I VILKA SITUATIONER ANVÄNDER UNGDOMARNA SINA MOBILTELEFONER

10.3.1 Mobilen används för att planera (eller slippa att planera) sin vardag En central aspekt i ungdomarnas mobilanvändning kan sammanfattas med begreppet planering och koordinering. Möjligen kan man hävda att mobiltelefonen används som ett instrument för att minska eller slippa planering av vardagen. Nästan alla ungdomar beskriver mobiltelefonen som ett sätt hålla koll på kompisarna, ett instrument för att samordna och underlätta möten. I allmänhet beskrivs mobiltelefonen i positiva ordalag.

Mobiltelefonen ger en ökad frihet i när och var man skall träffas, man blir mindre beroende av på förhand bestämda tider och platser för möten, man kan ändra sig i sista stund, ställa in möten, osv. Det finns många exempel på detta i intervjuunder-sökningen.

”Man blir mer rörlig med mobilen. Om man är ute på stan och träffar folk slipper man ha bestämda fasta tider. Istället för att sätta upp små rutor att leva efter. Man kan ringa och –jaha du är i närheten skall vi träffas någonstans” (28)

”Jag blir irriterad på folk som inte har mobil. Det är mycket bättre att inte behöva bestämma så där jättekonkret när man skall träffas utan har telefonkontakt istället. Jag stör mig väldigt mycket på folk som inte har mobil”(19)

”Mobilen underlättar mycket för mig, annars hade man fått ha mer bestämda tider”(13)

”Mobilen är bra när man skall träffa någon person ute, då behöver man t.ex. inte säga någon exakt tid när man kommer utan typ jag ringer när jag börjar närma mig”(9)

”Om man skall göra något under dagen så har man massor av lösa trådar, så säger man att man ringer till varandra sedan när man har bestämt sig”(11)

”Man säger vi ses i stan men bestämmer inte på förhand var, man blir inte lika planerad, lite flummigare”(16)

”Man planerar mindre. Man tar för givet att man skall få tag på varandra när man har mobil

”(26)

Ett bra exempel på detta; som är vanligt förekommande i intervjuerna; är att mobiltelefonen används vid förseningar. Man kan kanske säga att mobilen

”underlättar” förseningar och samtidigt gör dem mer legitima och accepterade.

Många ungdomar berättar om situationer där man använder mobiltelefonen då man själv eller den man väntar på är försenad. Man ringer för att försäkra om att man är på väg, för att ta reda på var den andra befinner sig, osv.

”Det skulle vara jobbig utan mobil eftersom jag är en sådan som alltid kommer för sent. Det är att bra att kunna få tag på andra människor. Då kan jag ringa och säga att jag är sen” (37)

”Jag använder mobilen mest för att andra skall få tag på mig…om någon är försenad är det bra att veta var personen är och att den är på väg”(5)

”Just det där att stämma träff. Vissa av mina vänner har svår att vara där som de skall vara vid rätt tidpunkt. Då är det bra att kunna ringa och fråga var dom håller hus” (41)

”Den är alltid med och jag har alltid på den. Jag använder den mest till korta samtal för att bestämma saker, t.ex. var man skall träffas, om man är sen så kan man ringa och berätta det och liknande saker” (38)

Detta verkar ha medfört att man successivt har anpassat sitt beteende efter denna nya möjlighet att ständigt kunna få tag på varandra. Man tillåter varandra att inte vara lika noga med tider. Därmed gör mobiltelefonen med stor sannolikhet också att förseningar blir mer vanligt förekommande.

”Jag skulle ha svårt att överleva utan mobil. Det är ingen som håller tider lägre. Man märker det när man har bestämt tid med någon och inte har mobilen med sig så blir allt katastrof

”(27)

”Nu skiter man i om man håller tiden, folk får ringa till mobilen”(35)

Detta verkar även medföra en ökad frustration när man skall hantera situationer utan mobiltelefonen, t.ex. om man har glömt den, batterierna är slut eller om någon av kompisarna saknar mobiltelefon. Flera ungdomar berättar om stor irritation, stress eller otålighet över att inte kunna få tag på andra människor.

”…jag stör mig väldigt mycket på folk som inte har mobil och som är försenade.”(19)

”Det är verkligt frustrerande om någon inte har mobil”(16)

”Det är jobbigt att inte kunna bli nådd om det skulle vara något”(11)

”Det är irriterande att inte kunna får tag på någon. Alla har ju mobil.”(9)

Den konstanta tillgängligheten medför således ändrade beteenden och konventioner som främst handlar om att man är mindre beroende av och tar mindre hänsyn till fasta tider. Klockan underordnas tillgängligheten som instrument för samordning av människor i tid och rum (dvs fysiska möten).

Denna konstanta tillgänglighet underlättar möten mellan människor och det finns också exempel på att den genererar möten genom att den ökar möjligheten för mer spontana och oplanerade möten mellan människor.

Detta gäller i första hand ungdomar som ständigt bär sin mobiltelefon med sig. Dessa ungdomar använder mobiltelefonen i skolan, på raster och ibland

även på lektioner (vilket bl.a. framgår av dagböckerna). På rasterna används den t.ex. om man vill ha tag på en kompis som går i en annan klass, t.ex. för att äta lunch tillsammans.

”Om man är på stan kan jag ibland ringa till en kompis och jaha du har också rast, skall vi träffas på stan. Det är lättare att träffas med mobilen”(16)

”Under dagarna om man har olika lektioner än klasskompisarna och bestämmer träff när man skall äta lunch och annat”(15)

”Jag tror inte att man skulle träffas lika ofta på dagarna, t.ex. på raster eller direkt efter skolan är det svårt att få tag på varandra”(10)

”Jag hade missat flera möten. Jag hade planerat vardagen annorlunda [dvs utan mobil] (41)”

På vardagskvällar eller helger används mobilen t.ex. för att veta när och var man skall möta sina kompisar. Ett exempel är en tjej som har handbollsträning och match många dagar i veckan. Hon använder sin mobil för att efter träningen ta reda på var kompisarna håller hus.

”Efter handbollen kan jag ringa och be om skjuts eller när jag skall träffa mina kompisar på helgerna kommer jag ofta en eller två timmar senare på grund av min träning. Då underlättar det att jag kan ringa och säga när dom kommer och fråga var dom är.”(11)

Det finns många fler exempel på liknande situationer, att man är upptagen på grund av t.ex. idrott och använder mobilen som ett lätt sätt att ändå kunna få tag på kompisarna.

”Eftersom jag aldrig är hemma skulle dom aldrig lyckas få tag på mig om jag inte hade haft mobil”(9)

Mobiltelefonen används således för att i olika situationer få tag på eller vara tillgänglig för sina vänner, för att kunna träffas. Enligt flera av ungdomarna leder detta till att man troligen träffas mer än vad man annars skulle ha gjort.

De menar att det finns tillfällen eller situationer som man antagligen skulle missat utan sina mobiltelefoner. Det verkar rimligt att den allmänna förekomsten av mobiltelefoner i denna grupp även uppmuntrar mer spontana och oplanerade möten och infall.

Vissa ungdomar bär inte med sig mobilen överallt utan tar med sig den i situationer där man vet/tror att man kommer att behöva den. Här är utrymmet för spontana och oplanerade möten inte lika stort.

”jag har sällan med mobilen…det är sällan jag kommer ihåg att ta med den, jag tar alltid med den när jag har längre ärenden eller när jag skall gå på fest”(3)

”Mest kvällstid när jag går ut med kompisarna, man tappar alltid bort folk, man ringer varandra för att hålla reda på vad dom andra är. Det är mest kvällstid jag använder mobilen”(18)

Många ungdomar (både bland de mest frekventa användarna och bland dem som använder mobiltelefonen ganska lite) har således positiva erfarenheter av att mobiltelefonen ger dem ökad handlingsfrihet. Det finns emellertid även en baksida av denna ökade tillgänglighet och flexibilitet i planeringen av vardagen. Några ungdomar berättar om att mobilen medför onödigt mycket

till sista stund. Detta upplevs av vissa snarare som ett hinder för att kunna planera.

”Samtidigt som det kan göra att man blir överstressad, så många människor som man skall träffa och skicka SMS till och så kan man ringa till alla som man har på så sin telefonlista, man kommer inte undan heller. Det är nästan att man är för åtkomlig” (28)

”Jag hatar mobilen, eller nej det gör jag väl inte eller jo. Jag tycker att den är jobbig. Jag vill riktigt gärna slippa den ibland, men eftersom jag har mobil tycker jag att jag skall ha den med och ha den på. Annars är det ju meningslöst att ha mobil…men det är ett stressmoment. Det finns telefoner överallt. Hemma har vi dels sladdlös vanlig telefon och en massa mobiltelefoner, så det finns alltid telefoner i närheten.” (35)

Mobiltelefonen ger en ökad bekvämlighet som man efterhand blir van vid och får svårt att klara sig utan. Flera ungdomar beskriver även en form av mobilanvändning som de själva upplever som ganska onödig.

”Det är mycket ring på vardagarna i skolan, även om det väl är ganska onödigt så gör man det ändå. Hvitfeldtska är ganska stort och det är jobbigt att springa omkring och leta efter folk.

Sedan går man ner på stan och fikar och då kan det vara bra att han den så man vet var alla är”(20)

”Så man förstår att det är ett ganska onödigt behov eller det är egentligen inget behov från början men det blir det ”(34)

”Om jag är på väg hem från skolan och har tråkigt eller känner mig ensam så ringer jag till någon” (28)

10.3.2 Textmeddelanden/SMS har en annan funktion än mobilsamtal.

I de situationer som beskrivs ovan används mobiltelefonen mest för samtal, t.ex. att man ringer till varandra och bestämmer när man skall träffas. Det finns en annan sida av ungdomarnas mobilanvändning, som inte alls handlar om att planera eller organisera vardagen. Den används även som en form av förströelse, eller underhållning. Detta gäller användningen av mobilen till att spela spel (vilket är ganska få) men framför allt till att skicka textmeddelanden. Textmeddelanden verkar även ha en rent social funktion.

De används främst för att muntra upp eller skoja med sina vänner och utgör samtidigt också en form av förströelse.

Det är tydligt att mobilens textmeddelanden används på andra sätt än mobilsamtal. Flera ungdomar berättar att SMS mest används som en ”kul grej”. Man skickar roliga, snälla eller ”söta” meddelanden till varandra.

”SMS är lite mer roligt. Något man gör för skoj skull ”(32)

”SMS är mer en rolig grej” (5)

”Jag skojar mest när jag skickar SMS. Det är korta meddelanden, typ –lycka till på provet.

Det är inget som egentligen spelar någon roll” (35)

”SMS använder jag för att skicka små roliga meddelanden för att muntra upp folk”(9)

”SMS använder jag mest för att skicka uppmuntrande meddelande om någon är ledsen” (40)

Ibland skickas SMS vid tillfällen när man inte har något att göra eller är uttråkad, t.ex. på spårvagnen eller på en lektion. Mobiltelefonen används då som en form av förströelse.

”Det är något att hålla sig sysselsatt med. Eller om man har en lektion som är lite tråkig tar man upp mobilen lite diskret” (34)

”När jag är uttråkad och inte har något att göra, en meningslös grej för att få tiden att gå. Det är roligt att skicka kul meddelanden till en kompis”(6)

”Jag kan SMS:a på lektionen. Ibland skickar jag fem SMS på en lektion. För att man har tråkigt och läraren pratar om något ointressant ”(41)

”När man har tråkigt. När man inte har något att göra, t.ex. på lektionerna ibland om man har tråkigt kan man skicka ett SMS ”(36)

”Om man inte har något att göra kan man skicka lite SMS. Det är lite utfyllnad, på bussen eller något. Det är mest på skämt, inget man kan ringa om på samma sätt. Man kan skicka smileys ”(32)

”Ibland använder man det för att skriva skumma grejer till varandra. Vi skickar bitar av låttexter till varandra som man skall tolka så skriver man något tillbaka med en annan låttext.

Så håller man på så. Det är väl något som växt fram på grund av meddelandena. Det hade väl aldrig gått att göra med vanliga samtal” (28)

Det finns emellertid exempel på mer funktionella användningsområden även för textmeddelanden. Ett sådant exempel är om man inte kan få tag på en person, eller om man vet att den person man vill ha tag på är upptagen och inte vill störa. Textmeddelanden används i situationer där man vill få fram ett meddelande men inte har tid eller lust att tala i telefon.

”När man inte får tag på en människa i telefon skickar man SMS istället”(10)

”Eller om man vet att den andra inte har på sin mobil så kan man skicka ett SMS ”(29)

”Om man inte vill att personen skall få skäll av läraren”(11)

”Det är vissa människor som jag inte orkar eller vill prata med. Då kan jag skicka ett SMS istället bara för att höra av mig till den personen.” (34)

En annan viktig anledning till att skicka textmeddelanden istället för att ringa är att det är ett betydligt billigare sätt att kommunicera. Ungdomarna berättar om situationer där man t.ex. har lite pengar kvar på sitt telefonkort och väjer textmeddelande för att spara pengar. Textmeddelande används även för mindre viktiga, eller mindre akuta ärenden.

”Det kan hända att jag använder SMS på dagarna och mobil på kvällarna efter klockan sju för att det är billigare” (26)

”När man inte har så mycket pengar kvar och det bara är något kort man vill säga ”(29)

”Ibland kan man skicka flera stycken fram och tillbaka, man kan samtal genom det. Man kan skicka fyra SMS utan att det kostar mer än att prata i en minut.”(16)

”SMS skriver jag om det inte gör något att personen inte får tag på det med detsamma”(13)

Många av ungdomarna berättar att man tvärtom alltid använder samtal när

” om jag har någon viktigt att säga använder jag samtal”(5)

”Men alltid om det är något viktigt ringer man”(9)

”Samtal använder jag om det är viktigt att personen får det nu, t.ex. en tid att träffas eller om det är något långt meddelande, något man behöver tala igenom”(13)

Det finns även andra situationer där ungdomarna upplever fördelar med SMS. Det kan i vissa situationer vara enklare att skriva ett meddelande till någon än att ringa och prata. En av tjejerna som nyligen träffa en kille berättar om en sådan situation.

”Det är perfekt med SMS när man precis har träffat någon, som jag och min pojkvän, då är det lättare att börja med att skiva något SMS och så ringer man till varandra sen.”(11)

En av ungdomarna berättar att han aldrig använder SMS för att skicka meddelande till kompisar. Däremot använder han det till en tjänst där han får nyheter och aktieinformation. Han är den enda av ungdomarna som använder mobiltelefonen till denna typ av tjänster. I nästan undersökningsomgång blir det intressant att undersöka om denna typ av mobiltjänster blivit mer vanliga.