ARBETE OCH EKONOMI - ATOPISKT EKSEM - JUNI 2021 LEO PHARMA UNDERSÖKNING AV LIVSVILLKOR FÖR PATI

ATOPISKT EKSEM

7.3 ARBETE OCH EKONOMI

Nästan var tredje respondent anpassar sina arbetsuppgifter efter de atopiska eksemen.

Respondenterna har uppmanats att ange i vilken grad de instämmer i ett antal påståenden om deras arbete. De flesta av respondenterna tycker inte att de atopiska eksemen gör att de känner sig otillräckliga eller obekväma i sitt arbete eller sina studier. De flesta respondenter menar inte heller att de har haft några problem med att genomföra en utbildning eller utföra ett arbete på grund av eksemen. Däremot svarar nästan var tredje (32 %) att deras arbete och arbetsuppgifter anpassas efter deras atopiska eksem, och ungefär lika många (31 %) uppger att deras eksem har tvingat dem att byta eller välja bort en utbildning eller ett arbete.

BILD 90: Inställningar till påståenden om arbete.

Källa: ”Ange i vilken grad du instämmer med följande påståenden om ditt arbete.” Not: Baserat på 363 svar.

Eftersom antalet observationer är för få kan vi inte beskriva skillnaderna mellan åldersgrupper eller utbildningsgrupper när det gäller i vilken grad de instämmer (eller inte instämmer) i de olika påståendena om deras arbete. Det finns signifikanta skillnader mellan de olika eksemgrupperna vad gäller i vilken utsträckning deras eksem påverkar deras studier/arbete. Sambandet är negativt, vilket innebär att ju svårare eksemgrad respondenterna har, desto mer instämmer de i de olika påståendena. Personer med svåra eksem är alltså mer påverkade av sina eksem i sitt arbete eller sina studier.

Nästan var femte har varit frånvarande från arbete eller studier på grund av atopiskt eksem under det senaste året.

62 % av respondenterna har inte varit frånvarande från arbete eller studier på grund av eksemen under det senaste året. 9 % har varit frånvarande i 1–5 dagar, 5 % har varit frånvarande i 6–20 dagar och 3 % har varit frånvarande i mer än 20 dagar under det senaste året på grund av sin sjukdom.

BILD 91: Frånvaro på grund av atopiskt eksem under det senaste året.

Källa: ”Hur mycket frånvaro (från arbete, studier osv) har du haft på grund av ditt atopiska eksem under det senaste året?” Not:

Baserat på 600 svar. Av sekretesskäl har kategorierna ”1 dag” och ”2 till 5 dagar” slagits ihop till ”1 till 5 dagar”, och kategorierna

”6 till 10 dagar”, ”11 till 15 dagar” och ”16 till 20 dagar” har slagits ihop till "6 till 20 dagar". Dessutom har grupperna ”Jag har inte arbetat det senaste året” och ”Jag arbetar inte längre” slagits ihop till ”Jag har inte arbetat”.

Det finns ett signifikant positivt samband mellan eksemgrad och antalet frånvarodagar från arbete eller studier.

Det betyder att personer med svår eksemgrad har signifikant fler frånvarodagar jämfört med de två andra eksemgrupperna.

Eftersom antalet observationer är för få har vi inte kunnat undersöka om det finns signifikanta skillnader i antalet frånvarodagar mellan olika åldersgrupper och utbildningsgrupper.

27 % uppger att deras eksem har inneburit ekonomiska konsekvenser.

25 % av respondenterna anger att deras atopiska eksem inte har påverkat deras ekonomiska situation. 27 % anger dock att deras eksem har inneburit ekonomiska konsekvenser. Av dessa uppger 16 % att de har extrautgifter för behandlingen som påverkar ekonomin, och 11 % har gått miste om inkomster på grund av de atopiska eksemen.

Om vi jämför de här resultaten med andra kroniska sjukdomar, till exempel diabetes, visar en australisk studie bland annat att personer som pensioneras i förtid på grund av diabetes får en fem gånger lägre medianinkomst än personer som inte har några kroniska sjukdomar. Det här resultatet är signifikant och visar att personer med diabetes drabbas av minskade inkomster utöver de bördor som sjukdomen i övrigt för med sig (Schofield, et al., 2014).

BILD 92: Effekter av atopiskt eksem på respondenternas ekonomiska situation.

Källa: ”Har ditt atopiska eksem påverkat din ekonomiska situation?” Not: Baserat på 599 svar.

Det finns signifikanta skillnader mellan de olika eksemgraderna när det gäller vilka ekonomiska konsekvenser som de atopiska eksemen har medfört. Tendensen är att svårare grader av eksem leder till större ekonomiska konsekvenser.

Bland personer med lindrig grad av eksem har endast 10 % extrautgifter på grund av sjukdomen som påverkar ekonomin. I gruppen med svåra eksem är denna andel 46 % medan andelen som inte har några extrautgifter endast är 12 %.

BILD 93: Effekter av atopiskt eksem på den ekonomiska situationen, uppdelat efter eksemgrad.

Not: Baserat på 599 svar. Av sekretesskäl har kategorin ”Jag vet inte” utelämnats. Dessutom har kategorierna ”Ja, jag har extrautgifter för min behandling vilket påverkar min ekonomi i stort” och ”Ja, jag har gått miste om inkomster på grund av min sjukdom (frånvaro, sjukskrivning, annat)” slagits ihop till ”Har extrautgifter vilket påverkar min ekonomi i stort eller har gått miste om inkomster”.

Det finns också signifikanta skillnader mellan de olika åldersgrupperna vad gäller ekonomi och utgifter för atopiskt eksem. Tendensen är att en större andel i de yngsta åldersgrupperna uppger att de har extrautgifter för behandlingen som påverkar deras ekonomi i stort. Åldersgruppen 45–54 år är den grupp där flest respondenter uppger att de inte har några utgifter för sjukdomen.

BILD 94: Effekter av atopiskt eksem på den ekonomiska situationen, uppdelat efter åldersgrupp.

Det finns också signifikanta skillnader mellan utbildningsgrupperna vad gäller i vilken utsträckning de atopiska eksemen påverkar respondenternas ekonomiska situation. Den största andelen respondenter som uppger att de inte har utgifter för sjukdomen som påverkar deras ekonomi finns i gruppen med högst utbildningsnivå.

BILD 95: Effekter av atopiskt eksem på den ekonomiska situationen, uppdelat efter utbildningsgrupp.

Eftersom antalet observationer är för få har vi inte kunnat undersöka om det finns skillnader mellan olika

sysselsättningsgrupper när det gäller i vilken grad respondenternas ekonomiska situation påverkas av sjukdomen.

De ekonomiska konsekvenserna är störst bland ensamstående.

Det finns ett signifikant samband mellan civilstånd och respondentens ekonomiska situation. Inte helt överraskande är det de respondenter som lever ensamma (ensamstående eller frånskilda/separerade) som i störst utsträckning drabbas av ekonomiska konsekvenser av sjukdomen. Bland frånskilda/separerade är det 48 % som har utgifter som påverkar deras ekonomiska situation. Bland de respondenter som är gifta/i registrerat partnerskap är det endast 18

% som har behandlingsutgifter som påverkar deras ekonomiska situation.

BILD 96: Effekter av atopiskt eksem på den ekonomiska situationen, uppdelat efter civilstånd.

Not: Baserat på 538 svar. Av sekretesskäl har kategorierna ”Jag vet inte” och ”Änka/änkling” utelämnats. Dessutom har kategorierna ”Ja, jag har extrautgifter för min behandling vilket påverkar min ekonomi i stort” och ”Ja, jag har gått miste om inkomster på grund av min sjukdom (frånvaro, sjukskrivning, annat)” slagits ihop till ”Har extrautgifter vilket påverkar min ekonomi i stort eller har gått miste om inkomster”. Dessutom har grupperna ”Frånskild” och ”Separerad” slagits ihop till ”Frånskild/Separerad”.

8 REFERENSER

Atopikerna. (2020). Vad är atopiskt eksem? Hämtat från Föreningen Atopikerna

(en del av Astma- och Allergiförbundet): https://www.atopikerna.se/vad-aer-atopiskt-eksem

Atopisk Eksem Forening. (2021). Hvad er atopisk eksem? Hämtat från atopiskeksemforening.dk: https://

atopiskeksemforening.dk/fakta-atopisk-eksem/hvad-er-atopisk-eksem/

Atopisk talt.dk. (2021). Om atopiske sygdomme. Hämtat från atopisktalt.dk: https://www.atopisktalt.dk/om-atopiske-sygdomme#:~:text=De%20fleste%20vokser%20fra%20eksemet,risiko%20for%20at%20udvikle%20 h%C3%B8feber

Barbarot, S., Auziere, S., Gadkari, A., Girolomoni, G., Puig, L., Simpson, E. L., . . . Eckert, L. (2018).

Epidemiology of atopic dermatitis in adults: Results from an international study. Allergy., 1284–1293.

Burström, K., Sebsibe Teni, F., Gerdtham, U. G., Leidl, R., Helgesson, G., Rolfson, O., & Henriksson, M. (2020).

Experience Based Swedish TTO and VAS Value Sets for EQ 5D 5L . PharmacoEconomics.

Burström, K., Johannesson, M., & Diderichsen, F. (2001). Swedish population health-related quality of life using the EQ-5D. Quality of Life Research.

Carstensen, B., Rønn, P., & Jørgensen, M. (2020). Prevalence, incidence and mortality of type 1 and type 2 diabetes in Denmark 1996-2016. BMJ Open Diabetes Research & Care.

Crespo-Lessmann, A., Plaza, V., Gonzalea-Barcala, F.-J., Fernandez-Sánchez, T., & Sastre, J. (2017). Concordance of opinions between patients and physicians and their relationship with symptomatic control and future risk in patients with moderate–severe asthma. BMJ Open Resp Res.

Danmarks Statistik. (2020). Folketal. Hämtat från dst.dk: https://www.dst.dk/da/Statistik/emner/befolkning-og-valg/

befolkning-og-befolkningsfremskrivning/folketal

Dansk Dermatologisk Selskab. (2021). Retningslinjer for behandling af patienter med psoriasis og behov for lys eller systematisk behandling.

Deckers, I. A., McLean, S., Linssen, S., Mommers, M., Schayck, C. P., & Sheikh, A. (2012). Investigating international time trends in the incidence and prevalence of atopic eczema 1990-2010: a systematic review of epidemiological studies. PLoS One, 7(7):e39803.

Deleuran, M., Fage, S., Bang, K., Mørtz, C., Thyssen, J. P., Skov, L., . . . Vestegaard, C. (2020).

Udredning og behandling af patienter med atopisk dermatitis (AD). Dansk Dermatologisk Selskab.

Duffin, K. C., Mason, M. A., Gorden, K., Harrison, R., Crabtree, M. M., Guana, A., . . . Lebwohl, M. (2020).

Characterization of Patients with Psoriasis in Challenging-to-Treat Body Areas in the Corrona Psoriasis Registry.

Dermatology, 46-55.

Finlay, A., & Khan, G. (1994). Dermatology Life Quality Index (DLQI): a simple practical measure for routine.

Clin Exp Dermatol, 19:210-216.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Psykisk hälsa (självrapporterat) efter ålder, kön och år. Andel (procent). Hämtat från Folkhälsodata: http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/B_HLV__dPsykhals/

hlv1psyaald.px/table/tableViewLayout1/?rxid=19215807-23cd-44cf-8f63-b1eed980d297 Folkhälsomyndigheten. (2020). Påverkar covid-19-pandemin befolkningens psykiska hälsa?

Gerner, T., Skov, L., & Thyssen, J. P. (2018). Atopisk eksem. Ugeskrift for Læger, 180:V04170331.

Giwercman Carson, C. (2014). Risikofaktorer for udvikling af børneeksem . EKSEM, 29(1):9-11.

Hvidberg, M. F., Pedersen, K. D., & Ehlers, L. H. (2013). Catalogue of EQ-5D Scores for Chronic Conditions in Denmark. Aalborg : Poster presented at ISPOR 16th Annual European Congress to be held 2-6 November 2013.

Jensen, C. E., Sørensen, S. S., Gudex, C., Jensen, M. B., Pedersen, K. M., & Ehlers, L. H. (2021). The Danish EQ-5D-5L Value Set: A Hyprid Model Using cTTO and DCE Data. Applied Health Economics and Health Policy.

Jørgensen, A.-H. R., Holm, J. G., Ghazanfar, M. N., Yao, Y., Ring, H. C., & Thomsen, S. F. (2020). Factors afecting quality of life in patients with hidradenitis suppurativa. Archives of Dermatological Research, 427–436.

Khan, P., Qayyum, N., Malik, F., Khan, T., Khan, M., & Tahir, A. (2019). Incidence of Anxiety and Depression Among Patients with Type 2 Diabetes and the Predicting Factors. Cureus.

Kim, J. P., Chao, L. X., Simpson, E. L., & Silverberg, J. I. (2016). Persistence of atopic dermatitis (AD): A systematic review and meta-analysis. J Am Acad Dermatol, 75(4):681-687.

Mathiesen, S., & Thomsen, S. F. (2019). The prevalence of atopic dermatitis in adults: systematic review on population studies. Dermatology Online Journal.

Montgomery, S., Theodosiou, G., Metsini, A., Dalgard, F. J., Svensson, å., & von Kobyletzki, L. B. (2019). Burden of Atopic Dermatitis in Swedish Adults: A Population-based Study. ActaDV.

Møller, S. P., Ekholm, O., & Thygesen, L. C. (2021). Betydningen af Covid-19 krisen for mental sundhed, helbred og arbejdsmiljø. Syddansk Universitet.

Nilsson, E. (2007). Atopiskt Eksem.

Schofield, D., Cunich, M. M., Screstha, R. N., Passey, M. E., Veerman, L., Callander, E. J., . . . Tanton, R. (2014). The economic impact of diabetes through lost labour force participation on individuals and government: evidence from a microsimulation model. BMC Public Health, 14:220.

Silverberg, J. I., Gelfand, J. M., Margolis, D. J., Boguniewicz, M., Fonacier, L., Grayson, M. H., . . . Chiesa Fuxench, S. C. (2018). Patient burden and quality of life in atopic dermatitis in US adults - A population-based cross-sectional study. Ann Allergy Asthma Immunol, 340-347.

Slagor, R., Nørreslet, l., Ebbehøj, N., Bonde, J., Thomsen, S., & Agner, T. (2019). Atopic Dermatitis is associated with Increased Use of Social benefits: A Register-Based Cohort Study. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology, 549-557.

Sparring, V., Nyström, L., Wahlström, R., Jonsson, P., Östman, J., & Burström, K. (2013). Diabetes duration and health-related quality of life in individuals with onset of diabetes in the age group 15—34 years – a Swedish population-based study using EQ-5D. BMC Public Health.

Statistikmyndigheten SCB. (den 25 03 2021). Sveriges Befolkning. Hämtat från SCB: https://www.scb.se/

hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/

Sundhedsstyrelsen . (2017). Social ulighed i sundhed og sygdom.

Sundhedsstyrelsen. (2006). Allergiske lidelser - Håndbog om udredning og behandling.

København: Sundhedsstyrelsen .

Sundhedsstyrelsen. (2015). SYGDOMSBYRDEN I DANMARK – SYGDOMME . Swedish National Diabetes Registry. (2019). Nationwide results 1996-2019 .

Thyssen, J. P., Berents, T., Bradley, M., Deleruan, M., Grimstad, Ø., Korhonen, L., . . . Remitz, A. (2020). Clinical Management of Atopic Dermatitis in Adults: Mapping of Expert Opinion in 4 Nordic Countries using a Modified Delphi Process. Advances in dermatology and venereology, 100: adv00015.

Thyssen, J., Hamann, C., Linneberg, A., Dantoft, T., Skov, L., Gislason, G., . . . Egeberg, A. (2018). Atopic dermatitis is associated with anxiety, depression, and suicidal ideation, but not with hospitalization or suicide.

European Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Villoria, E., & Lara, L. (2018). Assessment of the Hospital Anxiety and Depression Scale for cancer patients.

Rev Med Chile, 300-307.

Vilsbøl, A. W., Kragh, N., Hahn-Pedersen, J., & Jensen, C. E. (2020). Mapping Dermatology Life Quality Index (DLQI) scores to EQ 5D utility scores using data of patients with atopic dermatitis from the National Health and Wellness Study. Quality of Life Research, 2529-2539.

BILAG A

REGRESSIONSTABELLER

BILAG A

REGRESSIONSTABELLER

Regressionsanalysen av EQ-5D-5L-indexet genomfördes med en linjär regressionsmodell. Resultatet presenteras nedan i Tabell 4. Av tabellen framgår estimatet av koefficienten, standardfel och estimatets p-värde.

Samtliga oberoende variabler är kategoriska och ingår därför som faktorer. Därför ska estimaten läsas i relation till en referenskategori för alla oberoende variabler. Genom att samla referenskategorin för de olika variablerna får man sålunda en konstruerad referensrespondent. I det här fallet är referensrespondenten en kvinna på 18–24 år med lindrig eksemgrad, med grundskola som högsta slutförda utbildningsnivå och med en något varierande svårighetsgrad för atopiskt eksem.

Därefter avläses koefficienterna som förändringen av EQ-5D-5L-indexvärdet om man rör sig bort från referensen.

Det vill säga: Om respondenten har svår eksemgrad i stället för lindrig eksemgrad samtidigt som alla andra faktorer står fast (dvs. är desamma som för referensrespondenten), sjunker indexvärdet med 0,08 om alla andra faktorer är oförändrade.

Lång högskoleutbildning, fil.dr. eller längre utb. 0,03 0,02 0,079*

Mycket varierande svårighetsgrad -0,001 0,01 0,910

Relativt stabil svårighetsgrad 0,01 0,02 0,558

Mycket stabil svårighetsgrad -0,03 0,03 0,326

TABELL 4: Resultat av linjär regressionsanalys av EQ-5D-5L-indexvärdet.

Not: *p<0,1, **p<0,05, ***p<0,01,

Regressionsanalyserna av HADS-värden för depression och ångest gav inga signifikanta resultat. En linjär regressionsmodell motsvarande analysen av EQ-5D-5L-indexvärdet användes, och tolkningarna av estimaten är därmed desamma.

För båda värdena är alltså nästan alla bakgrundsvariabler och deras kategorier insignifikanta, och därför bör inga slutsatser om förtecken för värdena dras eftersom det inte kan uteslutas att estimatet reellt är 0.

Oberoende variabel HADS, ångest HADS, depression

Estimat p-värde Estimat p-värde

(Skärning) 9,29 <0,001*** 7,82 <0,001***

Måttlig eksemgrad 0,22 0,764 -0,64 0,354

Svår eksemgrad 0,09 0,906 0,52 0,477

25–34 år -0,77 0,278 1,29 0,052*

35–44 år 0,30 0,661 -0,43 0,507

45–54 år 0,44 0,459 1,07 0,054*

55–64 år -0,41 0,429 -0,27 0,571

+ 65 år 0,29 0,593 -0,25 0,620

Man -0,86 0,269 -1,08 0,013*

Gymnasieutbildning -4,60 0,063* -1,57 0,496

Kort högskoleutb. 3,79 0,073* 1,49 0,452

Medellång högskoleutb. -2,62 0,041** -0,37 0,756

Lång högskoleutbildning, fil.dr. eller längre utb.

0,34 0,603 -1,07 0,083*

TABELL 5: Resultat av linjär regressionsanalys av HADS-värden för depression respektive ångest.

Not: *p<0,1, **p<0,05, ***p<0,01.

Regressionsanalysen av DLQI-värdet genomfördes med en ordinal logistisk regressionsmodell. Det innebär att estimaten som framgår av Tabell 6 är i log-odds. Precis som i den linjära modellen ovan är de oberoende variablerna kategoriska, så de enskilda estimaten ska jämföras med referensrespondenten, som i det här fallet är en kvinna på 18–24 år med lindrig eksemgrad och med grundskola som högsta slutförda utbildningsnivå.

Det enskilda estimatet uttrycker att för en respondent med svår eksemgrad är log-odds för att sjukdomen inte påverkar livskvaliteten 2,32 poäng lägre än för en respondent med lindrig eksemgrad (allt annat lika).

Det kan även tolkas som att en respondent med svår eksemgrad har exp(3,32)=10 gånger större odds (risk) för, till exempel, kraftig påverkan på livskvaliteten av sjukdomen än en respondent med lindrig eksemgrad, när alla andra variabler är oförändrade.

Förtecknet för ett givet estimat ska alltså tolkas ”omvänt”. Det vill säga att ett positivt förtecken betyder att man löper högre risk för mer påverkan på livskvaliteten (en ”lägre” grupp i DLQI-värdet) jämfört med referensrespondenten.

Därmed innebär ett negativt förtecken att man löper lägre risk för mer påverkan på livskvaliteten.

Oberoende variabel DLQI-värde

Estimat Standardfel p-värde

Måttlig eksemgrad 0,79 0,24 0,001**

Svår eksemgrad 2,32 0,27 <0,001***

25–34 år -1,15 0,26 <0,001***

35–44 år 0,02 0,25 0,929

45–54 år 0,42 0,21 0,047*

55–64 år -0,26 0,19 0,168

+ 65 år 0,03 0,19 0,876

Man -0,35 0,24 0,151

Gymnasieutbildning -0,26 0,97 0,792

Kort högskoleutb. -0,13 0,83 0,874

Medellång högskoleutb. 0,04 0,50 0,941

Lång högskoleutbildning, fil.dr. eller

längre utb. -0,19 0,24 0,421

Ingen effekt | Liten effekt -1,12 0,38 0,004**

Liten effekt | Måttlig effekt 1,07 0,38 0,005**

Måttlig effekt | Mycket stor effekt 2,55 0,39 <0,001***

Mycket stor effekt | Extremt stor effekt 4,33 0,43 <0,001***

TABELL 6: Resultat av ordinal logistisk regression.

Not: Estimat i log odds. *p<0,1, **p<0,05, ***p<0,01. Gränsvärden mellan DLQI-grupper i den nedersta rutan.

BILAG B

In document JUNI 2021 LEO PHARMA UNDERSÖKNING AV LIVSVILLKOR FÖR PATIENTER MED ATOPISKT EKSEM (Page 83-96)