Ps 808 ”Vad är Gud” ställs grundläggande och enkla frågor om Gud, och dessa frå-gor och psalmens stil som helhet ger intryck av att psalmen är tänkt att vara tillgänglig även för kyrkligt ovana. För att förstå att ”snavar på ditt första bud” anspelar på ”Tio Guds bud”183 krävs dock kännedom om att det första budet lyder ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig”. En rimlig tolkning av ”vill ha mer än ord” kanske ändå är att buden, orden, inte är det
172 Rom 12:20; Se även Ords 25:22; Jes 61:8; Holm s. 93 – glödande. 173 Joh 1:14.
174 Matt 11:28 “Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor” 175 Matt 28:10 “Och jag är med er alla dagar till tidens slut”. 176 Matt 5:13,14.
177 Joh 12:24; Holm s. 316 – vetekorn. 178 Joh 14:5.
179 Joh 2:1-11, om bröllopet i Kana.
180 1 Mos 32:24-31, Jakob brottas med en okänd; Holm s. 133 – Jakobskamp. 181 Luk 1:28-33.
182 Psaltaren 130:1,2. I tidigare psalmböcker finns bland annat följande psalmer baserade på denna psaltarpsalm:
Ps 1695:99 ”Af diupsens nödh ropar jagh til tigh” (Luther), Ps1819:182 ”Af djupens nöd, o Gud! Till dig/Jag ropa må och klaga” (Luther), Ps1937: 278 ”Av djupets nöd, o Gud, till dig/Jag ropa må och klaga”. (Luther), Ps
1986:670 ”Ur djupen ropar jag till dig” (Psaltaren 130)
132
viktigaste för en ovan mottagare, och texten kanske kan vara meningsfull även om man inte förstår bibelanspelningen.
I vissa texter fungerar bibelanspelningar mest som bakgrund. I Ps 839 ”Förnedringen av jorden” är skapelseberättelsen utgångspunkt,184 ”Gud anförtrodde i vår vård/sin skapelse, sin örtagård”, men texten har sitt fokus på nutidens miljö- och rättvisefrågor, ”Och fast mil-joner lider nöd/finns frosseri och överflöd” och ”Må Gud förlåta vad vi gjort/och lära oss i smått och stort/att värna om en ren miljö/i jord och himmel, hav och sjö”.
I Ps 836 ”Dansen kring guldkalven”185 berörs inte guldkalvens ursprung i Gamla tes-tamentet alls. Begreppet guldkalv har länge använts som en beteckning för materialism och ha-begär186 och blir här nutidens gud som alla vill dansa kring, ”Men guldkalven drar oss, den är ju vår gud,/och alla vill först fram i ledet”. Begreppet är dock inte entydigt numera utan förekommer även i betydelsen kassako, vilket kan göra psalmtexten svårbegriplig för den som enbart mött ordet i den senare betydelsen,187 ett exempel på att bildspråk förändras.
Endast första versen av Ps 837 ”Du satte dig ner som de nederstas vän” handlar om Jesu jordiska liv. Psalmen står under rubriken Rättvisa, mänskliga rättigheter, och det är solidaritetsmotivet som är centralt. Utgångspunkt är bibeltexten om ”Människosonens dom”,188 en text för domssöndagen, men från andra versen är perspektivet nutida, ”Nu talar du till oss /…/ Du kämpar i världen för frihet och fred”.
Det finns många anspelningar på texter om Jesu lidande, död och uppståndelse i texter under olika rubriker, alltså inte bara i psalmer för faste- och påsktiden. I Ps 829 ”Det händer nu”, en psalm om att föda barn under rubriken Livets gång, kan orden ”din frånvaro känns svår” leda tankarna till Jesu ord på korset, ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”, ord som i sin tur var hämtade från Psaltaren.189 I Ps 846 ”Väglöst är landet”, under rubriken
Mänskliga katastrofer, finns en anspelning på Jesu kamp i Getsemane, där han vakade
en-sam, ”Vem orkar vaka med dig genom natten?/Bara en Vän. En som vet hur det känns”.190 I adventspsalmen 857 ”En enda vind” anspelas dels på Jesu intåg i Jerusalem, ”ska bära in Be-friaren en gång”, dels på korsets innebörd, ”den börda som jag bar /…/ förvandlad på hans kors till frid och fred.” I Ps 861 ”Julvisa” finns en anspelning på hur Jesus efter uppståndelsen vandrar tillsammans med två lärjungar till Emmaus, ”Välkommen till oss, Jesus/vår reskamrat och vän /---/ Kom in till oss och stanna, sitt ner här vid vårt bord”.191
I begravningspsalmen 905 ”Nu lämnar vi tillbaka” kan orden ”Se, döden är förändrad. Nu kan den inte vinna!” ses som en anspelning på Paulus ord om att döden är övervunnen,192 men denna referens ges inte i boken. Dödens udd i Ps 870 ”För att du kom” kan anspela på samma bibeltext, men sammanhanget är ett annat, ”För att en påskdag såg när graven spräng-des/när dödens udd blev bruten och den slängdes”.
I Ps 834 ” Gud av rättvisa och frihet” under rubriken Rättvisa, mänskliga rättigheter finns anspelningar på Jesu lidande: ”Du har burit/varje skuld i dina sår”. Här finns också ett solidaritetstema som bygger på Jesu ord ”Jag var hungrig /…/ törstig /…/ hemlös”: ”Du har sett de fångnas mörker,/stått och huttrat utanför”. Ps 853 ”Finns du nånstans här så säg det” under rubriken Människosonen syftar på samma text: ”Jesus, i kön till ett soppkök/står du
184 1 Mos 1 och 2.
185 2 Mos 32:1-35. Under vandringen ut ur Egypten byggde Israels folk en guldkalv som de tillbad i stället för Israels Gud, en handling som bestraffades av Gud.
186 Holm s. 102 – gyllene.
187 Googlesökning på guldkalv gav bland annat följande: ”Tylösand guldkalv för Per Gessle”,
www.affarsvarlden.se 2011.05.31, ”Akvarellmuseet en guldkalv”, www.gp.se 2010.01.22. 188 Matt 25:31-40; E-post från Hans Anker Jørgensen 2009.01.30.
189 Matt 27:46; Psaltaren 22:1,2. 190 Matt 26:36-41.
191 Luk 24:28-31; Se även Ps 871:3 om Emmausvandringen.
133
också där,/eller i fängelsecellen/ser vi dig just där?” men syftar även på texten om när Jesus välsignade barn, ”Jesus, i barnet ibland oss”.193 Doppsalmen 897 ”Det sker ett under i värld-en” stöder sig också på Jesu ord om barnens storhet, ”Ingen på jorden är himlen så när/som barnet Gud tar i sin famn”.194
Stenen framför Jesu grav195 får symbolisk innebörd i ett par psalmer. Ps 869 ”Vi tackar Gud – Guds ljus är här” är en påskpsalm med tilltal till Maria vid Jesu grav, den miljö där stenen fanns, men stenen står samtidigt som symbol för hinder och svårigheter av många slag, en sten som måste rullas bort och som nämns i slutet av varje vers. I Ps 805 ”Du Ska-parande” är allt som sägs om denna sten ”Du spränger gravens tunga sten,/du löser och för-enar”,196 som alltså även här blir en symbol för frigörelse från hinder. I samma vers finns en anspelning på en text i Gamla testamentet, där profeten Hesekiel i en syn får se förtorkade ben väckas till liv, ”Du blåser liv i murkna ben”. Enligt bibeltexten symboliserar benen Israels folk, som ska få nytt liv.197 Detta textavsnitt ingår inte i Den svenska evangelieboken och läses därmed aldrig bland dagens texter i Svenska kyrkans ordinarie gudstjänster, vilket kan tyda på att texten är föga känd.
Ps 844 ”Gode Gud, när vi har drivits” är en bön om förändring i en konfliktsituation, ”när förnuftet/göms i moln av skräck och hat” och ”I den galna världens spegel/visa oss vårt vilddjursjag”, som möjligen kan anspela på en text av Paulus, ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag”, en text som knappast kan förväntas vara allmänt känd, och ordet vilddjursjag verkar nyskapat.198 Psalmen finns under rubriken
Mänskliga katastrofer, ett område som mot bakgrund av kyrkans ansvar och räckvidd vid
svåra händelser angavs som angeläget även med tanke på ovana kyrkobesökare,199 vilket borde tala för enkla texter.
Bibelparafraser
Bibelparafraser, texter omdiktade till metrisk och strofisk form och i de flesta fall hämtade ur Psaltaren och evangelierna, har lång tradition i psalmdiktningen, både i psalmböcker och psalmbokstillägg.200 Bibeln är enligt Inger Selander ”en psalmförfattares viktigaste stoff-källa”. Hon menar att detta gäller generellt och även för Ps86 men inte i lika hög grad för Ps2000. Vidare ser hon som kännetecknande för moderna psalmer att de anknyter till Bibeln genom att texterna återberättas och gestaltas livfullt på ett nutida språk.201
Ps2000 innehåller en rad texter, där författaren använt sig av såväl evangelietexter som psaltarpsalmer, utformade på flera olika sätt. Fyra nutida evangelieparafraser ingår under rubriken Fastan-Långfredag, Ps 863-866. En av dessa är Ps 863 ”Kvinnan som smorde Jesus”. Först ges en målande beskrivning av kvinnans utseende, ”Hon är svart som en natt /…/ som en ros i en värld fylld av snö”, och därefter av hennes sociala situation, ”Inget hem, ingen hamn/bara ’hora’ som namn”, en tämligen fri tolkning av bibeltexten. Kvinnan, som i bibeltexten kallas synderska, beskrivs i psalmen som en utnyttjad kvinna, som i mötet med Jesus blir respekterad och får upprättelse som människa. Texten harmonierar med
193 Matt 25:35-44, 18:5.
194 Matt 18:1-5, 19:13-15; Mark 9:17, 10:16. 195 Mark 16:1-8.
196 Matt 28:2.
197 Hes 37:1-12; Tørre ben i originalet.
198 Rom 7:19. I boken anges andra bibelreferenser, Matt 5:38-39, Matt 6:12, Rom 12:19-21. Ravage face i originalet har översatts vilddjursjag, som möjligen kan förknippas med texten om ”De två odjuren” i Upp 13. 199 Kristus vandrar s. 9.
200 Selander I 2008 s. 202.
Exempel på parafraser på julevangeliet, Luk 2:1-20: Ps86:129 ”Och det hände vid den tiden”, Ps90:839 ”Nu har Kristus kommit” (”Ps90-urvalet”:933), ”Verbumtillägget”:737 ”Ej upplysta gårdar”.
134
gruppens strävan efter ett medvetet genderperspektiv genom att kvinnan ställs helt i fokus och synliggörs på ett positivt sätt. Dock motiverades texten med att fastepsalmer behövdes, och den placerades under rubriken Fastan – långfredag. Det parafraserade avsnittet utgör en del av en evangelietext för en av fastetidens söndagar, en text som avslutas med att Jesus till-rättavisar farisén för hans brist på kärlek och lyfter fram kvinnans handling, och denna del saknas i psalmen.202
Nästa fastepsalm, Ps 864 ”Så böjde den dödsdömde nacken”,203 beskriver i första vers-en utifrån vers-en evangelietext hur Jesus bar sitt kors och hånades. Andra versvers-en anspelar på vers-en gammaltestamentlig text med rubrik Herrens lidande tjänare204 och beskriver hur Jesus bar hela världens skuld, ”Han bar all den ondska och vrede/som svikna förhoppningar ger/och folk som rest dit för att se det/blev stumma, gick undan, såg ner”. I psalmens sista vers antyds uppståndelsen genom en poetisk bild som inte har direktkoppling till någon bibeltext, ”Men över portaler och murar/och mörkt mot ett vitmålat hus/gled skuggan av drömmens kon-turer,/en vingbruten fågel av ljus”.
Den tredje psalmen om passionsdramat, Ps 865 ”Jesus berövas sina kläder”, bygger på en evangelietext om hur soldater sätter en törnekrona på Jesus och tar hans kläder. Rubrikens ord syftar på bibeltexten men ingår inte i psalmtexten; att Jesus berövats sina kläder framgår av orden naken, fattig, som han kom och av frasen ”Avklädd står han nu”. Meningen ”Satan spelar tärning vid hans kors” i psalmens sista vers syftar på att soldaterna enligt bibeltexten kastade lott om ”långskjortan”, som var vävd i ett stycke.205 I andra versen finns raden ”Sänd av Gud som styr galaxer,/fyller hav och reser berg”, en gudsbeskrivning som inte kan härledas till någon enskild bibeltext utan snarare anspelar på flera texter.206 Versens fortsättning, ”Kär-lek drev honom till jorden”, är en tydlig anspelning på Johannesevangeliet 3:16, ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son”.
Den fjärde fastepsalmen, Ps 866 ”Stabat mater”, är en beskrivning av Jesu mor Maria vid korset och hennes stora sorg samt av Jesus död. De texter i Bibeln som beskriver Jesu död är ytterst kortfattade beträffande Maria,207 och denna text kan bygga även på en annan källa, vilket den latinska rubriken ger skäl att anta. ”Stabat Mater dolorosa” är en medeltida hymn, en fri omdiktning av händelserna vid Jesu död, som avslutas med en bön till Maria och till Jesus.208 Bönen har inspirerat till flera stora musikverk med titeln Stabat mater, och för många kan rubriken ge associationer i den riktningen. För kyrkligt ovana och för dem som saknar bakgrundskunskap kan rubriken vara både exkluderande och förbryllande.
Ps 872 ”Maria gråter/Maria tjierrasis” är en nutida samisk påskpsalm med svensk pa-rallelltext som baseras på ett bibelavsnitt med rubriken Maria från Magdala och Herren. I psalmen skildras hur Maria går till Jesu grav och där möter Jesus, som har uppstått. Texten är i stort sett utformad som en parafras, men änglarna i bibeltextens inledning nämns inte och
202 Luk 7:36-50; E-post från Ragnar Håkanson 2008.12.02; Ps 863 behandlas även ovan i detta kapitel under rub-riken ”Fyra kompletta översättningsexempel”; Jfr Ps 948 ”’Maria’, sa’ Judas” som parafraserar hela detta textavsnitt. Bibeltexten som psalmen bygger på ingår i Den svenska evangelieboken för andra söndagen i fastan, andra och tredje årgångens evangelietexter.(i: Den svenska psalmboken med tillägg. 2002 s. 1360f) Händelsen