4.3.1 Fyra provundersökningar av befolkningens kommunikationsvanor För att ge en generell bild av svenska ungdomarnas IKT-användning har data från de årliga nationella kommunikationsvaneundersökningarna (KOM) utnyttjats. Undersökningarnas syfte är att ta fram data om tillgång och användning av IKT-utrustning i den svenska befolkningen och hur den nya kommunikationsutrustningen används i förhållande till det fysiska resandet.
Fyra undersökningar har genomförts av SCB på uppdrag av SIKA (Statens Institut för KommunikationsAnalys). SIKA har ställt datamaterialet till mitt förfogande i detta projekt. (Tekniska rapporter SIKA 1997, 1998, 1999 och 2000)
De KOM-undersökningar som hittills har genomförts är alla provunder-sökningar. Det innebär bland annat att urvalet är mindre och att precisionen därmed i vissa fall är sämre än vid jämförbara undersökningar inom andra områden. Undersökningsupplägg och frågeformulär varierar också mellan undersökningarna och gör att de inte i alla avseenden är jämförbara med varandra. I denna rapport presenteras resultat från de fyra senaste av dessa fem provundersökningar, dvs undersökningarna från åren 1997, 1998, 1999 och 2000. Ambitionen har i alla dessa fyra undersökningar varit att ge en detaljerad beskrivning av alla undersökningspersonernas kontakter under en mätdag. Den första undersökningen från 1996, som alltså inte använts här, bygger helt och hållet på aggregerad insamling av data. Erfarenheterna från dessa provundersökningar skall ligga till grund för framtida kommunikationsvane-undersökningar.
4.3.2 Undersökningens uppläggning
I samtliga fyra undersökningar är ambitionen att få en detaljerad beskrivning av alla en individs (virtuella) kontakter och (fysiska) förflyttningar under en mätdag. Uppgifterna har samlats in via en telefonintervju. Varje person har innan telefonintervjun kontaktats per post. I samband med postutskicket har de informerats om undersökningen och de har även tilldelats en särskild mätdag. De informeras även om att de dagen efter mätdagen kommer att kontaktas per telefon för en intervju där de skall lämna detaljera information om alla mätdagens kontakter och förflyttningar. Från och med 1998 års undersökning introducerades även ett försök med personlig introduktion, vilket innebar att undersökningspersonerna kontaktades per telefon innan postutskicket och informerades om undersökningen. Detta försök bedömdes som framgångsrikt och tillämpades således även i 1999 och 2000 års undersökningar.
I samband med postutskicken har även en dagbok delats ut till varje undersökningsperson. Dagboken skall användas som en hjälp till att minnas och beskriva alla mätdagens kontakter och resor. Denna dagbok var i 1997 års undersökning mycket omfattande och det visade sig att endast 24% av de intervjuade fullt ut hade använt sig av den. Därav innehåller 1998 års undersökning en kraftig nedbantad version av dagboken. I 1999 års
undersökning bantades dagboken ned ytterligare och denna utformning behölls sedan i stor sett till 2000 års undersökning. I 2000 års undersökning hade andelen intervjuade som fullt ut använde sig av dagboken ökat till 53%.
Registreringen av den information som varje undersökningsperson lämnar under telefonintervjun har skett med hjälp av ett windowsbaserat datasystem.
Detta system gör även olika logiska kontroller av de insamlade uppgifterna.
Datamaterialet levereras i form av en databas och samtliga redovisningar i denna rapport bygger på egna bearbetningar av denna databas. Bearbetning har till största del skett med hjälp av ett skräddarsytt menysystem i statistikprogrammet SAS.
4.3.3 Urval och bortfall
Eftersom dessa fyra undersökningar är provundersökningar är det obundna slumpmässiga urvalet (OSU) relativt litet, omkring 1600 intervjupersoner per undersökningsomgång. Urvalet representerar Sveriges befolkning, 15-84 år. I tabell 4.1. nedan presenteras urval och bortfall för samtliga fyra prov-undersökningar.
Tabell 4.1. Urval och bortfall i de fyra provundersökningarna
URVAL OCH BORTFALL
1997 1998 1999 2000
OSU 2520 2530 1296 2470
NETTOURVAL 2500 2468 1288 2440
INTERVJUADE 15-84 ÅR 1624 1542 863 1641
INTERVJUADE 15-19 ÅR 134 105 70 144
BORTFALL 35% 38% 33% 33%
Orsak till bortfall:
Avböjd medverkan 45% 38% 49% 52%
Ej anträffade 43% 52% 38% 36%
Förhinder 12% 10% 13% 12%
Källa: Tekniska rapporter från SIKA, 1997, 1998, 1999, 2000
I 1999 års undersökning är urvalet betydligt mindre än i de tre andra undersökningarna. Endast 863 personer har intervjuats. Bortfallet i de fyra undersökningarna varierar mellan 33 och 38 %. Relevant att notera är dock att de bortfallsundersökningar som gjorts visar att bortfallet genomgående är lägst i den yngsta åldersgruppen, d.v.s. den grupp utgör fokus i denna rapport. Samtidigt är bortfallet mycket högt i de äldsta åldersgrupperna.
Exempelvis i 2000 års undersökning är bortfallet bland 15 till 24 åringar 25 % och hela 47 % bland dem över 74 år.
4.3.4 Anpassning av databasen
För att göra KOM-data så relevanta och intressanta som möjligt att jämföra med resultaten från den intensiva undersökningen har under bearbetningen av materialet den yngsta åldersgruppen delats upp i två åldersgrupper. Med andra ord åldersgruppen 15-24 har delats upp i en grupp med 15-19åringar och en grupp med 20-24åringar. (Viktigt att notera att ungdomarna som deltar i den intensiva undersökningen vid nästa undersökningstillfälle kommer att hamna i den övre av dessa två grupper)
4.3.5 Slumpfel
Slumpfel uppstår alltid när man gör en stickprovsundersökning istället för en totalundersökningen. Urvalsstorleken avgör den precision man kan uppnå i skattningarna. Då observationerna ibland är få i dessa provundersökningar är det viktigt att komma ihåg att skattningar med få och heterogena observationer ger dålig precision. Under sådana förhållanden kommer konfidensintervall att användas.
4.3.6 Databasens innehåll
Undersökningen omfattar ett mycket omfattande frågeformulär som även detta har bantats ned och justerats på olika sätt mellan 1997 och 2000 års under-sökningar.
Databasen innehåller för det första individbundna uppgifter om ålder, kön, sysselsättning, inkomst, boende, mm. Här innefattas även uppgifter tillgång till olika former av IKT-utrustning. För det andra ingår i databasen en fil där samtliga personer som angett att de tagit någon kontakt under mätdagen ingår. Detaljerad information om kontaktsätt, ärende, platser från vilka kontakter görs och tas emot, samt tidpunkt har samlats in för varje kontakt.
Även kontakternas varaktighet i tid har samlats in för fast telefon, mobiltelefon, tele- och videokonferenser, internet och teletjänster.
I databasen finns även uppgifter om mätdagens delresor och huvudresor. I en särskild aktivitetsinriktad fil är det dessutom möjligt att samtidigt behandla hur man dels använder virtuell kommunikation och dels resor för att utföra olika ärenden eller aktiviteter. Även information om långväga resor har samlats in.
Endast en liten del av detta mycket omfattande datamaterial utnyttjas i denna rapport. Detta gäller framför allt tre olika slags uppgifter. För det första studeras befolkningens innehav av olika former av IKT-utrustning i hemmen.
Här belyses förändring över tid, skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Som framgår i tabell 4.1. ovan är omfattar 1999 års undersökning ett betydligt mindre antal intervjuade än de tre övriga undersökningarna. Vid jämförelser över tid har därför resultaten från 1999 års undersökning helt plockats bort. Således behandlas här enbart datamaterial från 1997, 1998 och 2000 års undersökningar. För det andra studeras IKT-användningens omfattning och ärenden under mätdagen. Denna analys
fokuseras främst kring ungdomsgruppen. När det gäller mätdagens kontakter är undersökningarnas innehåll delvis olika och därför svåra att jämföra över tid. Av detta skäl presenteras enbart en ögonblicksbild (dvs. inte förändringar över tid) av mätdagens IKT-användning. För att förbättra analysunderlaget har dessutom undersökningarna från 1999 och 2000 slagits samman och utgörs således tillsamman underlaget för denna analys. Skillnader mellan män och kvinnor och jämförelser mellan åldersgrupper presenteras också. För det tredje har i några fall även samvariationer mellan undersökningspersonernas virtuella och fysiska kontakter studerats.
KAPITEL 5: