• No results found

ATOPISKT EKSEM

6.3 PSYKISK HÄLSA OCH PSYKISKA BESVÄR

6.3.3 ORO OCH/ELLER ÅNGEST

De flesta respondenter upplever ingen till måttlig grad av oro och/eller ångest.

Respondenterna uppmanades att ange i vilken grad de har känt sig oroliga eller haft ångest under den senaste månaden, på en skala från 0 till 10 där 0 är ”inte alls”, 5 är ”i måttlig grad” och 10 är ”i mycket hög grad”. Medelvärdet blev 3,0 vilket innebär att de flesta respondenter uppger att de känner ingen till måttlig grad av oro/ångest.

Det finns signifikanta skillnader mellan olika eksemgrupper när det gäller i vilken grad de känner oro/ångest.

Respondenter som har svår grad av eksem upplever i genomsnitt en signifikant högre grad av oro och/eller ångest jämfört med de två andra eksemgrupperna. Det finns ingen signifikant skillnad i graden av oro och/eller ångest bland personer med lindrig respektive måttlig grad av eksem.

BILD 58: Fördelning av grad av oro/ångest under den senaste månaden för olika eksemgrader.

Not: Baserat på 637 svar.

Det finns också signifikanta skillnader mellan de olika åldersgrupperna när det gäller graden av oro och/eller ångest.

Tendensen är att respondenterna i de yngsta åldersgrupperna i högre grad upplever oro och/eller ångest jämfört med de äldre åldersgrupperna. Mest oro och/eller ångest rapporteras av respondenter mellan 25–34 år, medan de två äldsta åldersgrupperna uppger lägst grad av oro.

BILD 59: Fördelning av grad av oro/ångest under den senaste månaden för olika åldersgrupper.

Not: Baserat på 637 svar.

Det finns signifikanta skillnader mellan utbildningsgrupperna när det gäller i hur hög grad respondenterna känner oro och/eller ångest. De respondenter som har lägst utbildningsnivå upplever i högre grad oro och/eller ångest jämfört med respondenter med kort högskoleutbildning eller längre utbildning.

BILD 60: Fördelning av grad av oro/ångest under den senaste månaden för olika utbildningsnivåer.

Not: Baserat på 637 svar.

Respondenterna uppger att deras känslor av oro och/eller ångest orsakar måttliga besvär för dem.

De respondenter som angett att de känner sig oroliga och/eller har ångest har uppmanats att bedöma i vilken grad oron/ångesten orsakar besvär för dem i vardagen. Svaren har angetts på en skala från 0–10 där 0 är ”inte alls”, 5 är

”i måttlig grad” och 10 är ”i mycket hög grad”. I genomsnitt anger respondenterna att oron/ångesten orsakar måttliga besvär för dem (4,9).

Av Bild 61 framgår att det är bland respondenter med svår eksemgrad som oro och ångest orsakar mest besvär i vardagen (5,3). Medelvärdet för denna grupp är signifikant högre än för gruppen med lindrig eksemgrad, där medelvärdet är 4,2. Det finns ingen signifikant skillnad mellan grupperna med måttlig respektive svår eksemgrad när det gäller graden av besvär som oron/ångesten orsakar.

BILD 61: Fördelning för besvär av oro/ångest i vardagen för olika eksemgrader.

Not: Baserat på 283 svar.

Om vi jämför de olika utbildningsgrupperna ser vi att personer med medellång högskoleutbildning har ett signifikant lägre medelvärde än övriga grupper. Det innebär att den här gruppen anger att deras oro och ångest orsakar mindre besvär i vardagen än vad respondenterna i andra utbildningsgrupper gör. Gruppen med det högsta medelvärdet är de som inte har någon utbildning eller endast grundskoleutbildning (5,1).

BILD 62: Fördelning för besvär av oro/ångest i vardagen för olika utbildningsnivåer.

Not: Baserat på 283 svar.

Det finns inga signifikanta skillnader mellan de olika åldersgrupperna när det gäller graden av besvär som orsakas av oro/ångest.

De flesta kan hantera sin oro och/eller ångest på egen hand.

Respondenterna uppmanades att ange i vilken grad de känner att de själva kan hantera sin oro och/eller ångest.

Svaren angavs på en skala från 0–10 där 0 är: ”jag kan hantera det själv, eller får redan den hjälp jag behöver” och 10 är: ”är i stort behov av hjälp”.

Medelvärdet blev 3,6 vilket innebär att de flesta respondenter uppger att de själva kan hantera sin oro och ångest eller att de oftast får den hjälp de behöver. Standardavvikelsen på 2,9 antyder att det förekommer en del variationer omkring medelvärdet. Medianen på 3 är lägre än medelvärdet, vilket innebär att de flesta av observationerna ligger under medelvärdet. De flesta av respondenterna anser sig således inte behöva hjälp med att hantera sin oro och/eller ångest.

Det finns inga signifikanta skillnader mellan de olika eksemgraderna vad gäller i vilken grad de anser sig behöva hjälp med att hantera sin oro och/eller ångest. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan de olika ålders- eller utbildningsgrupperna vad gäller i vilken grad de behöver hjälp med att hantera sin oro och/eller ångest.

En av fyra uppger att deras eksem har bidragit till känslorna av oro och/eller ångest i hög eller mycket hög grad.

58 % av respondenterna uppger att deras atopiska eksem bidrar till deras känslor av oro/ångest. Av dessa uppger 14 % att sjukdomen endast har bidragit lite grann och 18 % att den har bidragit i någon grad, medan 14 %

respektive 12 % uppger att eksemen har bidragit i hög eller mycket hög grad. 28 % uppger dock att deras känslor av oro/ångest beror på något annat än deras atopiska eksem.

BILD 63: Hur mycket de atopiska eksemen bidrar till känslor av oro/ångest.

Källa: ”I vilken grad skulle du säga att ditt atopiska eksem har bidragit till att du känt oro/ångest?” Not: Frågan ställdes till de respondenter som angav värdet 3 eller högre som svar på frågan ”I vilken grad har du känt dig orolig/haft ångest under den senaste månaden? ” Baserat på 241 svar.

Det finns signifikanta skillnader mellan de olika eksemgrupperna när det gäller i vilken grad de atopiska eksemen har bidragit till känslor av oro och/eller ångest. Andelen som uppger att deras atopiska eksem i hög grad har bidragit till känslor av oro och/eller ångest stiger med svårighetsgraden för eksemen. Bland de respondenter som har svår grad av eksem anger 64 % att deras eksem i hög grad har bidragit till känslor av oro och/eller ångest.

BILD 64: Fördelning av olika grader för hur mycket de atopiska eksemen anses ha bidragit till oro/ångest, uppdelat efter eksemgrad.

Not: Baserat på 241 svar.

Det finns signifikanta skillnader mellan de olika åldersgrupperna när det gäller i vilken grad respondenterna anger att deras eksem bidrar till känslor av oro och/eller ångest. Tendensen är att äldre respondenter i högre grad anser att deras eksem bidrar till känslor av oro/ångest.

BILD 65: Fördelning av olika grader för hur mycket de atopiska eksemen anses ha bidragit till oro/ångest, uppdelat efter åldersgrupp.

Not: Baserat på 241 svar.

Det finns ett signifikant samband mellan utbildningsnivå och i vilken grad de atopiska eksemen anses bidra till känslor av oro och/eller ångest. Tendensen är att respondenter med lägre utbildningsnivå i högre grad anser att deras eksem bidrar till känslor av nedstämdhet/depression.

BILD 66: Fördelning av olika grader för hur mycket de atopiska eksemen anses ha bidragit till oro/ångest, uppdelat efter utbildningsnivå.

Not: Baserat på 241 svar.

Related documents