DATOR OCH INTERNET TILL SKOLARBETE
8.5 ÄR IKT-BASERADE ALTERNATIV VID UTFÖRANDE AV SKOL- SKOL-ARBETE SUBSTITUERANDE ELLER KOMPLETTERANDE
Sammanfattningsvis visar det sig således att nästan hälften av ungdomarna använder en ”blandstrategi” för att söka information till skolarbete. De använder sig med andra ord av både internet och bibliotek De huvudsakliga skäl eller intentioner som ungdomarna anger till att använda IKT är för det första att det är det lättaste alternativet. Detta omfattar en tidsrumslig dimension, framför allt att man slipper ta sig till ett bibliotek, men också en innehållslig dimension, dvs att informationen på internet t.ex. är kortfattad och i redan sammanfattad form. För det andra är ett viktigt skäl till att använda internet att det ger tillgången till en annan typ av information än vad biblioteken gör, t.ex. om väldigt aktuella ämnen, biografier, mm.
Totalt 11 ungdomar berättar att de enbart (nästan enbart) använder sig av internet när de skall söka information och ytterligare 11 ungdomar hävdar att de enbart använder sig av biblioteket. De skäl som dessa ungdomar anger till att göra som man gör handlar bl.a. om att man bara ser svårigheter och nackdelar med ”det andra” sättet. Ungdomarna har således mycket olika uppfattningar om dessa båda informationskällor, som verkar vara mycket beroende av de grundkunskaper och den vana man har i att hantera datorer och internet respektive bibliotek.
Att söka information till skoluppgifter är en aktivitet som ungdomarna främst har fått bekanta sig med under de senaste ett eller två åren. Eftersom de flesta ungdomar har haft tillgång till internet längre än så är det svårt att ställa frågor om hur de bar sig åt innan de fick tillgång till internet eller hur de tror att de skulle gå tillväga om de inte hade tillgång. Jag har ändå försökt att diskutera dessa frågor med ungdomarna.
För 11 ungdomar är dessa skolarbeten i hög grad IKT-baserade aktiviteter.
Vid en första anblick är det kanske lätt att anta att det är i denna grupp som de största förändringarna måste ha skett. Med andra ord, att detta i själva verket är ett uttryck för en tydlig substitutionsprocess mellan resbaserade aktiviteter (informationssökning på bibliotek) och IKT-baserade aktiviteter (informations-sökning på internet). En djupare diskussion med ungdomarna visar emellertid att så inte riktigt är fallet. Detta är som sagt en grupp ungdomar (nästan bara män) som har en mycket liten erfarenhet av bibliotek och enligt dem har detta inte alls att göra med internet. De har aldrig i sitt liv varit några biblioteksbesökare och hävdar att de inte skulle gå till biblioteket oftare om de inte hade haft internet i hemmet. En man säger t.ex. att han inte
”jag har ingenting där [på biblioteket] att göra ”(10)
”Nej det gör jag aldrig [dvs går aldrig till biblioteket]. Ibland sitter jag på skolbiblioteket och pluggar till ett prov, men aldrig för att söka information”(22)
Det är också relevant att notera att denna grupp i hög grad består av ungdomar som har en mycket god vana eller goda erfarenheter i att hantera en dator. De tycker att det är lätt att söka och hitta relevant information på internet.
”När man kan hitta lika bra information på internet om inte bättre är det smidigare att använda internet”(14)
På frågan om hur de hade gått tillväga utan tillgång till internet svarar flera av dem att de hade använt läroböcker, uppslagsverk eller andra böcker som finns tillgängliga i hemmet. Någon svarar att han då kanske skulle vara tvungen att gå till biblioteket. Internet används således inte i första hand som ett substituerande alternativ, snarare som ett kompletterande eller som ett nytt sätt att söka information som passar just dessa ungdomar väldigt bra.
Den grupp där det antagligen kan ha skett störst förändringar är de 21 ungdomar som använder sig av ”blandstrategin”, dvs. som i hög grad använder både internet och bibliotek för att söka information. Vissa av dessa ungdomar menar att internet utgör en helt och hållet kompletterande aktivitet. I realiteten borde detta innebära att dessa ungdomar ägnar sammanlagt mer tid åt sin skolarbeten än vad de annars skulle ha gjort. Det intressanta är emellertid att de fortsätter att besöka biblioteket och att internet som IKT-baserad aktivitet därmed inte används för att substituera biblioteksbesöket.
”Nej det händer aldrig, internet är ingen ersättning för böcker...nej jag lånar inte färre böcker”(42)
”[Lånar du färre böcker?] Nej det gör jag inte. Det är snarare en extra grej utöver, t.ex. om några fakta ändras hela tiden så är det bra med internet” (21)
”[Lånar du färre böcker?] Nej det tror jag inte. Det är mer som ett komplement”(13)
”[Lånar du färre böcker?] Nej det tror jag inte utan jag använder fler olika källor istället.
Det är lite olika information och man kan behöva både och. På biblioteket kan man åtminstone hitta rätt grejer. På internet kanske man inte hittar. Det kan ta jättelång tid ”(41)
”[Åker du mindre ofta till biblioteket?] Nej det gör jag inte. Jag söker överhuvudtaget mer information nu än vad jag har gjort förut. Det beror på gymnasiet, vi har fler arbeten och inlämningsuppgifter än vad vi haft tidigare. Det är lätt att gå till biblioteket och leta. Det är lätt att hitta saker och dom på stadsbiblioteket brukar vara ganska snälla och hjälpa ”(40)
Andra av dessa ungdomar hävdar att internet definitiv har ersatt, substituerat, deras användning av biblioteket. De använder uttryckligen internet för att slippa ta sig till biblioteket särskilt under vissa förhållanden (t.ex. litet arbete, regnigt, ont om tid, osv). Substitutionen är inte total utan delvis.
”Ja absolut. Förut var jag på biblioteket för att kolla mail medan jag lånade böcker. Jag är jätte-sällan på biblioteket... Ja faktiskt, men det kan också vara så att dom arbeten vi har nu är mer inriktade på aktuella saker och då är det lättare att hitta än i böcker” (28)
”Ja det har det helt klart gjort [dvs. ersatt böcker], jag det tror jag [mindre till bibliotek] jag skulle gå oftare till biblioteket [utan internet]” (30)
”Jag åker mindre till biblioteket nu än innan vi fick internet” (12)
Många av ungdomar uttrycker sig mindre bestämt på denna fråga. De säger att de nog besöker biblioteket mindre än vad de annars hade gjort, men att skillnaden inte är särskilt stor. Dessa ungdomar använder inte internet som en medveten strategi för att slippa biblioteken.
”Det har nog inte ersatt böcker. Det är mer att det vidgar ens möjligheter. Hittar man en bra bok så lånar man den... I viss mån kanske internet tar över för att det är smidigare med internet, det är en bekvämlighetsfaktor. Man behöver t.ex. inte tänka på att lämna tillbaka boken inom en viss tid. ”(39)
”Ja det tror jag, men inte mycket mindre” (31)
” [Mindre ofta till biblioteket?] Lite kanske till dom arbeten jag pratade om nyss hade jag fått gå till biblioteket och lånat böcker om jag inte hade haft internet. Men jag går fortfarande till biblioteket ganska ofta. Jag tittar först på internet för att se vad jag hittar. Hittar jag inte allt jag behöver går jag till biblioteket ”(34)
”Jag går lika ofta till biblioteket... På ett sätt tror jag att det blir mindre i biblioteket. Om jag lånar böcker och inte hittar allt jag behöver vet jag alltid att jag kan kolla upp det på internet när jag kommer hem. Annars hade jag nog stannat och skrivit arbete på biblioteket för att se att jag hade allt jag behövde ”(26)
En tjej hävdar att hon tvärtom besöker biblioteket mer på grund av internet, dvs. att fler resor genereras.
”Jag tror att jag går mer till biblioteket nu. Jag uppskattar biblioteket mer nu när jag har använt internet” (35)
På motsvarande sätt som när det gällde dator är en mycket viktig egenskap hos internet att det finns att tillgå i hemmet. Dvs hade det inte funnits i hemmet hade man inte bemödat sig med att använda det. Kanske man kan säga att tillgång genererar användning och behov. Detta styrker ett vinstperspektiv på teknikanvändningen, dvs att den främsta fördelen med internet är bekvämligheten snarare än informationen som sådan.
”Om jag inte hade haft internet hemma så hade jag i princip hoppat över att använda det till skolarbete” (42)
Vissa av ungdomarnas uppskattar dock att besöka biblioteket och detta utgör således inte någon aktivitet som man önskar substituera eller byta bort.
Stadsbiblioteket, som är det bibliotek de flesta ungdomarna använder sig av när de skall söka information, ligger dessutom alldeles i närheten av deras skola. Det innebär därför inte någon stor ansträngning för dem att ta sig dit, t.ex. efter skolan slut, eller på raster. Biblioteket innefattar mycket mer än bara att söka information. I dagboken förekommer flera exempel på att man går dit tillsammans med andra klasskompisar för att t.ex. läsa till prov. Det är också viktigt att komma i håg att informationen på biblioteket och på internet inte heller är helt utbytbara. Det är ofta frågan om helt olika slags information som man söker på internet och på biblioteket vilket innebär att de antagligen i praktiken just kompletterar varandra på olika sätt.
”Det är lättare med böcker, klarare och mer rakt på sak... jag tycker det är en mysig känsla att gå till biblioteket och slå i böcker...Det är alldeles för många böcker för att jag skall orka söka själv” (35)
”Ja men jag går hellre till biblioteket. Det är mysigare. Man brukar få så många träffar på internet så att man blir alldeles vimsig. Ibland får man träffar som inte alls har med det man söker att göra...Ibland brukar jag börja själv på biblioteket, sedan ber jag personalen om hjälp för att få förslag om vad man kan söka om som ligger lite runt omkring, lite utanför bara själva titeln på arbetet. Det brukar dom kunna hjälpa till med på biblioteket. Jag tar mer hjälp av dom nu än vad jag gjorde tidigare” (39)
Biblioteket, med dess böcker, tidningar, tidskrifter, mm utgör i många avseenden en helt annan slags informationskälla än vad internet gör.
Informationen på biblioteket är för det första publicerad vilket i sig innebär en gallringsprocess i fråga om vilken slags information som finns där och inte finns där, framför allt i fråga om kvalitet, men kanske även ämnesinriktningar. För det andra har de flesta biblioteken också sina gallringsprocesser med sina speciella sortiment och inriktningar. Detta innebär både fördelar och nackdelar gentemot internet. Kvaliteten och trovärdigheten är bristfällig på internet samtidigt kan man i och med att informationen inte först behöver publiceras få tag på mycket mängder av information som man inte kan hitta på ett bibliotek. Man kan även få information genom direkt interaktion med människor. Internet och bibliotek används ofta som kompletterande informationskällor. Detta beror antagligen delvis på att de i grunden inte omfattar samma slags information.
Att skriva skolarbete på datorn är däremot, åtminstone om man ser i ett lite längre tidsperspektiv, en rent substituerande aktivitet. Denna IKT-baserade aktivitet har substituterat handskrivna eller eventuellt maskinskrivna skolarbeten, som förmodligen också är aktiviteter som i hög utsträckning ägt rum i hemmen. Det är intressant att notera att av de IKT-baserade aktiviteter som diskuteras i denna rapport är det i samband med denna aktivitet som ungdomarna tydligast uttrycker ett beroende av tekniken. Den allmänna tillgången till datorer i hemmen har gjort det tämligen enkelt för lärare att ställa krav om datorskrivna inlämningsuppgifter och arbeten. Jag har diskuterat med ungdomarna hur de skulle gått tillväga utan tillgång till tekniken i hemmet. Eftersom ingen av dem för skrivmaskin på tal som ett alternativ till datorn ser de framför sig en situation där de skulle vara tvungna att ge sig av till bibliotek eller skola för att använda datorerna där. Detta är något som nästan alla ungdomar beskriver som mycket besvärligt. En viktig aspekt hos datorn som arbetsredskap handlar i detta sammanhang om att den skall finnas tillgänglig i hemmet.
KAPITEL 9: