Rapsfält
194 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
NULÄGESBESKRIVNING
Landytan i Skurups kommun är 195km2 varav 82% räknas som jordbruksmark.
Marken brukas av 265 jordbruksföretag med vardera minst 2ha. Åkerarealens användning (2004) är uppdelad i spannmål 62%, foderväxter 11%, andra växtslag 22%, samt träda och obrukad åker 5%.
Den svenska åkermarken graderades 1970 i 10 klasser e er dess produk onsförmåga. De högsta klasserna, det vill säga 8-10, fi nns huvudsakligen i Skåne och utgör en stor del av Skurup kommuns markareal.
Även se ur e interna onellt perspek v har dessa områden mycket hög produk onsförmåga, vilket gör a det bör vara mycket angeläget a behålla denna åkermark för produk on av livsmedel. I Skurups kommun domineras kustområdet och åsslu ningen av jordar i klasserna 4-6. Slä bygdsjordarna upp ll E65:an klassifi ceras i de tre högsta klasserna, 8-10, medan jordarna i backlandskapet ovanför E65 i huvudsak värderas ll klasserna 6 och 7. Sedan 1962 har 281ha mark tagits i anspråk för tätortutbyggnad i kommunen, av dessa har 182ha ske på jordbruksmark som är åkerklassad mellan 8 och 10.
Helt naturligt är jordbruk och angränsande verksamheter en betydande näring i kommunen. År 2004 motsvarade andel sysselsa a inom jord- och skogsbruk 6% av samtliga sysselsa a och llsammans med de indirekt sysselsa a (t.ex. foder-, maskin-, och förpackningsindustrin, åkerier) är siff ran uppe i 24%.
Liksom i övriga Sverige går tendenserna även i Skåne mot a jordbruksföretag växer i storlek medan småjordbruk blir allt färre. Andelen jordbruk med mer än 100ha har fördubblats sam digt som jordbruk med mindre än 50ha har minskat betydligt.
De gårdar som styckas av fi nns o a kvar som boendelantbruk, vilket innebär a gården for arande är bebodd men har t.ex. bara e fåtal djur. De som bor på gård blir allt mer mångsysslare idag och försörjer sig på andra sä bredvid lantbruket.
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
UTVECKLINGSFÖRSLAG
Inom mjölkproduk onen förväntas de specialiserade mjölkgårdarna a dominera mjölkproduk onen i fram den där besä ningarna väntas öka.
Även gårdar med blandad produk on förväntas öka. Antalet mjölkkor förväntas minska sam digt som produk onen blir mer eff ek v. Inom nötkö s- och svinproduk onen förväntas samma utveckling där djurantalet minskar, sam digt som produk onen koncentreras på färre antal gårdar med större besä ningar.
I stordri en är det vik gt a bevara de visuella avgränsningarna, så a Mackleans ski eslandskap inte förstörs. Sam digt är det även vik gt a värna om det småskaliga jordbrukandet som for arande bedrivs i norra delen av kommunen.
Vid planering av nya bostads- eller utvecklings områden ska åkermark av högsta klass undvikas a exploateras. Vid bebyggelse på åkermark klass 8 - 10 ska tätheten vara hög så a onödigt stora markarealer inte tas i anspråk.
Kommunen är framför allt posi v ll ökad förtätningsgrad i tätorterna genom a bl.a. minska tomtstorlekarna vid nybyggna on.
Satsningar på åtgärder för a minska miljöbelastningen från jordbruket behöver utökas kra igt. En miljövänlig energiproduk on kan bland annat skapa en ny produk onsgren som komplement ll den tradi onella produk onsinriktningen, sam digt som en omläggning ll ekologisk odling är en av fl era möjliga vägar för a nå en mer hållbar utveckling.
Incitament för en mer ekologisk odling behövs, särskilt i anslutning ll åar och va entäkter för a minska risken för förorening av grundva net.
Mer ekologisk odling förespråkas bl.a. genom a stora inköpare i kommunen väljer a handla närproducerad och ekologisk mat. Dessutom föreslås Nils Holgersson gymnasiet u orma sina utbildningar mot ekologiskt jordbruk.
Areella näringar 14
196 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
SKOGSBRUK
Skogsbruksmark är av na onell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra e ra onellt skogsbruk enligt Miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Skogen ska skötas så a den ger en god avkastning sam digt som den biologiska mångfalden bibehålls, enligt Skogsvårdslagen.
MÅLSÄTTNING
- Skogen och skogsmarken ska utny jas eff ek vt och ansvarsfullt så a den ger en uthållig god avkastning
- I kommunen ska ambi onen vara a nyplantera skog i samma omfa ning som avverkning sker, exempelvis vid exploatering - Skogsmarken ska ha en mångsidig användning med e ömsesidigt
hänsynstagande från skogsbruk och frilu sliv
NULÄGESBESKRIVNING
Skogen i Skurups kommun är placerad på landets allra högst klassade bördiga mark för skog, och ädellövskog är procentuellt dominerande.
Av kommunens totala markareal är 4,7% skogsmark, vilket främst förekommer i kommunens norra delar. Skogsmark är, enligt Skogsvårdslagen, mark som är lämplig för virkesproduk on och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.
Skogsmark anses lämplig för virkesproduk on om den kan producera i genomsni minst en skogskubikmeter per hektar och år. Brukad mark i kommunen är 921ha där allt är inom familjeskogsbruk (2003). Tillväxten i skogen är mycket hög, ca 9m3 årlig llväxt av stamvolymen/ha. Den årliga avverkningen kan uppska as ll ca 6-7m3/ha.
Till Skogsstyrelsen anmäld areal för föryngring (hyggen samt bland annat
naturlig föryngring av bok och andra ädla lövträd) under perioden 2003-2007 uppgick ll 16 objekt, vilket omfa ade totalt 42,3ha. Av totala arealen föryngras 34ha genom så kallad naturlig föryngring (självsådd) medan resten planteras.
I kommunen fi nns 10 stycken utpekade nyckelbiotoper av en sammanlagd areal på 15,7 ha och 13 stycken sumpskogar av en areal på 45 ha. Nära kusten fi nns en del tallskog som utgör e vik gt skydd mot vind. Bok, ek och gran är de ekonomiskt se vik gaste trädslagen i kommunen och ca 60-65
% av arealen skogsmark är bevuxen med lövskog, främst bok och ek.
Skogen inom Skurups kommun är allra vik gast för biologisk mångfald, landskapsbild, skydd mot vind, rekrea on och för kulturmiljön.
UTVECKLINGSFÖRSLAG
Vid avverkning av skog i kommunen ska återplantering ske i samma utsträckning för a inte minska på skogsbeståndet. Återplanteringen ska ske i samma linje som i nuläget med mestadels ädellövskog.
SkogssƟ g i Svaneholm
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
FISKE
Mark- och va enområden som har betydelse för yrkesfi sket eller för va enbruk ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande (miljöbalkens hushållningsbestämmelser).
MÅLSÄTTNING
- Förbä ra förutsä ningarna för fi skens reproduk on
- E miljöanpassat fi ske i balans med vad fi skbestånden långsik gt avkastar
- A höja marknads- och turistvärdet av fri dsfi sket
- Fiskerinäringen ska sträva e er a bedriva e så miljövänligt fi ske som möjligt
NULÄGESBESKRIVNING
I Skåne fi nns en lång tradi on av småskaligt kustnära fi ske. E småskaligt fi ske som bedrivs i balans med vad bestånden långsik gt avkastar är vik gt för bevarandet av en levande kust- och skärgård.
Havet utanför Skurup kommuns kust är av riksintresse för fi skenäringen och kommunen, såväl som hela Skåne, har e mycket strategiskt läge i direkt anslutning ll Sveriges vik gaste fångstområden för torsk och sill. I kommunen fi nns registrerade båtar som bedriver yrkesfi ske, vilka utgår från Abbekås och Hörte hamn.
Under 2007 landade ca 83 000 kg fi sk i Hörte och Abbekås hamn vilket var ll e värde av ca 1,3 miljoner kr. Största beståndet bestod av torsk följt av ål och skrubbskädda.
Skivarpsån är en havsöringsreproducerande å som mynnar ut öster om Abbekås på sydkusten. Fiskesträckan sträcker sig från mynningen cirka 2 km uppströms. Delar av sträckan har gjorts a rak vare både för fi sk så väl som för spor iskare. Mindre dammar har anlagts där trösklar håller kvar va net
vid lågva enperioder. Stora stenar har skapat ståndplatser på denna sträcka som digare hade slät bo en. Under lekperioden dominerar havsöringen men även regnbåge. Under övrig d är det främst gädda och abborre som fångas i ån. Reglerat spor iske är llåtet den januari ll september i åns nedre del.
Fisket i kommunen är vik gt för näringslivet såväl som ur rekrea ons och turistsynpunkt.
Länsstyrelsen anser a Sverige snarast bör införa e system som innebär a llgänglig na onell kvot fördelas så a det regionala fi sket får en fast andel av kvoten. En fördelning av kvoterna måste utgå från den fångstmängd som krävs för a uppnå målet med a bevara det småskaliga kustnära fi sket, vilket skulle gynna fi skenäringen i Skurups kommun.
Kommunen verkar för a dammar byggs i avrinningsområden för dagva en, för a sedimentera och få bort kväve och fosfor innan det går ut i åarna och förstör för djurlivet. Dammarna kommer sam digt a fungera som naturliga reproduk onsplatser för fi skyngel.
Yrkesfi skarnas möjligheter a bedriva sina verksamheter ska värnas i största möjliga mån, bland annat genom a skapa goda näringsmässiga förutsä ningar så som utrymme i hamnarna för redskap och landning av fi sk.
UTVECKLINGSFÖRSLAG
Hamnarna i kommunen behöver bli mer llgängliga för a öka a rak viteten som fi skeläge och målpunkt för turister. Kommunen kommer a söka EU-bidrag för a rusta upp hamnområdet.
Fiskebåt i Abbekås hamn
Areella näringar 14
198 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
KONSEKVENSER
KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN
E fl ertal av de na onella/regionala miljömålen berör areella näringar.
Mest u alade är dock:
3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning
8 Levande sjöar och va endrag
10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 12 Levande skogar
13 E rikt odlingslandskap
GENOMFÖRANDE
I översiktsplanen från 1992 anges som målsä ning a kommunen ska verka för odlingsfria zoner längs sjöar och va endrag samt a ingå avtal mellan kommunen och berörda markägare a inte använda kemiska gödningsmedel inom 50m från sjöar och va endrag. För de a anges a ersä ning för skördenedsä ning ska utgå, om skada eller skördenedsä ning kan visas.
De a anges om än i annan u ormning även i denna version.
FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92
I översiktsplanen från 1992 fi nns inget kapitel som behandlar området areella näringar specifi kt, vilket gör a några förändringar inte kan anges.
Läs mer om betydande miljöpåverkan i översiktsplanens miljökonsekvens-beskrivning
ETT KLIMATSMART SKURUP
Ökad andel ekologisk odling förespråkas bl.a.
genom a stora inköpare i kommunen väljer a handla närproducerad och ekologisk mat.
Dessutom föreslås Nils Holgersson gymnasiet u orma sina utbildningar mot ekologisk odling.
Träd ska nyplanteras i samman omfa ning som avverkning sker för a inte minska på
trädbeståndet och fi skerinäringen ska sträva e er a bedriva e så miljövänligt fi ske som möjligt i balans med vad fi skbestånden avkastar.
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvens-er
Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra betydande
– Minskade möjligheter för stor-jordbruk
+ Den historiska kopplingen bevaras + Ökat biotopskydd Nej
Värna om det småskaliga jordbrukandet
+ Mindre risk a de små jordbru-karna försvinner helt
– Mindre eff ek vt jordbrukande
+ En levande landsbygd är en förutsä
Åkermark av klass 8-10 ska undvaras exploatering i så stor mån som möjligt
+ Bevarat jordbruk med hög avkast-ning
– Restrik va utbyggnadsmöjligheter – Risk för utglesning eller enbart förtätning
+ Bevarande av högklassig jordbruksmark + Bidrar ll miljömål nr 13: e rikt odlings-landskap
Nej
Satsningar på bioenergi-produk on
– Kostnader i samband med anlägg-ning
+ Ökad medvetenhet + Möjlighet ll miljövänlig energiförbruk-ning
+ Bidrar ll miljömål nr 1: begränsad kli-matpåverkan
– Kan leda ll ökade transporter
Nej
Ekologisk odling – Kan leda ll a avkastningen blir lägre än för tradi onellt jordbruk
+ Ökad medvetenhet + Bidrar ll en hållbar utveckling + Minskad risk för förorening av grund-va net (Miljömål nr 9, grundgrund-va en av god kvalitet)
Nej
Förespråka närproducerad och ekologisk mat i kom-munen
+ Ökad försäljning för brukarna i kommunen
– Produkterna kan bli dyrare
+ Bidrar ll folkhälsomål nr 10: Goda matvanor och säkra livsmedel
+ Mindre transporter och mindre avgaser Nej
Skogsbruk
Återplantering av skog i samma takt som avverk-ning
– Kostnader i samband med åter-plantering
+ Ökad llgång ll strövområden + Ökad folkhälsa
+ Bevarande av skogsmiljö
+ Bidrar ll miljömål nr 12: levande skogar Nej