NUVARANDE BEHANDLING MOT ATOPISKT EKSEM

Fler använder receptbelagda läkemedel än receptfria läkemedel för att behandla sina atopiska eksem.

65 % av respondenterna använder receptfria läkemedel för att behandla sina atopiska eksem, medan 77 % (även) använder receptbelagda läkemedel.

De flesta av respondenterna använder hudkrämer för sina atopiska eksem.

Bland de respondenter som köper receptfria läkemedel mot atopiskt eksem svarar 88 % att de köper mjukgörande hudkräm eller liknande. 75 % använder milda kortisonkrämer och 49 % använder allergimediciner. Endast 7 % använder smärtstillande läkemedel. I genomsnitt använder respondenterna fler än två typer av receptfria läkemedel.

BILD 23: Typer av receptfria läkemedel.

Källa: ”Vilka receptfria läkemedel använder du vanligtvis mot dina atopiska eksem?” Not: Baserat på 471 svar. Frågan ställdes till de respondenter som svarat att de använder receptfria läkemedel. Respondenterna kunde markera flera svarsalternativ och därför blir procentsumman inte 100 %.

Det finns inga signifikanta variationer mellan de olika eksemgraderna vad gäller vilka receptfria läkemedel som används. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan olika åldersgrupper och utbildningsgrupper vad gäller vilka receptfria läkemedel som används.

2 av 3 får receptbelagda läkemedel utskrivna av sin husläkare.

Bland de respondenter som använder receptbelagda läkemedel får 65 % läkemedlen utskrivna av sin husläkare, medan 55 % får ordinationen från en praktiserande specialistläkare, till exempel en dermatolog.

Det finns signifikanta skillnader mellan olika eksemgrader när det gäller vilka typer av receptbelagda läkemedel som respondenterna använder. Tendensen är att andelen respondenter som får receptbelagda läkemedel utskrivna av husläkare minskar ju svårare eksemgraden är. Samtidigt finns det ett samband mellan svårare eksemgrad och större andel patienter som får receptbelagda läkemedel utskrivna av specialistläkare. Detta beror på att mer avancerad behandling behövs ju svårare grad av atopiskt eksem man har.

BILD 24: Fördelning av läkemedelsförskrivare för olika eksemgrader.

Not: Baserat på 563 svar. Frågan ställdes till de respondenter som svarat att de får receptbelagda läkemedel. Respondenterna kunde markera flera svarsalternativ och därför blir procentsumman inte 100 %. Av sekretesskäl har kategorin ”Jag vet inte”

utelämnats.

Det finns inga signifikanta skillnader mellan olika utbildningsnivåer och åldersgrupper vad gäller varifrån respondenterna främst får sina receptbelagda läkemedel utskrivna. Inom de flesta utbildningsgrupper får respondenterna oftast sina receptbelagda läkemedel utskrivna av husläkare. Det är endast i gruppen för kort högskoleutbildning som de flesta får läkemedel utskrivna av praktiserande specialistläkare. Inom de flesta åldersgrupper får respondenterna oftast receptbelagda läkemedel utskrivna av sin husläkare. Det är endast i åldersgrupperna 25–34 år och 65+ som de flesta får läkemedel utskrivna av specialistläkare.

Hälften av respondenterna är missnöjda med sina nuvarande receptbelagda läkemedel.

Nästan var femte respondent (23 %) är ganska eller mycket missnöjda med det/de receptbelagda läkemedel som de just nu använder mot atopiskt eksem, och ungefär lika många (27 %) är varken nöjda eller missnöjda. Bland de respondenter som är nöjda med sin nuvarande receptbelagda behandling är 11 % mycket nöjda och 39 % ganska nöjda.

BILD 25: Fördelning av olika grader av nöjdhet med den nuvarande receptbelagda behandlingen.

Källa: ”Hur nöjd är du med din nuvarande receptbelagda medicinska behandling mot dina atopiska eksem (med undantag för receptbelagda mjukgörande krämer)?” Not: Baserat på 555 svar. Frågan ställdes till de respondenter som svarat att de får receptbelagda läkemedel. Av sekretesskäl har kategorin ”Jag vet inte” utelämnats.

Det finns signifikanta skillnader mellan de olika eksemgrupperna vad gäller hur nöjda respondenterna är med sin nuvarande receptbelagda behandling mot atopiskt eksem. Sambandet är positivt, vilket innebär att ju svårare grad av eksem man har, desto mindre nöjd är man med den nuvarande receptbelagda behandlingen.

BILD 26: Fördelning av nöjdhetsgrad med nuvarande receptbelagd behandling för olika eksemgrader.

Not: Baserat på 555 svar. Frågan ställdes till de respondenter som svarat att de får receptbelagda läkemedel. Av sekretesskäl har kategorin ”Jag vet inte” utelämnats, och kategorierna ”Ganska missnöjd” och ”Mycket missnöjd” har slagits ihop till ”Ganska eller mycket missnöjd”.

Det finns inga signifikanta skillnader mellan olika utbildningsnivåer och åldersgrupper vad gäller hur nöjda respondenterna är med sin nuvarande receptbelagda behandling.

Som framgår av Bild 14 kunde vi konstatera att tiden från första symtom till diagnos ofta var relativt lång för personer med svår grad av eksem. Detta kan möjligtvis bero på att det är långa väntetider inom vården. Trots den långa väntetiden tyder ovanstående resultat inte på att den här gruppen i slutänden blir mer nöjda med den behandling de så småningom erbjuds. I de kvalitativa intervjuerna ger flera respondenter uttryck för stor frustration över hur de blivit bemötta inom vården. Respondenterna uppger att de inte får någon fast läkarkontakt eller att de inte känner sig förstådda:

›”Jag känner mig ofta illa berörd efter kontakt med vården. Får oftast träffa nya läkare eller sköterskor vid besök, de ger ofta samma svar som vid föregående besök. Önskar att jag kunde få en kontakt som gav mer utväxling och som skapar förtroende. Nu känner jag mig som ett barn som träffar läkaren för första gången varje gång. Trots att jag vet mer om min sjukdom än vad de gör.”

›”Jag har stora svårigheter med att hålla en kontinuerlig kontakt med en och samma hudläkare som känner mig och dessutom bryr sig om vad jag tycker om den behandling jag får, de mediciner som skrivs ut. Detta påverkar mina kontakter med sjukvården, då jag inte litar på att få den vårdkontakt jag behöver. Avstår hellre att överhuvudtaget försöka ta kontakt, trots behov. Utöver förnyelse av recept.”

74 % av respondenterna tycker att det svårt att sköta sin behandling.

Av dessa uppger 13 % att det alltid är svårt att sköta behandlingen, medan 61 % uppger att det är svårt ibland. Det hänger sannolikt också ihop med att upp till 87 % rapporterar att deras eksem varierar i någon grad eller mycket (se Bild 19). 20 % uppger att det sällan är svårt att sköta behandlingen, och 5 % svarar att det aldrig är svårt.

BILD 27: Svårigheter med att sköta behandlingen.

Källa: ”Tycker du att det är svårt att sköta din behandling?” Not: Baserat på 726 svar.

Många respondenter tycker att de inte har kontroll över sjukdomen och att den både är besvärlig och tar mycket tid i anspråk.

Bland de som tycker att det är svårt att sköta sin behandling uppger 43 % att det beror på att sjukdomen är besvärlig, medan 42 % anger att den är tidskrävande. Dessutom svarar 49 % att de själva inte känner att de har kontroll över sjukdomen, vilket bland annat kan bero på att 13 % inte tycker sig ha fått tillräckligt med information/råd om behandlingen. Flera pekar också på att behandlingssystemet i sig bidrar till att det blir besvärligt och tidskrävande att sköta sin behandling. Här uppger 20 % att det bland annat beror på att deras behandlande läkare inte har kontroll över sjukdomen. 27 % tycker att det är svårt att hitta rätt typ av behandling. 17 % av respondenterna svarar också att de tycker att behandlingen är väldigt dyr, vilket kan göra det svårare att sköta den. 20 % uppger dessutom att de ibland glömmer att sköta behandlingen.

I genomsnitt uppger respondenterna 2,4 anledningar till att det är svårt att sköta behandlingen. Det tyder på att respondenterna generellt stöter på många utmaningar när de försöker sköta sin behandling, och att sjukdomen kan medföra höga behandlingskostnader.

BILD 28: Anledningar till att det är svårt att sköta behandlingen.

Källa: ”Vad är det som är svårt med att sköta behandlingen?” Not: Baserat på 534 svar. Frågan ställdes till de respondenter som svarat att de ibland eller alltid tycker att det är svårt att sköta sin behandling. Respondenterna kunde markera flera svarsalternativ och därför blir procentsumman inte 100 %.

Av Bild 28 framgår det att mer än var fjärde respondent (27 %) upplever att läkarna har svårt att hitta rätt behandling.

Detta kan eventuellt bero på bristande kompetens hos läkarna eller att de väljer att endast behandla efter behov, vilket gör att personer med milda symtom kan ha svårt att få den behandling de vill. I de kvalitativa intervjuerna från undersökningen beskriver många respondenter att de är frustrerade över behandlingsutbudet, till exempel att de endast erbjuds kortisonkrämer som behandling:

›”Det krävdes besök hos privatläkare att ens få NÅGOT annat än kortison utskrivet, vilket jag anser är skandal då det bara gjorde mina eksem värre.

›”Mina eksem känns generellt som en hopplös situation då den enda formen för behandling jag har fått information om är kortisonkräm, som i mina ögon är en kortsiktig lösning (som också långsiktigt förvärrar min hud). Efter 20+

år med eksem har jag behov för något som ger hopp, nånting jag kan testa (som kommer från officiella källor) som är konkret.”

Det finns signifikanta skillnader mellan olika eksemgrupper vad gäller vad som upplevs som svårt med behandlingen.

Bland personer med lindriga eksem svarar 13 % att de inte har fått tillräcklig rådgivning om sin sjukdom eller att de har svårt att hitta rätt behandling, och 16 % svarar att sjukdomen är tidskrävande. Det finns en tendens till att dessa svar är vanligare bland respondenter med svårare grader av atopiskt eksem. Oavsett graden av eksem anser ungefär 30 % av respondenterna att de inte har kontroll över sjukdomen. Andelen som glömmer att använda sina läkemedel minskar ju svårare eksem det handlar om. Detta beror förmodligen på att de som har svåra eksem är mer noga med att följa behandlingen eftersom eksemen påverkar dem mer i vardagen. Mellan 6–8 % i samtliga eksemgrupper svarar att kostnaderna för behandlingen gör det svårare att sköta den.

BILD 29: Fördelning av behandlingssvårigheter för olika eksemgrader.

Not: Baserat på 534 svar. Frågan ställdes till de respondenter som svarat att de ibland eller alltid tycker att det är svårt att sköta sin behandling. Respondenterna kunde markera flera svarsalternativ och därför blir procentsumman inte 100 %. Av sekretesskäl har kategorin ”Jag vet inte” utelämnats och kategorierna ”Jag tycker inte att min läkare har kontroll över sjukdomen” och ”Jag känner inte att jag själv har kontroll över sjukdomen” har slagits ihop till ”Har inte sjukdomen under kontroll”. Dessutom har kategorierna

”Jag har inte fått tillräckligt med information/råd från min läkare” och ” Min läkare har svårt att hitta rätt typ av behandling” slagits ihop till ”Saknar råd/svårt att hitta rätt behandlingsform”.

Mer än fyra av fem vill helst behandlas av praktiserande specialistläkare.

82 % av respondenterna svarar att de helst skulle vilja få behandling för sina atopiska eksem hos en specialistläkare med egen praktik. Detta kan bero på att primärvården ger för ”dålig” behandling. 12 % vill helst gå till sin husläkare för behandling. Endast 6 % säger att de helst går till någon annan vårdgivare. Bland de respondenter som svarat att de helst går till någon annan vårdgivare uppger flera att de föredrar att gå till exempelvis akupunktör, homeopat eller zonterapeut.

BILD 30: Vårdgivare som föredras.

Källa: ”Vilken vårdgivare skulle du helst gå till för att få behandling mot dina atopiska eksem?” Not: Baserat på 717 svar.

Det finns en signifikant skillnad mellan de olika eksemgraderna vad gäller vilken typ av vårdgivare som

respondenterna föredrar för sin behandling. Av Bild 31 framgår det tydligt att andelen som föredrar praktiserande specialistläkare ökar ju svårare eksem respondenterna har. Samtidigt minskar andelen som föredrar att få behandling av sin husläkare.

BILD 31: Fördelning av vårdgivarpreferens för olika eksemgrader.

Not: Baserat på 717 svar.

Det finns inga signifikanta skillnader mellan olika åldersgrupper och utbildningsnivåer när det gäller vilken typ av vårdgivare som respondenterna helst vill få behandling av. I samtliga grupper föredrar de flesta att få behandling av en specialistläkare.

Mer än var tredje använder andra behandlingar än receptfria och/eller receptbelagda läkemedel.

35 % använder andra typer av behandling än receptfria och/eller receptbelagda läkemedel mot atopiskt eksem.

Det finns inga signifikanta skillnader mellan olika eksemgrader när det gäller användningen av andra typer av behandling än receptfria och/eller receptbelagda läkemedel. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan olika ålders- eller utbildningsgrupper när det gäller användningen av andra behandlingsformer än receptfria och/eller receptbelagda läkemedel.

Många respondenter använder kostomläggning/-tillskott som alternativ behandling mot atopiskt eksem.

Bland de respondenter som använder andra slags behandlingar är olika typer av kostomläggning, kosttillskott och ört-/naturläkemedel vanligast. 75 % av dessa respondenter använder kostomläggning/-tillskott och 41 % använder ört-/naturläkemedel inklusive oljor och/eller krämer. 17 % använder andra behandlingar och psykologiska behandlingar, och 14 % använder fysiska behandlingar.

BILD 32: Andra behandlingsformer som används.

Källa: ”Vilka andra behandlingar använder du?” Not: Baserat på 199 svar. Frågan ställdes till de respondenter som angett att de använder andra behandlingar än receptfria och/eller receptbelagda läkemedel.

Det finns inga signifikanta skillnader mellan eksemgrupperna när det gäller vilka andra typer av behandlingar mot atopiskt eksem som respondenterna använder. I samtliga grupper är kostomläggning/-tillskott den vanligaste alternativa behandlingen.

Det finns inga signifikanta skillnader mellan olika ålders- och utbildningsgrupper när det gäller vilka alternativa behandlingsformer som respondenterna använder mot atopiskt eksem.

Kostomläggning/-tillskott är den vanligaste alternativa behandlingsformen i samtliga åldersgrupper. Därefter följer ört-/naturläkemedel inklusive oljor och/eller krämer, som används av minst en fjärdedel av respondenterna i alla åldersgrupper. Bland de olika utbildningsgrupperna är bilden ungefär densamma som bland åldersgrupperna.

6 RESPONDENTERNAS