Ps2000 var tänkt som ”en psalmbok för alla”. Ambitionen var att ”hitta ett språk i text och musik som förenar kyrkans dogm, tradition och spiritualitet och de existentiella frågor och den andliga längtan som på olika sätt uttrycks i vårt samhälle”.79 Arbetsgruppen sökte efter texter som ”många kan känna igen sig i och reflektera vidare kring” och man strävade efter ”innehållslig inklusivitet”. 80 Man önskade att boken skulle ”vara berörande och kännas nära och angelägen för så många som möjligt”, ”något att ha till hands för alla”. Som målgrupp tycks arbetsgruppen i första hand ha betraktat dem som tillhör Svenska kyrkan, cirka 70 pro-cent av befolkningen. Man var medveten om att endast ett fåtal i denna stora grupp regelbundet deltar i ordinarie gudstjänster men att de flesta någon gång söker sig till kyrkan, dels vid kyrkliga handlingar i familj och släkt, dels i svåra situationer. Gruppen såg därför behov av nya psalmer för kyrkliga handlingar skrivna med hänsyn till nya eller förändrade traditioner, som dop av vuxna och vigsel av samkönade par, samt av nya psalmer om sorger och förluster.81
Detta för tankarna till resonemang om ”psalmbokens dubbla riktning” som fördes i förarbetet till Ps86. Med det avsåg man att psalmen samtidigt riktar sig till dem som har en kristen tro och ingår i en kristen gemenskap och till dem som kyrkan vill övertyga.82
Traditionella psalmer har främst de kyrkvana som målgrupp, eftersom de kräver förkunskaper och bekräftar en kristen tro. För att nå dem som saknar kyrklig anknytning krävs psalmer med en annan utgångspunkt.83 Som ett sätt att närma sig denna problematik kan man se strävan efter ”öppna texter” i arbetet inför Ps2000.
Ambitionen var ”att tillgodose olika grupper i samhället vad gäller ålder, kön, etnicitet”.84 Dessa tre kriterier täcker in hela målgruppen men kan fungera som en indelning vid granskning av psalmerna. Arbetsgruppen såg inte kön som en fråga om målgrupper utan strävade efter att bedriva hela sitt arbete med ett medvetet genderperspektiv. Genusaspekter på texterna behandlas under egen rubrik här liksom i övriga kapitel.85
76 Enligt Cecilia Cervin bedömdes texterna som svåröversatt, telefonsamtal 2007.11.05. 77 Kristus vandrar s. 22.
78 Kristus vandrar s. 17, där motsvarande resonemang förs om musiken. 79 Projektplan 2004.01.16.
80 Kristus vandrar s. 6.
81 Kristus vandrar s. 9f; www.svenskakyrkan.se Om oss. Kyrkan i siffror. Besök i Svenska kyrkans gudstjänster 1990-2009, 2011.03.17, Svenska kyrkans medlemsutveckling år 1972-2010, 2011.06.15; Vidare frågade man sig om det finns behov av psalmer för speciella sammanhang, till exempel sorgegrupper, mammagrupper, AA-möten, eller psalmer om åldrande.
82 SOU 1985:17 s. 107f.
83 Leif Ludwig Albertsen, ”Salme og sprog” (S. 41-71 i: Hymnologi idag. Hymnologisk forskning och aktuellt
psalmarbete i Norden. Material från en nordisk konferens i samverkan med St Olavstiftelsen i Trondheim den 3-6 juni 1982) s. 3-63f.
84 Projektplan 2004.01.16. 85 Kristus vandrar s. 10, 14-16.
118
Ålder och etnicitet har relevans både för texter och musik och tas därför upp även under rubriken ”Målgrupper för melodier” nedan.
Ålder – psalmer för ungdomar
I projektplanen nämns alltså ålder, dock utan precisering, som ett kriterium att uppmärksam-ma. Psalmer för barn ingick inte i uppdraget enligt uppgift från projektledaren.86 Behovet av
nutida barnpsalmer ansågs troligen fyllt genom de många barnpsalmerna i Ps86 och Ps9087
och genom barnpsalmboken Kyrksång utgiven av Verbum Förlag 2001. Den enda barnpsalm som ingår i Ps2000 är Ps 889 ”Jesus är den vännen/Jesus le muv”, en psalm på nordsamiska med svensk parallelltext, en psalm som inte valts aktivt av arbetsgruppen.88 Ett par psalmer som är glada och enkla kan troligen vara tilltalande även för barn, Ps 875 ”Släpp loss spratten” och Ps 890 ”Vi vandrar”, den senare en kanon. Att det kan vara svårt att förutse hur psalmer tas emot i olika åldrar illustreras av textförfattaren Christina Lövestam när hon utifrån sin psalm 908 ”Gud är mysterium” berättar att ”en gång kom två sjuåringar fram till henne och sa att det var den bästa, den allra finaste sången de fick sjunga i sin kör”. Hon säger: ”Inte hade jag tänkt på sjuåringar, utan på mitt eget behov av att ta emot. Så det kanske fungerar så här: Det som passar barnet inom oss vuxna, kan också passa barn.”89
Arbetsgruppen såg ungdomar som en viktig målgrupp för boken och menade att ”unga människors funderingar och försök till svar kring existentiella frågor kunde vara grundläggan-de för hela arbetet”. Man lät genomföra ett pilotprojekt bland gymnasieungdomar med syfte att få fram underlag för nya texter.90 Den slutsats man drog av projektet var att det behövs ett nytt och konkret språk. Det är dock svårt att finna ungdomars frågor och språk i Ps2000, och jag kan inte se att man dragit särskilt stor nytta av projektet. Den enda psalm jag kan uppfatta som tydligt inriktad mot ungdomar är Ps 916 ”Ge mig en plats där jag kan växa”. Konfir-mander, som utgör en stor del av de unga gudstjänstbesökarna,91 uppmärksammas med en psalm, Ps 902 ”Psalm vid konfirmation”, som beställdes därför att psalmer för för konfirma-tionshögtider saknades. Psalmen är tänkt att sjungas av hela församlingen som en bön för konfirmanderna, inte av konfirmanderna själva, exempelvis i samband med nattvards-utdelandet.92
Flera av psalmerna har tydligt vuxenperspektiv. Ps 820 ”Vägen till regnbågen” speg-lar en vuxens liv, ”Jag har rest genom världen” och ”något väntar vid vägens slut”. En vuxen talar i Ps 821 ”Res oss upp igen”, ”Ge våra drömmar liv/när vanan börjar vinna” liksom i Ps 882 ”Kärleken som aldrig svek” där blicken riktas bakåt, ”Det som jag fick lära mig om livet/ kostade mig mer än nå’n kan tro. Ps 883 ”Utan dej” handlar också om vuxenliv, ”jag hade villor och våningar”. Ps 828 ”Att möta sin vän om morgonen” är en reflektion mitt i livet, över det egna livet och kärleken i olika relationer och generationer och till sist över Guds kärlek. Ps 836 ”Dansen kring guldkalven”93 handlar om nutidens och vuxenvärldens materia-lism.
86 Telefonsamtal med Ragnar Håkanson 2007.11.15.
87 I ”Ps90-urvalet”finns fem barnpsalmer, Ps 931, 934, 951, 953, 958.
88 De samiska psalmerna togs emot sedan arbetsgruppens arbete avslutats. E-post från Valborg Mangs Märak 2008.10.31.
89 Agneta Lagercrantz (2003), Där änglar viskar… Röster om musiken i kyrkan. En intervjubok från utredningen Kyrkan mitt i musiklivet. Svenska kyrkans utredningar 2003:3 [Uppsala] s. 83f.
90 Kristus vandrar s. 10f, 37-56 bilaga 4 ”Pilotprojekt bland gymnasieungdomar”. Projektet nämns i kapitel 3 under rubriken ”Uppdragets genomförande /…/ Egna projekt och studier”.
91 www.svenskakyrkan.se Om oss. Kyrkan i siffror. Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning år 1970-2009. 2011.03.18.
92 Muntlig uppgift från Christina Lövestam; Arbetsgruppen /…/ Möte… 2003.04.21. 93 2 Mos 32:1-35.
119
Psalmerna under rubriken Mänskliga katastrofer handlar om vuxnas förluster, sorger och konflikter. Ps 843 ”Hur kunde det gå så här” handlar om separation. Ps 842 ”Det är tyst och tomt” är en psalm om sorg efter en avliden i en parrelation, och Ps 906 ”Alltför omöjlig att fånga” är en begravningspsalm för vuxna som sörjer ett barn. Däremot finns ingen psalm om sorg ur ett barns perspektiv.
Även psalmerna under rubriken Miljö hör hemma i vuxenvärlden. Ps 838 ”Tyng inte jorden” riktas till den generation som bär ansvar nu, ”gåvan till alla/låt den ej falla/ur deras händer som framtiden sår”, och Ps 839 ”Förnedringen av jorden” är ett erkännande av att vi, vilket måste uppfattas som vuxenvärlden, ”slösar, skövlar och förstör”.
Psalmer med äldre som målgrupp saknas trots att befolkningen åldras.94
Vissa texter kan beskrivas som ”allålders” och relevanta för olika åldrar, till exempel Ps 807 ”En psalm om en orättvis Gud – tack” som i varje vers anspelar på ett bibelsamman-hang. Ordvalet är enkelt och ledigt, odåga, slitit, öppnar upp. Den avspända stilen kan tro-ligen tilltala ungdomar och att Gud kallas orättvis bör kunna väcka funderingar i ungdomars begreppsvärld. Samtidigt kan stilen innebära en risk för att ”den traditionella kyrkoför-samlingen” inte känner sig hemma. De kyrkvana kan å andra sidan känna sig inkluderade genom att de kan identifiera de bakomliggande bibeltexterna, som nog behöver förklaras för de flesta ungdomar. Kanske kan Ps 891 ”Nattvardscalypso” med sin enkla text med refräng och sin glada och rytmiska melodi också tilltala alla åldrar, men även här kan nog den som inte är kyrkvan och bibelkunnig missa innebörden i sista versens bibelanspelningar. Ps 852 ”Jag dansar en morgon” är ett liknande exempel. Ps 826 ”Gå med Gud” är enkel i stilen, men texten som bygger på en psaltarpsalm innehåller en del ålderdomliga ord som skulle kunna vålla ungdomar problem, ”stöder den som vacklar, rätar krökta ryggar”. Möjligen kan den medryckande melodin kompensera för enstaka svåra ord och begrepp.95
Kajsa Ahlstrand gör följande sammanfattning: ”psalmernas föreställda subjekt är en svensk i medelåldern och i medelklassen”. I en tidskriftsartikel av en finsk psalmforskare, Anna-Maria Böckerman-Peitsalo, beskrivs Ps2000 som ”en vuxen bok”, dels utifrån ämnes-val, dels utifrån det öppna perspektivet som knappast ger vägledning i att finna svar på frågor.96 Skillnader mellan finsk och svensk psalmtradition kan delvis förklara synpunkterna, men jag delar skribentens uppfattning i stort. Man kan konstatera en grundläggande skillnad mellan ”Verbumtillägget”, som ”kodifierar” många ungdomsinriktade psalmer av nyare datum,97 och Ps2000 med till största delen nyskrivet material som sannolikt ger störst identifikationsmöjligheter för vuxna mitt i livet.
Etnicitet – samiska psalmer
Etnicitet nämns i projektplanen men definieras och preciseras inte. Arbetsgruppen uppmärk-sammade en inhemsk minoritet, samerna. Man ville att nyskriven samisk psalm skulle ingå i boken och tog därför kontakt med den kommitté som arbetade med en lulesamisk psalmbok, ett norsk-svenskt projekt. Man önskade minst en psalm från varje samisk språkvarietet, syd-samiska, lulesamiska och nordsyd-samiska, och i arbetets slutskede tog man emot tre samiska psalmer med svensk parallelltext.98 Psalmerna har placerats in bland övriga psalmer med hän-syn till varje psalms tema, och söker man samiska psalmer kan det därför vara svårt att finna dem. Mina kommentarer till dessa psalmer avser främst de svenska parallelltexterna, men en
94 Kristus vandrar s. 10; I arbetsgruppens förslag finns en psalm med rubriken ”En psalm på äldre dar”, nr 42. 95 Psaltaren 145:14; Se även nedan i detta kapitel under rubriken ”Förhållandet mellan text och musik”. 96 Ahlstrand s. 19; Böckerman-Peitsalo s. 68.
97 Se kapitel 2 under rubriken ”Verbumtillägget...”; E-post från Per Olof Nisser 2008.10.03.
98 Parallelltexterna är skrivna av ledamöter i den samiska psamkommittén. Kristus vandrar s. 16; Arbetsgruppen /…/ Sammanträde… 2004.12.01-02.
120
av översättarnas kommentarer till relationen mellan original och översättning citeras i några fall.99
Ps 806 ”Solen och månen/Biejjiem jih askem” är en sydsamisk psalm. Enligt över-sättaren Valborgs Mangs Märak är Ps86:21 ”Måne och sol” med text av Britt G. Hallqvist bakgrund till psalmen, men hon uppger att den texten ansetts svår att översätta till samiska. Likheten med ”Måne och sol” är tydlig både i struktur och innehåll, men texten har fått en viss samisk prägel. I första versen nämns ”norrskenets ljus och flammande lågor”, inte bak-grundstextens ”blommor och barn”, och vidare ”Allt som på jorden bor, renar och människor/kom ur Guds skaparhand”. Att norrskenet nämns liksom att renarna nämns före människor som exempel på vad Gud skapat säger något om liv och synsätt bland samerna. Samernas liv nära naturen kan förklara raden ”Med hela skapelsen vi delar framtiden”, som inte har någon motsvarighet i ”Måne och sol”. ”Jesus, Guds son, levde och dog” blir ”Guds son på korset ett offer blivit”, vilket lägger större tyngd på Jesu död. Den glada karaktären i Hallqvists vers om Anden, ”Anden, vår tröst, levande, varm/och helig och stark,/talar om Gud,/stöder och bär/dag efter dag”, kontrasterar mot allvaret i ”Den Helga Anden, vår tröst i nöden/ger tro som bär oss i alla öden”, vilket kan vara en spegling av en pietistisk tradition som är stark i samisk fromhet. Två rader i refrängen har samma lydelse som refrängen i Ps 21, ”Herre, vi tackar dig/Herre, vi prisar dig”.100
Ps 872 ”Maria gråter/Maria tjierrasis”, på lulesamiska, är en bibelparafras om Maria vid Jesu grav.101
Barnpsalmen 889 ”Jesus är den vännen/Jesus le muv”,102 på nordsamiska, togs med trots att barnpsalmer inte ingick i uppdraget. Psalmen har en naiv och samtidigt allvarlig prä-gel och ett evighetsperspektiv, ”Jesus med mig vakar/Jesus i mig verkar/alla dagar /---/ Ordet själens näring, /…/ himlen är vår boning”, vilket leder tankarna till äldre svenska frikyrkliga söndagsskolsånger och väckelsesånger.103
Alla tre texterna innehåller assonanser men saknar slutrim, vilket är vanligt i samisk diktning.104 De skiljer sig från flertalet psalmer i Ps2000 genom sin ålderdomliga prägel och sitt traditionella språk med tydliga inslag av det arbetsgruppen kallade psalmkodspråk.
Psalmernas tänkta användning och målgrupp kommenteras inte i arbetsgruppens rapport, inte heller varför de finns såväl i original som i översättning. Skillnaderna mellan de ter samiska språken är betydande,105 och det är därför inte självklart att alla samer kan ha glädje av samtliga tre psalmer. Eftersom antalet psalmer är så litet och psalmerna har svensk parallelltext verkar tanken snarare ha varit att presentera och ge exempel på samisk psalm än att ge samer tillgång till psalmer på sitt eget språk.106 Värt att notera är att i den norska riks-psalmbok som nu arbetas fram har samerna begärt att 20 psalmer på var och en av de tre samiska språkvarieteterna ska ingå. Den största samiska gruppen utanför Sameland finns i Stockholm, där Stockholms stift bedriver viss verksamhet på samiska. För gudstjänster där
99 E-post från Valborg Mangs Märak 2008.10.31.
100 Vid Ps 14 i den lulesamiska psalmboken, Julevsáme Sálmmagirjje, med samma melodi anges Britt G. Hallqvist som textförfattare. Översättningen är gjord av Frode Fjellheim. Psalmen med originalmelodin av Egil Hovland (Ps86: 21) och Britt G. Hallqvists text ingår också i denna bok (Ps 13), i översättning av Johan Märak. 101 Luk 20:11-1-7. Psalmen kommenteras nedan i detta kapitel även under rubriken ”Genusaspekter”.
102 Ingår även i den lulesamiska psalmboken, översatt till lulesamiska (Ps 194).
103 Till exempel “Vi har fått en barnavän”, i: Söndagsskolans Segertoner. Samlade och redigerade av Einar Ekberg och Emil Peterson. 16 upplagan. Stockholm/Filadelfia 1952. Nr 1; Selander I 2008 s. 184.
104 Öystein Skille, ”Samisk salme” (S. 327-336 i: Dejlig er jorden. Psalmens roll i nutida nordiskt kutur- och
samhällsliv. Studier under redaktion av Karl-Johan Hansson, Folke Bohlin, Jörgen Straarup. Åbo/Åbo akademis förlag. 2001) s. 330.
105 Cecilia Christner Riad, ”Sydsamiskans comeback” (S. 12-17 i: Språktidningen 2008:april) s. 14. 106 Kommenteras ej i Kristus vandrar.
121
trycks i allmänhet psalmblad med psalmer på de tre olika samiska språken.107 En stor del av de psalmer som sjungs i samiska församlingar är översättningar ur rikskyrkornas psalm-böcker.
Två psalmböcker på officiella minoritetsspråk för bruk i Svenska kyrkan har getts ut. En lulesamisk psalmbok fastställdes av kyrkomötet 2004 och gavs ut 2005.108 Ps86 har över-satts till finska och gavs ut med ett tvåspråkigt tillägg med 49 psalmer speciellt för denna bok 2003.109
I Luleå stift pågår ett pilotprojekt där svenska psalmer översätts till meänkieli, torne-dalsfinska. Luleå och Härnösands stift bedriver gemensamt projektet Samiskt kyrkoliv, inom vilket man gett ut ett häfte med ett 30-tal sånger och psalmer på nordsamiska, främst tänkta för barn.110 På övriga officiella minoritetsspråk finns inga psalmer utgivna av Svenska kyrkan.
I många av Svenska kyrkans församlingar bedrivs i dag verksamhet som medför kon-takter med människor med många fler språk än de officiella minoritetsspråken. Behov av psalmer på många olika språk kan alltså finnas.
Genusaspekter
I arbetsgruppens slutrapport pekade man på behov av ”psalmer som skrivs utifrån kvinnliga perspektiv” liksom vikten av att psalmtexter skapas ”utifrån ett medvetet genderperspektiv”. Man konstaterade att det dock inte hade varit möjligt i arbetet med Ps2000 och föreslog därför att en särskild grupp skulle tillsättas för att arbeta med genderfrågor kring psalmtexter och liturgiska texter.
Genusaspekter på texter belystes av psalmskaparna Fred Kaan och John L. Bell när de besökte arbetsgruppen.111 Båda framhöll att sexistiskt språk inte får förekomma i psalmer och efterlyste ”könsmässig balans”. Bell pekade på att språket i psalmerna till stor del är manligt liksom att flertalet psalmförfattare är män medan kvinnorna utgör majoritet bland gudstjänst-besökarna. Han ställde den retoriska frågan om det ska finnas könsneutrala psalmer.112
För att granska alla texter utifrån genusperspektiv anlitade arbetsgruppen feministteo-logen Anna-Karin Hammar. Hammar granskade texterna under arbetets gång och delgav gruppen sina resultat.113 Tillsammans med projektledaren granskade Hammar även det
slut-liga förslaget.114 Från detta sammanhang noteras i arbetsgruppens rapport att ”i ett religiöst symboliskt universum som under århundraden förbundit Gud och man, Gud och Herre, medan kvinna förbundits med en i förhållande till både Gud och män underordnad position, behövs en kraftfull nykonstruktion för att kunna bryta med de gamla mönstren”.115
107 www.stockholmsstift.se/verksamhet/minoritetsspråk/samisksprakigtarbete 2008.12.10; E-post från Valborg Mangs Märak 2008.10.31, 2008.11.05, 2008.12.10.
108 Julevsáme sálmmagirjje. Stockholm/Verbum 2005.
109 Ruotsin kirkon virsikirja. Den svenska psalmboken på finska. Stockholm/Verbum 2002. Åtta av psalmerna i tillägget har svenskt ursprung.
110 ”Psalmer nu på meänkieli” (S. 23 i: Kyrkans tidning 2010.03.31); Marita Sköldberg, ”Tillfällig barnkör sjung-er samiska sångsjung-er” (S. 8 i: KörJournalen 2010:2).
111 Se kapitel 3 under rubriken ”Uppdragets genomförande /…/ Extern medverkan”.
112 Kristus vandrar s. 14; Arbetsgruppen /…/ Minnesanteckningar 2003.01.27; Statistik över könsfördelning bland gudstjänstbesökare i Svenska kyrkan förs inte. Fördelningen uppskattas till 60 procent kvinnor och 40 procent män enligt muntlig uppgift av Jonas Bromander.
113 Se även kapitel 2 under rubriken ”Verbumtillägget /…/ Texter: Genusaspekter”; Hammar medverkar själv som översättare i Ps2000 med översättning av Ps 849 ”Kom Gud med fred” av Maggie Hamilton och i ”Ver-bumtillägget” av Ps 718 ”Hennes starka vingar bär”.
114 Kristus vandrar s. 15f, 22.
122
Agneta Lejdhamre som utformat en metod för analys av könskonstruktion i psalm-texter116 har även analyserat språket i Ps2000 med avseende på könsmarkörer och redovisat resultatet i en tidskriftsartikel.117 Hon finner språkbruket här mera jämställt än i Ps86 och i Ps90 och menar ”att församlingarna i Svenska kyrkan i Psalmer i 2000-talet har ett litet men dock redskap i sin strävan efter jämställdhet”. Hon redovisar att 60 procent av texterna i Ps2000 innehåller könsmarkörer mot 75 procent i Ps90 och 92 procent i Ps86 och ser ten-densen till en minskad mansdominans som tydlig, även om han fortfarande är mer frekvent än hon. Lejdhamre anger antalet könsmarkörer som konnoterar man till 280 och kvinna till 102. Gudomligt och manligt har inte samma starka samband som i Ps86, och nu kan Gud tilltalas mamma, som i Ps 850 ”Mamma! Var är du?”. Hon konstaterar att cirka hälften av de 116 nya psalmerna innehåller könsmarkörer mot 70 procent i ”Ps90-urvalet”, men separerar i sin analys i övrigt endast delvis de 116 nya psalmerna från de 50 psalmerna i ”Ps90-urvalet”.
Bokens delar skiljer sig åt, och eftersom tyngdpunkten i mitt arbete ligger på den första delen har jag ansett det motiverat att granska delarna var för sig. Jag har använt mig av Lejdhamres definitioner och metoder. Här redovisas min genomgång av de 116 nyskrivna psalmerna, alltså den första delen, medan genomgången av ”Ps90-urvalet” redovisas i kapitel 5 tillsammans med en jämförelse med de nyskrivna psalmerna under samma rubrik som här, ”Genusaspekter”.
I de nya texterna är det vanligt med direkttilltal till Gud, vilket gör det lättare än i
om-tal att undvika könsbundna pronomen för Gud. 68 av de 116 psalmerna, 58 procent, är fria från könsmarkörer.118 Exempel är Ps 802 ”Du, Gud, kan visa nya vägar” och Ps 805 ”Du Ska-parande” som båda har du-tilltal till Gud genomgående liksom Ps 808 ”Vad är Gud?” som slutar med en coda där Gud tilltalas, ”Kanske att jag mötte dig/men jag gick förbi”. I Ps 870 ”För att du kom” vävs beskrivningen in i du-tilltalet så att inga könsbundna pronomen behö-ver användas trots att texten är en bibelparafras.
I många av texterna finns könsneutrala ord. I Ps 902 ”Psalm vid konfirmation” är till-talet du och Gud medan konfirmanderna och de unga omtalas. Fyra av de fem psalmerna för dop är fria från könsmarkörer och innehåller flera neutrala ord, barn, människa och lilla liv.119 Ordet syskon finns i Ps 874 ”Röj plats för tron” och syskonskap i Ps 834 ”Gud av rättvisa och frihet”. Ps 811 ”Vi tackar för skörden”120 innehåller det könsneutrala mänskor [people], och