Dagboksundersökningen

Dagbokens utformning, undviker förstrukturering.

Dagboksundersökningen omfattar således 43 personer som skrivit dagbok under vardera en vecka. Metoden att använda dagböcker för att studera människors aktivitetsmönster har utvecklats inom tidsgeografin. Metoden kan beskrivas som en form av observationsmetod där det är undersöknings-personen själv som observerar och tecknar ner sin vardag (Ås 1978). Att skriva aktivitetsdagbok är en för undersökningspersonen krävande metod.

Därför är det extra viktigt att dagboken är lätt att hantera och lätt att förstå. I både utformning och genomförande av dagboksundersökningen har jag hämtat inspiration från Ellegård & Nordell (1997). De menar att det skall vara så enkelt och så naturligt som möjligt för undersökningspersonen att skriva i dagboken och de också ger flera råd om hur dagboken kan utformas. Sådana råd handlar t.ex. om att dagboken bör vara liten och behändig och lätt att bära med sig. Vidare att det är viktigt att dagboken inte skall verka akademisk eller konstgjord.

I praktiken innebär detta att man undviker all förstrukturering av dagboken.

Det finns t.ex. inga förkonstruerade tidsintervall i dagboken och individen beskriver med helt egna ord allt hon gör i dagboken (Ibid 1997).

I denna dagboksundersökning har helt vanliga (randade) skrivböcker (i storlek som en halv A4 sida) använts. Fem rubriker, skrivna på varje uppslag i dagboken, utgör de enda bestämda riktlinjer som undersökningspersonerna har att rätta sig efter då de skriver i dagboken. Dessa rubriker är följande:

-Klockslag/tidpunkt -Vad gör jag -Var är jag

-Vem är jag tillsammans med -Använder jag IKT eller telefon.

KL VAD GÖR JAG VAR ÄR JAG MED VEM ANVÄNDER

JAG IT/TEL.

14:30 Köper skivor på skivhugget Masthuggstorget ensam nej

16:00 Går till bussen Masthuggstorget ensam nej

16:05 Åker buss på bussen ensam nej

16:10 Mamma ringer på mobilen på bussen ensam mobil

16:11 Lägger på på bussen ensam

16:20 Går av bussen och går hem på väg hem ensam nej 16:30 Kommer hem, äter middag och umgås med

mamma

köket mamma nej

18:30 laddar ner låtar rummet ensam internet

20:00 tittar på TV matrummet 2 kompisar TV

23:00 dricker te köket 2 kompisar nej

24:00 går och lägger mig rummet ensam nej

Exempel: Exempel från en dag i en av gymnasieungdomarnas dagbok

Vid det första mötet med ungdomarna, som också var det tillfälle då dagböckerna delades ut, gavs även både muntliga och skriftliga instruktioner (se bilaga 1) om hur man skulle skriva i dagboken. En viktig instruktion var t.ex. att det endast är tidpunkten då varje aktivitet startar som anges i dagboken och att slutpunkten för varje aktivitet utgörs av startpunkten för efterföljande aktivitet. Jag uppmanade även ungdomarna att vara mer detaljerade i sina beskrivningar de stunder under dagen då de använde IKT (t.ex. att alla telefonsamtal kom med) och att det också var viktigt att alla resor och fysiska förflyttningar kom med. Detta innebar att de samtidigt kunde välja att vara något mindre detaljerade i sina beskrivningar av andra slags aktiviteter, t.ex. att de kunde vara mer kortfattade och att vissa aktiviteter t.o.m. kunde klumpas samman. En avslutande uppmaning var att det var mycket viktigt att alla dagens aktiviteter i någon form fanns med i dagboken och att det inte fick förekomma några tidsluckor (dvs stunder där man inte gör något alls). För att underlätta skrivandet i dagboken delade jag även ut ett av mig konstruerat exempel på hur en dag i dagboken skulle kunna se ut.

Med dessa instruktioner delades dagböckerna ut. Ett problem med undersökningen är att det kan vara lätt att glömma av att skriva i dagboken.

För att så långt som möjlig undvika detta problem bad jag deras lärare att påminna dem om att skriva i dagboken. Jag skickade även varje dag under dagboksveckan ut ett påminnelse e-mail till varje undersökningsperson. Jag uppmanade även ungdomarna, både muntligen och via e-mail att påminna varandra. När sju dagar hade gått återvände jag till skolan och samlade upp dagböckerna. Alla ungdomar skrev inte dagbok under samma vecka.

Dagboksveckan syftar till veckan under vilken varje undersökningsperson skrev i dagboken. I praktiken är det frågan om flera olika veckor. De 43 ungdomarna skrev sina dagböcker under fem olika sjudagarsperioder i oktober och november månad år 2000.

Bearbetning av dagböckerna sker systematisk och med utifrån perspektiv Som tidigare nämndes användes dessa dagböcker som ett underlag för den intervju som följde en kort tid efter dagboksveckan. Detta innebar att jag först var tvungen att göra en mycket snabb och översiktlig analys av varje persons dagbok innan det var dags för intervjun. I praktiken innebar detta att jag läste igenom dagboken, skaffade mig en översiktlig bild av personens IKT-användning och vardag i övrigt. I vissa fall använde jag även intervjun för att kolla uppgifter i dagboken som jag tyckte såg konstiga ut.

Vid ett senare tillfälle renskrevs och kodades dagböckerna. Ingen förhandskategorisering sker således av dagböckerna. Varje individ får själv och med egna ord beskriva de aktiviteter man ägnar sig åt under dessa sju dagar. Varje dagbok blir därmed ett högst individuellt dokument där benämningar av aktiviteter, noggrannhet, mm varierar från person till person.

Vid bearbetning av dagböckerna krävs dock en hög grad av systematik och objektivitet. Varje dagbok måste bearbetas på samma sätt, struktureras i samma form. Grunden för att göra detta är kategorisering. Kategoriseringen är ett sätt att få systematik och struktur i dagböckernas alla noteringar. All information i dagboken, alla kolumner (dvs tid, aktivitet, plats, vem man är tillsammans med, användning av IKT) kategoriseras. Ingen kategorisering är gjord på förhand utan den skapas efteråt utifrån det empiriska underlaget.

Kategoriseringen har skett på lite olika sätt beroende på den information som behandlas. Varje aktivitet i dagboken beskrivs till att börja med efter dess varaktighet i minuter. Viss information i dagboken har delats in i ett mycket begränsat antal kategorier. Detta gäller t.ex. platserna där aktiviteter utförs som består av kategorierna hemma, på skolan, på annan plats, m.fl. (fullständig kodlista finns i bilaga 2). Detsamma gäller den sociala dimensionen, som bara omfattar de tre kategorierna ensam, tillsammans med en person eller tillsammans med flera personer. IKT-kolumnen är också förhållandevis enkel att kategorisera. Den omfattar kategorierna dator (som betyder icke-kommunikativ datoranvändning), internet (icke-kommunikativ dator-användning), fast telefon samt mobiltelefon.

Kategoriseringen är mer besvärligt när det gäller de aktiviteter ungdomarnas ägnar sig åt. Den allmänna regel som jag har följt är att kategoriseringen av IKT-baserade aktiviteter skall vara så detaljerad och finfördelad som möjligt.

När det gäller vardagens övriga aktiviteter är kategoriseringen för det mesta något mera allmän och i fråga om vissa aktiviteter är den mycket allmän. Den mycket allmänna kategoriseringen gäller främst aktiviteter i hemmet som är förknippade med mathållning (t.ex. laga mat och diska) och hygien (t.ex.

duscha, borta tänderna) som jag har valt att klassificera som ”omsorg”.

Kalkylprogrammet Excel har används för att analysera informationen i dagboken. Resultaten från dagboken presenteras främst i kvantitativ form.

Tyngdpunkten ligger på presentation av den adderade tidsanvändningen till IKT och olika IKT-baserade aktiviteter. Materialet erbjuder även en möjlighet till presentation av realtidsanvändning, dvs hur vardagens aktiviteter följer varandra i sekvenser. På några ställen rapporten ges även sådana exempel.

Justeringar av materialet på grund av bortfall och andra problem

Ungdomarna blev instruerade att skriva dagbok under en vecka. Totalt fem ungdomar fyllde inte i sina dagböcker under alla sju dagarna. I tre fall fattas en dagboksdag och i två fall fattas två dagar. För att underlätta analysen av materialet har jag här valt att göra en justering av materialet. Genom att kopiera ifyllda dagboksdagar har jag sett till att samtliga undersökningspersoner har sju dagboksdagar. När en helgdag har saknats har jag kopierat den andra ifyllda helgdagen (i inget fall saknas båda helgdagarna). Om en vardag saknats har jag kopierat en av de ifyllda vardagarna. Det totala antalet dagboksdagar i undersökningen är således efter dessa justeringar 301 stycken (7 dagar gånger 43 individer).

Ett annat problem i dagboksundersökningen är tillförlitligheten i ungdomar-nas uppgifter. Man kan t.ex. se att det finns en ganska stor variation mellan ungdomarna i hur detaljerat de har skrivit i sin dagbok. I den mån detta varit möjligt har jag använt intervjun för att fråga och ibland korrigera vissa saker som sett konstiga ut eller verkat orimliga. Det kan t.ex. gälla situationer där man glömt fylla i en aktivitet och att föregående ifyllda aktivitet därför ter sig onormalt långvarig. Om någon inte har ringt ett enda telefonsamtal under en eller i något fall flera dagar har jag frågat undersökningspersonen om detta stämmer eller om det kan vara så att man glömt att skriva ner något samtal.

Det finns naturligtvis en gräns för hur mycket sådana justeringar man kan göra i efterhand. Emellertid har behovet av justeringar mycket sällan uppstått. I de allra flesta fall där jag ställt dessa frågor svara ungdomarna att uppgifterna i dagboken är korrekta (t.ex. att man alltid talar sällan i telefon, eller dyl.) Intervjuerna styrker snarare bilden av att de ursprungliga uppgifterna i dagböckerna är tillförlitliga.

Vid bearbetningen av ungdomarnas dagböcker framgick att viss information inte på ett konsekvent sätt hade registrerats och därför inte heller kan användas i analysen. Detta gällde bland annat telefonsamtalens ärenden (dock möjligt att skilja mellan t.ex. mobilsamtal, sms och spel på mobilen).

Antalet e-mail en undersökningsperson fick eller skickade under en dag framgick inte heller på ett konsekvent sätt. Däremot framgår alla tillfällen där en person kollar sin e-mail eller skriver e-mail (men alltså inte antal e-mail per tillfälle) och även den samlade tidsåtgången till denna aktivitet. Detta är problem som antagligen går att rätta till vid nästa undersökningsomgång (även om jämförbarhet över tid går förlorad). Då kommer jag även att försöka samla in uppgifter om var de människor befinner sig (på ett ungefär) som man kommunicerar med via olika kommunikationsmedel. Detta har inte alls behandlats i denna dagboks-undersökning (men diskuteras däremot i intervjun).

Är dagboksveckan en normalvecka?

Om dagboksveckan är en normalvecka eller inte är svårt både för mig och även för ungdomarna att svara på. Ett allmänt intryck är emellertid att ungdomarnas fångades under en period på terminen då det var exceptionellt mycket arbete med skolan, framför allt inlämningsuppgifter av olika slag.

Detta innebär att den sammanlagda tiden till läxläsning, renskrivning av

innebär samtidigt att tid till andra aktivitet, möjligen IKT-baserade aktiviteter, kanske är lägre än vanligt.