Polisens sätt att genomföra och redovisa LAU-tester, 2008 (Woxblom m.fl., 2008)

I rapporten framgick att det i forskningslitteraturen finns två fundamentala strategier när det gäller polisens arbete föra att minska de alkoholrelaterade trafikolyckorna. Den första handlar om att polisen ska genomföra ett stort antal slumpmässiga kontroller. Den andra om att polisen ska inrikta kontrollerna på tider, platser och mot riskgrupper. I rapporten framgick att polisen i liten grad levde upp till någon av dessa strategier. Det påtalades att polisen visserligen utförde mer än 2,5 miljoner utandningsprov år 2007, men att dessa var långt ifrån slumpmässiga. I rapporten framgick att utandningsproven var något som i huvudsak utfördes i andra hand, vilket innebar på tidpunkter då det var ett lågt inflöde av inkommande samtal till kommunikationscentralen. Kontrollerna var därmed koncentrerade i tid till mellan klockan 09-12 på vardagar. Kontrollerna utfördes dessutom ofta på samma platser, vilket innebar att det var en låg risk att bli stoppad på andra tider och andra platser. I rapporten poängterades att det var viktigt att trafikanter inte skulle kunna förutse var eller vid vilken tidpunkt kontrollerna genomfördes. Det påtalades därför att det krävdes en helt annan strategi och planering av utandningsproven än som var fallet och att det behövde avdelas resurser till att utföra planerade utandningsprov. Detta för att undvika att aktuell arbetsbelastning blev avgörande för om prov genomfördes eller ej. Hänvisning gjordes till annan forskning som visade att när trafikanterna inte kan förutse var och när kontrollerna kommer att utföras kan goda effekter uppnås under lång tid och på ett vidsträckt område även om polisens trafikövervakning ligger på en relativt låg nivå23_{. En central slutsats i rapporten var att en} uppföljning enbart på antal utförda prov därmed var problematisk eftersom det därigenom blev oviktigt var och när proven utfördes.

Förutom att belysa att det finns ett behov av att genomföra ett stort antal slumpmässiga utandningsprov framgick i rapporten att det också var viktigt med målinriktade slumpmässiga utandningsprov. Detta innebär att fokusera arbetet till högriskplatser på högrisktider, men även mot särskilda riskgrupper. Det konstaterades att det krävdes kartläggning och analys för att lyckas med ett sådant arbete och att det var viktigt att arbetet utfördes på ett genomtänkt sätt. I rapporten gavs exempel på sådana tillvägagångssätt. Ett var att genomföra 15-30 minuters kontroller på strategiska platser i mindre samhällen på dag då det är vanligt med alkoholförtäring. Kontrollerna resulterade inte i så många utförda utandningsprov, men gjorde att ryktet om kontrollerna fick stor spridning genom ett väl utbyggt socialt nätverk i dessa mindre orter. Ett annat exempel var att upprätta kontroller på en tidpunkt och plats där många trafikanter passerade i samband med färd till till exempel midsommarfirande. Det viktiga

var då inte att platsen var optimal för att utföra många kontroller utan att de genomfördes på en plats där många såg kontrollen24_{. I rapporten rekommenderades} sedan att komplettera sådana kontroller med en hög polisiär synlighet och kortare kontroller på flera ställen i områden där firandet var omfattande25_{. Den upplevda} upptäcktsrisken kunde därmed hamna på en hög nivå på en plats och vid en tidpunkt där risken för rattfylleri var stor, utan polisen behövde lägga ned stora resurser på detta arbete26_.

Ett annat arbetssätt som lyftes fram i rapporten var inriktade utandningsprov som handlade om att polisen också borde rikta in sitt arbete mot vissa personer eller fordon där man fått tips om eller på annat sätt misstänkte rattfylleribrott. Det handlade inte bara om att lägga resurser på att lagföra dessa personer utan förslag lämnades att polisen kunde ta kontakt med vissa personer och upplysa dem om att polisen skulle lägga ned kraft på att upptäcka om de körde rattfulla och samtidigt erbjuda dem olika former av stöd27_.

I rapporten hänvisades till rikspolisstyrelsens nationella strategi för polisens arbete med trafiksäkerhet där det stod att ”kontroller och provtagning ska utföras planlagt och underrättelsebaserat samt i stor omfattning”. Hur det underrättelseledda arbetet för att öka trafiksäkerheten skulle utföras i praktiken konkretiserades dock inte i polismyndigheternas verksamhetsplaner, utan uttrycktes bara på en generell nivå. Det gällde även i underliggande planer. I rapporten konstaterades att det därför inte var underligt att enbart en liten andel av kontrollerna var underrättelseledda.

I rapporten togs det även bland annat upp att i) informationskampanjer i kombination med kontroller var viktiga för att öka den upplevda upptäcktsrisken, att ii) det fanns ett behov att polisen i högre grad samverkar med organisationer som arbetar med att öka säkerheten i trafiken, iii) att poliser som utför sållningsprov också borde få besluta om att ett bevisprov ska utföras samt iiii) att det fanns ett behov av att ta fram mobila bevisinstrument som kan användas i mindre fordon. Ett förhållande som också togs upp var att det många gånger var svårt att utföra kontroller på platser där det var önskvärt28 och att väghållarna måste ta ett större ansvar för att skapa platser i vägnätet som underlättar kontroller. I rapporten framgick vidare att polispersonalens motivation och kunskap är avgörande för arbetsuppgifternas utförande29 _{och att det saknades en plan} för att förmå poliserna att agera på ett visst sätt genom att påverka deras kunskap och förståelse.

24 _{Hänvisning sker till Homel, 1986; 1988.} 25 _{Hänvisning sker till Clayton, 1997.}

26 _{Hänvisning sker också till Gustafsson & Larsson, 2005.}

27 _{Paralleller drogs till erfarenheter från andra verksamhetsfält där sådana tillvägagångssätt visat sig ha}

varit framgångsrika, se Skubak Tillyer & Kennedy, 2008.

28 _{Hänvisning sker också till Forsman m.fl., 2007.} 29 _{Hänvisas till Holgersson, 2005.}

5.5 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområden,