11. Trafikbrott ett angeläget brottsproblem
12.3 Beskrivningar av polisens trafiksäkerhetsarbete i årsredovisningar,
I en inspektionsrapport om polisen trafiksäkerhetsarbetet framfördes som första punkt i kapitlet ”Iakttagelser” att:
”En övergripande iakttagelse från inspektionen är att flera av de svar som de besökta polismyndigheterna lämnade på de frågor som skickades ut före inspektionen inte överensstämmer med erfarenheterna från inspektions- gruppens besök. Detta framstår för inspektionen som anmärkningsvärt.” (Rikspolisstyrelsen, 2013, sidan 16).
Den skönmålning av verksamheten som tidigare nämnts gäller även polisens trafiksäkerhetsarbete. För att det som presenteras nedan inte ska avfärdas med att det måste bero på misstag eller olyckliga omständigheter presenteras först ett av många exempel från boken ”Polisen bakom kulisserna” (Holgersson, 2014b). I denna beskrivs hur Stockholmspolisen i början av 00-talet gick i bräschen för att bygga upp tilltalande, men missvisande bilder av verksamheter och aktiviteter. Detta tillvägagångssätt fick sedan spridning i andra delar av landet och tog sig i uttryck i bland annat att i olika sammanhang marknadsföra projekt och verksamhetsinitiativ på ett överdrivet positivt sätt (se t.ex Holgersson, 2013; 2014b; Holgersson & Grahn, 2020b). Ett exempel som inte primärt handlar om trafiksäkerhetsarbetet, men som finns skäl att presentera med tanke på det som redovisas nedan, utgörs av den påstådda satsningen på kontaktpoliser i skolor. I tabell 15 åskådliggörs hur kontaktpolisverksamheten har presenterats.
Tabell 15: Presentation av Stockholmspolisens kontaktpolisverksamhet i skolor År Beskrivning av kontaktpolisverksamheten i skolor
2007 I Stockholmspolisens årsrapport påstås att alla skolor har kontaktpoliser168 2008 I Stockholmspolisens årsrapport framfördes att: ”Under hösten 2007 fick alla
Stockholms skolor kontaktpoliser”169
2008 I en verksamhetsplan för polismästardistrikt i Stockholm uttrycks att ”Organisationen med kontaktpoliser i skolorna skall vara genomförd snarast och fungera fullt ut senast den 31 augusti 2008170
2009 I Stockholmspolisens årsrapport framfördes att ”Polismästardistrikten har fortsatt att utvecklat verksamheten med kontaktpoliser i skolorna /…./ Nu finns kontaktpoliser för alla skolor”171.
2010 I regeringsuppdrag som Stockholmspolisens länspolismästare ansvarade för påstods att ”Kontaktpolisverksamheten har funnits under flera år och sedan 2008 erbjuds kontaktpoliser för samtliga 1300 grund- och gymnasieskolor i länet”172 2012 I en skrift om Stockholmspolisens utvecklingsarbete påstods att kontaktpolis-
verksamheten infördes i hela Stockholms län hösten 2007173.
En rundringning till 99 skolor visade dock att det i september/oktober år 2008 var 40 procent av skolorna som inte hade någon kontaktpolis enligt skolledningen. Men även om skolan hade tilldelats en kontaktpolis behövde det inte betyda att man hade kontakt med denna polis. En rektor framförde: ”Skolan har pratat med kontaktpolisen en gång eftersom vi ville ha en träff med henne. Hon svarade att: ’Så jobbar vi inte! Vi besöker inte skolor.”174. Bara drygt hälften av de skolor som uppgav att de hade tilldelats en kontaktpolis kände till dennes för- eller efternamn. Det skiljde sig markant från hur kontaktpolisverksamheten presenterades av Stockholmspolisen i olika sammanhang175.
Det finns anledning att ha ovanstående tillvägagångssätt i åtanke när man studerar hur polisen har presenterat sitt trafiksäkerhetsarbete de senaste åren. År 2017 tilldelades polisens särskilda medel för att bland annat förbättra insatserna när det gäller kontroller av cabotagetransporter176 och flygande inspektioner av nyttofordon. I enligheten med uppdraget
168 Polismyndigheten i Stockholms län, 2007, sidan 8 169 Polismyndigheten i Stockholms län, 2008, sidan 10
170 Framgår av Södertälje polismästardistrikts verksamhetsplan för år 2008 (Holgersson, 2014b, sidan 28). 171 Polismyndigheten i Stockholms län (2009), sidan 5
172 SOU 2010:15, sidan 69. Se också Polismyndigheten i Stockholm (2012), sidan 27, där det framförs att det
infördes kontaktpolisverksamheten i hela Stockholms län hösten 2007.
173 Polismyndigheten 2012 sidan 27.
174 Holgersson, 2014b, sidan 28. Intervju med rektor. Det var tre ytterligare skolor bland de sextiotvå som
uppgav att man hade en kontaktpolis där man framförde liknande erfarenheter.
175 Holgersson, 2014b, sidan 29 - t.ex. artikel på intranet 2007-12-11: ”Bra med närkontakt med polisen” samt
samma artikel på internet.
176 Transporter av gods eller passagerare inom ett visst lands gränser men utfört av företag som är registrerat i
i regleringsbrevet till Polismyndigheten skulle åtgärder som vidtas i dessa avseenden framgå i årsredovisningarna från år 2017 fram till år 2020 (Justitiedepartementet, 2017).
Det som tas upp i en årsredovisning förväntas beskriva det arbete som utförts under det år årsredovisningen avser - om inte annat anges. Av tabell 16 framgår att Polismyndigheten frångår denna princip och återanvänder saker som utförts tidigare år utan att detta tydliggörs. Genom detta hamnar verksamheten och genomförda aktiviteter under det år årsredovisningen avser i en mer positiv dager.
Tabell 16: Presentation av utveckling av kontrollplatser År Beskrivning
2017 I årsredovisning för år 2016 framfördes: ”Under 2016 genomfördes en inventering av samtliga de kontrollplatser som finns med i Transportstyrelsens förteckning. Vid inventeringen framkom det att knappt 20 av de totalt ca 160 kontrollplatserna har en sådan standard och utrustningsnivå att de på kort sikt kan uppgraderas till den nivå som krävs i EU-direktiven. (Polismyndigheten, 2017, sidan 62)
2018 I årsredovisningen för år 2017 framfördes: ”Under året slutfördes en inventering av befintliga kontrollplatser. Inledningsvis identifierades ca 20 kontrollplatser som har en sådan teknisk utrustningsnivå att de med ganska små medel kan uppgraderas till de nya kraven.” (Polismyndigheten, 2018, sidan 84)
2019 I årsredovisningen för år 2018 framfördes att det att det genomförts: ”en omfattande inventering av trafikkontrollplatserna i landet” och att det resulterat i att Trafikverket ”nu har påbörjat en upprustning av 20 prioriterade kontrollplatser” (Polismyndigheten, 2019a, sidan 32).
2020 I årsredovisningen för år 2020 framfördes att ”under 2017-2019” genomfördes ”en omfattande inventering av trafikkontrollplatserna i landet” och att Trafikverket ”nu har påbörjat en upprustning” av 20 prioriterade kontrollplatser. (Polismyndigheten, 2020a, sidan 35)
Att återrapporteringar till regeringen av effekten av särskilda satsningar och direktiv i regleringsbrev innehåller åtgärder som redan tidigare har initierats och redovisats är inget isolerat fenomen som begränsar sig till ovanstående exempel. När det bland annat gäller polisens arbete med hatbrott påstods exempelvis i slutrapporten till regeringen att Polismyndigheten utvecklat sitt arbete genom att starta upp särskilda hatbrottsgrupper - trots att sådana införts innan den tidsperiod återrapporteringen avsåg (Holgersson & Grahn, 2020a). När det gäller polisens Trafiksäkerhetsarbete återfinns ytterligare exempel på detta förfaringssätt. Av tabell 17 framgår att sättet att presentera framtagandet av föreskrifter för flygande inspektion följer samma mönster som redovisningen av inventering av kontrollplatser.
Tabell 17: Presentation av utveckling av kontrollplatser År Beskrivning
2017 I årsredovisningen för år 2016 framföres att: ”Under året har även föreskrifter för flygande inspektion tagits fram samt en kravspecifikation på utbildning och kompetens för bilinspektörer.” (Polismyndigheten 2017, sidan 62
2018 I årsredovisningen för år 2017 framfördes att det tagits fram ”nya föreskrifter för flygande inspektion” (Polismyndigheten, 2018, sidan 84)
2019 I årsredovisningen för år 2018 framfördes att det tagits fram ”nya föreskrifter för flygande inspektion” (Polismyndigheten, 2019a, sidan 32)
2020 I årsredovisningen för år 2019 framfördes att ”Polismyndigheten medverkat vid Transportstyrelsens framtagande av föreskrifter för flygande inspektion samt kompetenskrav för besiktningsmän.” (Polismyndigheten, 2020a, sidan 35)
Ovanstående sätt att presentera verksamheten ger intrycket av att åtgärderna utförts under det år årsredovisning avser eftersom det inte sker någon hänvisning bakåt i tiden. Även andra tillvägagångssätt som skönmålar polisens verksamhet är som tidigare påtalats vanligt förekommande. Det är därför inte förvånande att ytterligare exempel på sådana förfaringssätt återfinns i de senaste årens årsredovisningar vad gäller polisens trafiksäkerhetsarbete. Några exempel:
Ett pilotprojekt som utfördes tillsammans med Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fick relativt stort utrymme i årsredovisningen för år 2019. Beskrivningen av projektet avslutades med påståendet att poliserna som utförde projektet upplevde att allmänheten tyckte att det var ett bra sätt av polisen att arbeta. I beskrivningen av pilotprojektet framfördes också att: ”Det konstaterades att effekten gällande upptäck[t]srisk uteblev hos allmänheten på grund av att projekttiden var för kort.” (Polismyndigheten 2020a, sidan 35). Det bestämda påståendet ”Det konstaterades att” ska jämföras med att det i utvärderingsrapporten uttrycktes ”kan ha berott på” (Forsman & Vadeby, 2019, sidan 9). Dessutom undanhöll polisen i sin årsredovisning två andra skäl till den uteblivna effekten som angavs i utvärderingsrapporten: att polisen inte uppnådde målet om antal kontroller och att polisens sätt att kommunicera inte räckte till för att nå ut till allmänheten i tillräcklig utsträckning. Det var något som var negativt och kunde belasta den positiva bilden av polisen.
I årsredovisningen för år 2019 påtalas att: ”Polismyndigheten har intensifierat trafiksäkerhetsarbetet med fokus på att bidra till att sänka medelhastigheten samt att öka andelen nyktra förare.” (Polismyndigheten, 2020a, sidan 14). Ordet ”intensifierat” skapar en positiv bild av omfattningen av polisens trafiksäkerhetsarbete. I brottsförebyggande rådets redovisning av anmälda brott framgår dock att ”År 2019 anmäldes 85 500 trafikbrott, vilket var en minskning med 6 510 (−7 %) brott jämfört med 2018” (Brå, 2019, sidan 41).
I årsredovisningen för år 2019 väljer polisen att inte bara presentera antal utandningsprov och ange att 2019 års siffror är preliminära. Man väljer även att presentera de senaste tre årens preliminära resultat i en tabell som påvisar en positiv utveckling. Om nivåerna skulle åskådliggöras i ett diagram, tillsammans med det årliga antalet genomförda utandningsprov under en tioårsperiod, skulle det bli uppenbart att ökningen är så minimal att den inte är värd att noteras genom en jämförelse av de senaste årens preliminära resultat. Det upplägg och den redovisningsform som Polismyndigheten väljer förmedlar dock en positiv bild av utvecklingen och används av rikspolischefen när han yttrar sig över det framgångsrika trafiksäkerhetsarbetet under året (se nedan).
Ett diagram över antal döda och skadade från 1970-talet fram till dags datum redovisas i polisens årsredovisning för år 2019 (Polismyndigheten 2020a, sidan 33), men inte antal utfärdade ordningsföreläggande för hastighetsöverträdelser eller utförda utandningsprov. Där begränsas uppställningen till de två föregående åren.
Det framförs i årsredovisningen för år 2019 att ökningen av antal utfärdade böter för hastighetsöverträdelser jämfört med föregående år var 8 procent och jämfört med år 2017 13 procent. Årsredovisningen ger en positiv bild av utvecklingen av antalet utfärdade hastighetsöverträdelser, men om en jämförelse skulle göras längre bak i tiden (som görs när det gäller antal skadade och döda) skulle det bli tydligt att polisens aktivitetsgrad över tid har sjunkit kraftigt - trots att organisationen har fler anställda. Genom vald skärning av statistikjämförelsen är det lätt som läsare att uppfatta att Polismyndighetens beskrivning stämmer och att hastighetskontrollerna är ”omfattande” och att trafiksäkerhetsarbetet har ”intensifierats”.
I de senaste årens årsredovisningar nämns att antal utandningsprov minskat stort i förhållande till hur det såg när antal prov var som högst, men utfallet presenteras på ett sätt att det kan ge intryck av att nivån på antal utandningsprov fortfarande är hög. I årsredovisningen för år 2017 uttrycks att antal utandningsprov är på en hög nivå och av årsredovisningen år 2019 framträder en liknande bild genom påståenden såsom ”är omfattande”. Polismyndigheten väljer att presentera att det under 2019 genomfördes 3000 utandningsprov per dygn (Polismyndigheten 2020a, sidan 33), vilket kan låta mycket när en sådan siffra inte sätts i ett sammanhang. Som tidigare påpekats innebär denna nivå att en uniformerad polis i genomsnitt genomför tre utandningsprov per vecka, dvs färre än ett utandningsprov per arbetspass.
Polismyndighetens tolkning av de årliga kvantitativa åtagandena gentemot EU och FN presenteras i punktform i årsredovisningen för år 2019 (Polismyndigheten 2020a, sidan 35). Hur dessa har uppnåtts redovisas inte genom en tydlig uppställning. Att polisen låg ganska långt (15-20 procent) under två av tre åtaganden gentemot EU och FN blir inte tydligt genom valt upplägg eftersom det krävs att en läsare själv letar rätt på uppgifter i text och gör jämförelser mellan utfall och de kvantitativa åtagandena. Hur många sanktionsavgifter gällande olaga cabotage som redovisas till
men detta presenteras i en egen tabell. Tabellen visar en mycket positiv utveckling. Likaså presenteras antalet bilinspektörer i en tabell, men inte antal trafikpoliser. En sådan presentation skulle visa en negativ utveckling. Sådana redovisningar undviks. Istället gör Polismyndigheten skärningar som kan förmedla en positiv bild av polisens verksamhet.