Användning av internet för att ladda hem musik: ett fördjupande exempel

En av de enskilda aktiviteter som ungdomarna under dagboksveckan ägnar mest tid åt är att ladda ner musik från internet. Vid undersökningstillfället använde de flesta ett program som heter Napster som också laddats ner från internet. Programmet gjorde det möjligt att gratis (utöver kostnader för uppkoppling) ladda hem i princip vilken musik som helst från internet.

Musik som laddas hem från internet är i så kallat mp3-format och kan antingen spelas upp direkt från datorn eller, om man har tillgång till CD-brännare, brännas på en CD-skiva. Principen bygger på att man över internet laddar ner musik från andra datorer som är uppkopplade på internet.

Därmed kan man få tillgång till skivsamlingar över hela världen.

För alla som inte har tillgång till fast uppkoppling (vilket vid undersöknings-tillfället var alla utom 2) är nedladdning av musik en tidskrävande aktivitet.

Under dagboksveckan ägnar sig totalt 14 ungdomar i genomsnitt 23 minuter per dag åt denna aktivitet. Denna aktivitet utgör hela 22 % av ungdomarna totala internetanvändning under dagboksveckan. Mycket av denna tid består

hälften av denna tid samtidigt ägnar sig åt någon annan aktivitet, för det mesta en annan aktivitet på internet eller på datorn (t.ex. spel).

Det har förekommit en hel del skriverier i tidningar om Napster.

Skivindustrin har varit oroad över nedladdningens effekter på skivförsäljningen. Hela denna diskussion har egentligen handlat om substitution eller substitutionspotential mellan å ena sidan att ladda ner musik via internet och å andra sidan att köpa skivor i butikerna (dvs. mellan en IKT-baserad och en resbaserad aktivitet). Det är dock främst de ekonomiska och inte de rumsliga effekterna av en sådan substitution som diskuterats. Denna oro medförde att Napster hamnade inför rätta och att programmet i den form som dessa ungdomar ägnade sig åt finns inte mer.

Det finns emellertid fortfarande många andra möjligheter för den som vill och har kunskapen, att ladda hem musik från internet.

En central utgångspunkt i intervjun har varit å enda sidan ungdomarnas nedladdning av musik från internet och å andra sidan deras inköp av musik i butik. Man kan urskilja följande handlingsstrategier (tabell 7.3.).

Tabell 7.3. Gymnasieungdomarnas strategier för att hämta hem musik, nedladdning från nätet kontra inköp i butik.

Laddar ner musik från internet

Laddar inte ner musik från internet

Köper musik 11 ungdomar 4 ungdomar i skivbutik

Köper sälla/aldrig 12 ungdomar 16 ungdomar musik i skivbutik

Källa: Intervjuundersökning

Av intervjuerna framgår att sammanlagt 23 av de 43 ungdomarna i någon omfattning ägnar sig åt att ladda hem musik från internet. Dessa 23 ungdomars berättelser om hur och av vilka skäl man använder sig av Napster ser ganska olika ut. Tabellen ovan visar att 11st ungdomar använder en

”blandstrategi”. De använder Napster för att ladda hem musik från internet till sin dator, men de köper också musik. Man kan också se (i dagboken) att flera av dessa 11 ungdomar ägnar sig mycket åt båda dessa aktiviteter. De både laddar ner musik och besöker skivbutiker flera gånger under dagboksveckan. Denna grupp består således främst av mycket musikintresserade ungdomar. De berättar hur de på olika sätt använder Napster som ett komplement till att köpa musik. Napster beskrivs bl.a. som en möjlighet till att få tillgång till musik som man inte kan få tag på i butikerna, t.ex. outgivet material eller material från livekonserter. De använder också internet för att ladda ner musik som de tycker om men inte vill (har råd med att) köpa. Internet används också för att utforska och få ett

”smakprov” på ny musik som man funderar på att köpa. Nedan ges exempel detta.

Napster används för att få tag på musik som inte finns att få tag på i skivbutiker

För det första använder ungdomarna internet för att ladda ner musik som de upplever att de inte kan köpa i butikerna. Det kan vara gammal musik, ovanlig musik eller musik som inte finns utgiven på skiva. Internet ger dem tillgång till ett annat sortiment än vad butikerna gör.

”Sånt som inte går att köpa. Jag har laddat ner mycket äldre grejer. Det finns ofta mycket äldre grejer att få tag på”(14)

”Oftast är det musik som man inte alls kan få tag på. Jag tycker det är underbart med Napster…Jag laddar också ner musik som inte går att köpa. Men genom internet kan man få tag på i stort sett allt, man kan få tag på det mesta. Det är där man kan få tag på det.”(39)

”Det är inte musik jag annars hade köpt, utan musik som inte går att få tag på i butiker, som tex livespelningar” (8)

Napster används för att ladda ner musik som man är nyfiken på men inte vill (har råd med) att köpa

För det andra använder ungdomarna internet för att ladda ner musik som de är nyfikna på men inte vill köpa. Detta är antagligen en ekonomisk fråga i grunden. Flera av ungdomarna berättar att det finns musik som de vill ha, men inte tillräckligt mycket för att betala en massa pengar för den. Man kan kanske säga att internet därmed ”sänker ribban” för vilken musik man tycker att man vill skaffa sig.

”Musik jag inte lyssnar på jättemycket och inte vill lägga ut 160 kronor för, så bränner man ner istället”(15)

”Det är musik jag inte vill köpa. Om det t.ex. bara finns en bra låt på en skiva så laddar jag ner låten istället för att köpa hela skivan”(3)

”Om jag hör en ny låt som jag tycker är bra, men inte vill köpa singeln eller skivan brukar jag hämta ner den…om det är en låt som jag tycker om och inte hade haft internet hade jag ändå inte köpt hela skivan för den låten”(34)

Napster används för att utforska ny musik, som ett smakprov

För det tredje används Napster som ett sätt att utforska och få smakprov på ny musik, exempelvis musik man har läst om i en tidning eller hört talas om på annat håll. Detta verkar vara ett sätt att lära känna musik innan man bestämmer sig för om man skall köpa den eller inte. Ungdomarna berättar att de via internet kommer i kontakt med musik som man annars inte hade gjort, att det ger dem idéer.

”När jag använder Napster så använder jag det ofta för att få ett smakprov sedan går jag och köper skivan om jag tycker om den”(15)

”Jag laddar mest ner för att lyssna på nya band. Jag köper det sen. Det är inte så att jag laddar ner hela skivor”(8)

”Det är dels musik som jag bara är lite nyfiken på och sedan är det ofta så att eftersom man laddar ner musik från olika personers datorer så hittar man någon som visar sig ha ungefär samma musiksmak som man själv har så kanske det finns någon grupp som man inte känner igen namnet på, så laddar man ner den musiken”(25)

”Jag brukar ladda ner musik som jag är tveksam till. Om det är skitbra beställer jag den, ända från USA ibland”(39)

Denna aktivitet jämförs bland annat med att gå till skivaffären och lyssna på ny musik. Man sitter istället hemma och lyssnar.

”Man kan gå dit och lyssna [dvs till skivbutiken] men det är smidigare att sitta hemma och så glömmer man ofta vad det var man skulle lyssna på om man är i skivbutiken”(2)

Napster används som ett komplement till musikkanaler i radio och TV

12 ungdomar berättar att de använder Napster (i mer eller mindre omfattning) men att de mycket sällan eller aldrig köper skivor. Dessa ungdomar beskriver inte nedladdning från internet som ett substitut till att köpa skivor. De menar att de aldrig har varit några stora skivköpare, varken före eller efter Napster. Dessa ungdomar berättar att de bland annat använder Napster till att ladda ner låtar som man hört på radio eller TV. Napster beskrivs således snarare som ett komplement till radions och TV:s musikkanaler än som ett substitut till att köpa skivor. Några av dessa ungdomar berättar också att Napster främst har använts som en form av underhållning eller förströelse, där skälva musiken verkar ha underordnad betydelse.

Ungdomarna berättar att de från internet laddar ner vissa låtar som de tycker om, t.ex. hitlåtar som de hört på radion eller TV:n. Man skapar sig en lista över låtar som man spelar upp direkt från dator, kanske istället för att behöva vänta på att de skall komma i radion. De kan lätt och snabbt hitta de låtar som de för tillfället tycker om att lyssna på och spelar upp dessa direkt från datorn. En tjej berättar t.ex. att hon laddar ner musik varje vecka.

”Det har hänt ganska mycket, kanske tre låtar i veckan. Det går i vågor”(41)

Samtidigt berättar hon att hon aldrig köper skivor.

”Nej det gör jag inte. Jag får i födelsedagspresent eller lånar av kompisar” (41)

Andra ungdomar berättar också att de främst laddar ner hitlåtar som de hört på radion eller TV.n.

”Det är musik som jag hört på radio eller TV och man letar bara allmänt om man hittar något kul”(21)

”Jag tycker det är jättebra att kunna ladda hem musik. Man kan få fram och lyssna på det bara just då”(11)

”Det är nästan alltid låten jag är intresserad av. Oftast hör jag den på radio, på mp3 så försöker jag komma ihåg namnet på låten eller gruppen, så skriver jag in det…Jag har få singlar eller skivor”(33)

Napster används även som ett tidsfördriv eller underhållning

Några ungdomar berättar att de använder Napster till att ladda ner ”roliga”

eller ”dåliga” låtar mest på skoj. Det kan handla om t.ex. barnvisor från när de var små, låtar från 80-talet som man tycker är roliga att lyssna på, osv.

”Det kan vara musik till ett barnprogram som man tittade på när man var liten. Det är mest sådana saker jag laddat ner. Lite dålig och rolig musik som det är kul att lyssna på, som barnprogram eller åttiotalsmusik”(6)

Ungdomarna köper den musik de verkligen vill ha

Ett generellt intryck som omfattar samtliga av de 23 ungdomar som använder sig av denna IKT-baserade aktivitet är att de köper den musik de verkligen vill ha eller tycker riktigt mycket om. De tycker att det är en annan känsla att ha den riktiga skivan.

”Det är billigare att ladda ner på Napster men är det en bra artist så är det klart att jag går och köper skivan ”(20)

”Nej jag tror inte det, man vill ju än då alltid ha skivan…jag köper ganska mycket skivor. Jag tycker om att sitta och bläddra i boken. Det är inte samma sak utan.”(34)

”Det är onödigt att ladda ner hela skivan. Det har jag bara gjort en gång. Jag köper alla skivor och all den musik jag tycker är bra”(39)

De ungdomar som inte laddar ner musik från nätet

I tabell 7.3 kan man också se att det finns en grupp ungdomar som köper musik i butiker och därav verkar ha ett musikintresse men som ändå inte använder internet för att ladda hem musik. (Det finns även de som gör varken eller men de kanske inte är lika intressanta eftersom de kan antas sakna intresset i grunden). Jag har funnit det intressant att också diskutera med dessa ungdomar varför de väljer att inte ägna sig åt denna IKT-baserade aktivitet. Några hävdar att det tar får lång tid, att den uppkoppling de har är för långsam för att det skall vara meningsfullt och att det därmed också blir för dyrt. Andra är emot det på grund av att han just vill ha den riktiga CD-skivan.

”Nej vi har för dåligt modem och bara en telefonlinje så jag tycker inte att det är värt det. Det är inte värt att vänta 20 minuter för att ladda ner en låt. Men annars skulle jag göra det, om jag hade bättre uppkoppling” (31)

”Jag har inte gjort det, min lillasyster gör det men jag tycker att det tar för lång tid. Jag orkar inte vänta så länge” (32)

”Som jag sa försöker vi i familjen hålla nere telefonräkningen” (24)

”Men jag är lite emot att ha det hemma. Jag vill nog ha en CD-skiva att hålla i och sätta på.

Det är inte alls samma sak att bränna skivor.” (22)

Möjligen har valet att använda respektive att inte använda en IKT-baserad aktivitet som denna också att göra med intresset för internet överhuvudtaget.

Det verkar finnas ungdomar som laddar ner musik från internet för att de

förströelse. På motsvarande sätt kan man anta att det finns ungdomar som låter bli att ägna sig åt denna och andra IKT-baserade aktiviteter, som de kanske egentligen skulle ha nytta av, på grund av att de generellt saknar intresse för datorer och internet.

7.4 DATOR OCH INTERNET TILL UNDERHÅLLNING- &