9. Arbetet med andra felbeteenden i trafiken
9.1 Ej använt bilbälte
Ungefär en tredjedel av de som omkommer i personbil är obältade och många liv skulle kunna räddas om den generella bilbältesanvändningen ökade (Trafikverket, 2019a). Trafikverkets mätningar av bilbältesanvändning som genomförs vid cirkulationsplatser i sex mellanstora städer visar på en högre bilbältesanvändning (98,6 %) än de mätningar som NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) gör i samtliga kommuner (95,6 %). Det förklaras av att Trafikverkets mätningar mer speglar genomfartstrafik (Trafikverket, 2019a; NTF, 2019), men det kan också bero på att de sex mellanstora städer som Trafikverket valt att genomföra mätningar i inte är representativa för landet som helhet. NTF:s undersökningar visar nämligen att det finns en stor skillnad mellan bilbältesanvändningen i olika kommuner. Lägst bilbältesanvändning är det i Jämtlands och Norrbottens kommuner (90%) och högst i Stockholms, Hallands och Jönköpings kommuner (98 %) (NTF, 2019). De kommuner med lägst värde i 2019 års undersökning av NTF var Härjedalen (69 %), Gnesta (74 %), Arjeplog (75 %) och Överkalix (77 %). Eftersom antal mätningar är få i vissa kommuner (NTF, 2019) kan det för att jämföra bilbältesanvändning i olika kommuner vara mer rättvisande att ta fram ett medelvärde för de sju år som NTF genomfört mätningar i samtliga kommuner i Sverige102. De fem kommuner med högst
bilbältesanvändning under de senaste sju åren är: Halmstad (99,4 %)
Älvsbyn (99,1 %) Hyltebruk (99 %) Umeå (98,8 %) Norrköping (98,6 %)
100 Inom polisen används ofta begreppet aggressiv körning och en kort beskrivning av detta begrepp skulle
kunna vara en förare, som tar sig rätten att begå ett flertal trafikbrott under en kort tidsperiod där andra trafikanter utsetts för direkt fara. Körsättet utmärks ofta av en hög hastighet, korta avstånd till framförvarande fordon, våghalsiga och farliga omkörningar, ej användning av körriktningsvisare, chansartad körning vid bl.a. körfältsbyten, stopplikt, väjningsplikt m.m. Körkortsomhändertagande enligt körkortslagens 5 kap 7§ p4 ska ske av polisman om förare överstigit högsta tillåtna hastighet med 30 km/h, kört mot rött ljus, ej iakttagit stopplikt, kört om på övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt (aggressiv körning).
101 Sonja Forward uppger att hon brukar dela in medvetna felhandlingar i tre grupper:
1. De som inte upplever att deras beteende är riskabelt → Ett invant beteende.
2. De som inte upplever att deras beteende är riskabelt → Beteendet kopplat till aggressivitet. 3. De som söker risker.
102 I bilaga 12 redovisas värdena för samtliga kommuner utgående från NTF:s mätserie för respektive år.
Sedan 2013 har den generella bilbältesanvändning ökat med 3 procent i landets kommuner (NTF, 2019), vilket betyder att det redovisade medelvärdet för kommunerna i genomsnitt ligger någon procent under det senaste årets mätning av bilbältesanvändningen.
De kommuner med lägst uppmätt bilbältesanvändning de senaste sju åren är: Pajala (71,4 %) Överkalix (72,6 %) Gnesta (76 %) Härjedalen (77,5 %) Hällefors (79,8 %)
Kallberg m.fl. (2008) konkluderar att det finns goda möjligheter att påverka bilbältesanvändning genom övervakning och att effekten kan öka genom lokal publicitet och kampanjer (se även ETSC, 1999). Det kan noteras att i fyra (Pajala, Överkalix, Gnesta och Hällefors) av de fem kommuner där bilbältesanvändning de senaste sju åren var som lägst utfärdade polisen inte något ordningsföreläggande under år 2019 vad gäller att förare och passagerare ej använt bilbälte. I den femte kommunen (Härjedalen) utfärdade polisen ungefär en ordningsbot i månaden för detta brott. Det betyder att i denna kommun, där det i 2019 års mätning var 31 procent förare/passagerare som inte använde bilbälte103, rapporterades ungefär en promille i förhållande
till antal invånare i kommunen104. Flest ordningsföreläggande per invånare för detta brott
utfärdades i Torsby kommun (ca 5 promille) och Malmö stad (ca 3 promille)105. I tabell 6 framgår
att frekvensen av antal ordningsföreläggande som polisen utfärdar för detta brott i landets kommuner generellt sett är låg:
Tabell 6: Frekvensen av antal utfärdade ordningsförelägganden under år 2019 för brottet ej använt bilbälte fördelat på i vilken kommun dessa har utfärdats i106.
Antal ordningsföreläggande
under år 2019 i antal kommuner
0 11
<12 164
<52 259
>=183 6
>=365 2
103 Medelvärde de senaste sju åren ligger på drygt 22,5 procent
104 Antal ordningsföreläggande/antal invånare=1,3 promille. Personer kan ibland rapporteras utan att ordningsföreläggande kommer ifråga, men vid tidigare datainsamling (bl.a. Holgersson, 2005) har dessa visat sig vara få i förhållande till ordningsförelägganden att detta påverkar utfallet i liten utsträckning. En genomgång av 1000 slumpmässiga hastighetsöverträdelser på laserprotokoll visade att det fanns en skillnad mellan orter gällande hur många som förnekade en hastighetsöverträdelse. På landsbygden låg nivån på 1 %. I orter över 100 000 invånare hamnade nivån på 2-4 %. I Stockholm fanns det områden där siffran kom upp till 6-8 %, medan den i andra områden i Stockholm låg på 2-3 % (Holgersson, 2014a, sidan 55).
105 Se bilaga 14. 106 Se bilaga 13.
Tabell 6 visar att:
I 11 kommuner skrevs inget ordningsföreläggande under år 2019 för att någon ej använt bilbälte.
I drygt hälften av landets kommuner utfärdades ett sådan ordningsföreläggande i genomsnitt mindre än en gång i månaden.
I nästan 90 procent av landets kommuner skedde det i genomsnitt mindre än en gång i veckan.
Det var bara två kommuner i landet där ett ordningsföreläggande för detta brott i genomsnitt utfärdades en gång per dag eller mer.
Flest ordningsföreläggande för detta brott utfärdades i Malmö stad (1160 st) följt av Stockholm stad (627 st), Göteborg (305 st), Helsingborg (291) och Jönköping (208). Det betyder att i Malmö utfärdades nästan dubbelt så många ordningsföreläggande för detta brott som i Stockholm och nästan fyra gånger som många som i Göteborg. Trots detta är det bara en bråkdel av de som gör sig skyldiga till detta brott som rapporteras. På många platser i de större kommunerna passerar under vissa tidpunkter per dygn mer än 1000 fordon per timme (se exempelvis Holgersson, 2014a, bilaga 13). För en kommun som Stockholm betyder det att det under flera timmar varje dygn på många platser passerar ett fordon i genomsnitt varannan minut där förare/passagerare inte använder bilbälte107, men det utfärdas bara i genomsnitt två ordningsförelägganden i hela
kommunen för detta brott per dygn. Det kan jämföras med att det i Stockholms kommun under år 2019 i genomsnitt utfärdades drygt 1400 parkeringsanmärkningar på kommunal mark per dygn108 (till detta kommer parkeringsanmärkningar som är utfärdade av privata bolag). I figur 3
visas de kommuner som polisen utfärdar ett ordningsföreläggande i veckan eller fler för brottet att någon ej använt bilbälte.
107 Om man utgår från att NTF:s undersökningar är representativa för trafikflödet. 108 Se bilaga 15 och bilaga 16.
Figur 3. Kommuner (markerade med rött) där polisen en gång i veckan eller oftare under år 2019 utfärdat ett ordningsföreläggande för att någon ej använt bilbälte.
Det kan jämföras med figur 4, som visar de kommuner där mer än 5% av passagerarna/förarna inte använder bilbälte109:
Figur 4. Kommuner (markerade med rött) där det vid NTF:s mätningar under 2019 har visat sig att fler än 5 % av passagerarna/förarna inte använder bilbälte.
109 Utgår från NTF:s mätningar år 2019. För att ta hänsyn till eventuella missvisande värde under år 2019
på grund av få mätningar i enstaka kommuner redovisas på kartan inte de kommuner där den