Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 Fabrikstorget i Rydsgård
Rydsgårds centrum är koncentrerat utmed Storgatan där den mesta servicen är lokaliserad. Där fi nns bland annat en livsmedelsbu k, en bank, e bageri, en vårdcentral samt Rydsgårdshus, som fungerar som bygdegård och lunchrestaurang. I övrigt har orten för närvarande (2008) två stycken förskolor, en årskurs F-6 skola, en fri dsgård och e äldreboende.
Bebyggelsen i Rydsgård är rela vt varierad. Det fi nns kvar en hel del kulturhistorisk bebyggelse från förra sekelski et, både pampiga tegelhus utmed Storgatan och små gathus i korsvirke på ”bakgatorna”. Annars fi nns bebyggelse från i princip alla dsepoker representerad i byn.
Grönstråk
I Rydsgård utgör Skivarpsån e mer sammanhängande grönstråk.
Framkomligheten utmed ån är dock begränsad och en gång- och cykelväg i anslutning ll ån e erfrågas av många. Enligt önskemål från byalaget skulle gång- och cykelvägen kunna u ormas som en naturs g och fortsä a söderut ll Skivarp och kusten. Byalaget har även ansökt om e LEADER-bidrag för a rusta upp området väster om Lantmännen. Vad gäller Villie kyrkby är det vik gt a den gamla bystrukturen bibehålls som egen enhet. Det är främst ur kulturmiljöhänseende som det är betydelsefullt a sta onssamhället Rydsgård inte växer ihop med den äldre kyrkbyn.
UTVECKLINGSFÖRSLAG
Utveckling av tätorter 3
34 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Utvecklingsområden
I Rydsgårds sydvästra del fi nns e område planlagt för bostadsändamål. På kartan redovisas y erligare e antal utvecklingsområden som på längre sikt är lämpliga för utbyggnad av bostäder med inslag av icke störande verksamhet.
E ersom Rydsgård har en långsträckt bebyggelsestruktur är det mest lämpligt a låta samhället växa i nordlig och sydlig riktning. På så sä koncentreras bebyggelsen i större utsträckning kring centrum och sta onen.
Vad gäller nyexploatering i utkanten av tätorten är det vik gt a bibehålla en tydlig gräns mot det omkringliggande odlingslandskapet för a markera var samhället börjar och slutar.
Rydsgårds största llgång är naturligtvis järnvägen med Pågatågstrafi ken.
Tågtrafi k innebär dock en del olägenheter och vid mer omfa ande utbyggnad på båda sidor om järnvägen kan det krävas åtgärder för a minska buller och barriäreff ekter.
Det område som är mest aktuellt för utbyggnad är markerat med A på kartan.
Där fi nns goda förutsä ningar för a skapa trivsamma boendemiljöer men markförhållandena är dåliga och noggranna utredningar krävs innan området kan exploateras.
I södra delen av Rydsgård fi nns också möjlighet ll nybyggna on med fi na utblickar över odlingslandskapet. I dagsläget är dock e erfrågan inte llräckligt stor så utbyggnaden kan ses som möjlig ur e längre dsperspek v på 15-20 år.
Omvandlingsområden
Centralt i Rydsgård ligger e industri- och verksamhetsområde som visserligen ger orten en del arbets llfällen men som genererar buller, barriäreff ekter och olycksrisker. En del av de befi ntliga företagen söker ny lokalisering i Skurups tätort och vad gäller nyetableringar bedöms e erfrågan i Rydsgård inte vara särskilt stor. Det innebär a området på sikt kan vara möjligt a ny ja på e annat sä . Marken i området är troligtvis förorenad,
men det centrala läget bidrar ll a det kan vara lönsamt a utreda saneringsmöjligheterna. Lämpligt innehåll är i första hand anläggningar för mer allmänna ändamål eller handel och service.
I anslutning ll sta onen ligger Lantmännens lagerområde som är mindre a rak vt och inte utny jas eff ek vt. Området har stor poten al och kommunen skulle gärna se lite tätare bebyggelse, som kan knyta ihop tågsta onen med centrum. Området skulle kunna inrymma bostäder med inslag av serviceverksamhet beroende på hur e erfrågan ser ut.
Verksamhetsområden
Inga nya verksamhetsområden är redovisade på utvecklingskartan.
Bedömningen görs a e erfrågan på nylokalisering av mer tradi onella verksamheter i Rydsgård inte är särskilt stor.
Icke störande verksamheter, handel och service kan med fördel inrymmas i de redovisade utvecklings- och omvandlingsområdena.
Annan typ av industriverksamhet lokaliseras lämpligen i anslutning ll det planlagda industriområdet norr om väg E65.
Planlagt industriområde
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
slagit läger, jagat och fi skat i trakten för upp ll 7000 år sedan. Skivarpsån var länge en vik g farled för handelsmän som kom längs kusten för a idka handel med Söderslä s bönder. Kanske var det dessa handelsmän som gav byn namnet Shiff endorf som nämns på 1100-talet. Landsvägen har genom seklerna utvecklats från en enkel gångs g, via rids g ll krigss g under Chris an IV danska styre, för a i modern d fungera som vik g transportled i öst-västlig riktning genom södra Skåne. Den har även påstå s dela Sverige i två likvärdiga delar, då åkermarken söder om vägen har varit särskilt bördig.
Skivarps Gästgivaregård Förutom kyrkan är
Holländaremöllan e vik gt landmärke i Skivarp. Den ursprungliga möllan sägs ha uppförts någon gång i slutet av 1700-talet men förstördes 1850 i en brand för a sedan återuppbyggas några år senare. Inne i byn ligger gästgivaregården kring vilken byns centrum vuxit fram.
Både Karl XII och Linné sägs ha stannat på gästgivaregården under sina resor.
Skivarps storhets d inföll under början av 1900-talet då järnvägen och sockerbruket kom ll byn. Under en period fanns där inte mindre än e tre otal verksamheter såsom vagnmakare, smedja, bageri, mejeri och diversehandel. Det fanns även två järnvägslinjer, en för persontrafi k och en för transporter ll och från sockerbruket. Dessutom fanns det en brandkår och den f.d. brandsta onen ligger än idag kvar vid torget och ger karaktär åt samhället.
Då Sockerbruket lades ner 1962 avstannade ll viss del byns llväxt och många verksamheter försvann. Det byggdes dock en del nya småhus under 1960-70-talen och även e antal radhus under 1980-talet. Befolkningsökningen avstannade dock under slutet av 1900-talet och höll sig konstant kring 1100 invånare. Idag är det återigen fl er som söker sig ll Skivarp och på många av de digare obebyggda tomterna uppförs nu nya enbostadshus.
Skivarp Idag bor omkring 1200 personer i Skivarp och
de fl esta bostäderna ligger på norra sidan av vägen. Majoriteten av invånarna arbetar på annan ort, framför allt i Skurup, Malmö och Ystad, vilket innebär en omfa ande arbetspendling under dag d. Medelåldern bland de boende är rela vt hög men under de senaste åren har en genera onsväxling börjat ske och nya barnfamiljer fl y ar in.
Priserna för befi ntliga hus och lediga tomter är betydligt lägre än i de större städerna och deras kransområden vilket bidrar ll det ökande intresset för orten. Skivarp betraktas
av de boende som trivsamt och lugnt med vackra omgivningar.
NULÄGESBESKRIVNING
Utveckling av tätorter 3
Byggnaden som ll en början låg på andra sidan landsvägen härstammar från Skånes danska d då det fanns särskilda förordningar om rastplatser.
36 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 I Skivarp fi nns kommersiell service i form av en dagligvarubu k, bank, pub/
pizzeria och e antal mindre verksamheter så som blomsterhandel och frisör. Det fi nns förskola, skola och skolbarnsomsorg. I Skivarp ligger e familjehus med bland annat öppen förskola och hemtjänstverksamhet. Det fi nns också e antal dagbarnvårdare samt kyrkan som bedriver barn mmar.
För äldre barn och ungdomar fi nns det en fri dsgård.
E ersom bebyggelsen etablerats längs vägen och sedan spridits i både nord- och sydlig riktning har bebyggelsestrukturen få tydliga ”årsringar” som visar olika dsepokers byggnadsideal. Utmed vägen ligger de äldsta husen, utanför dem villor från 1940-50- talen och längst i norr ligger e område som byggdes ut med småhus under 1960-70-talen. Även en del modernare bebyggelse förekommer och nu är det också aktuellt med nybyggnad av e antal villor som kan sägas representera vår ds ideal.
Grönstråk
Skivarp har en tydlig grönstruktur med e bre grönstråk från idro splatsen i väster ll sockerbruksområdet i öster. Samhället genomkorsas dessutom av två smalare grönstråk i nord-sydlig riktning längs med de separata gång- och cykelvägarna. Ortens befi ntliga grönstruktur är vik g a ta ll vara och vidareutveckla vid fram da utbyggnader, framför allt a framhäva kontakten med Skivarpsån.
UTVECKLINGSFÖRSLAG
Gamla sockerbruket i Skivarp
Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
Utvecklingsområden
I Skivarp fi nns i dagsläget redan stora områden planlagda för både bostäder och verksamheter och behovet är täckt för en överskådlig fram d. Skulle det på längre sikt uppstå e erfrågan fi nns goda förutsä ningar ll vidare utbyggnad i östra delen av samhället. Det som framför allt talar för en östlig expansion är a grönområdena kring Skivarpsån blir mer llgängliga för de boende och a det nedlagda Sockerbruket tydligare kopplas ll tätorten.
En intressant tanke är a sockerbruksbyggnadernas poten al skulle kunna utny jas genom a inrymma olika typer av lokaler för ak viteter, service, handel och verksamheter. In ll sockerbruket ligger en motorcrossbana som bör beaktas vid en exploatering.
E utvecklingsområde föreslås även i västra delen av Skivarp. De a område kan lämpligen inrymma större anläggningar för allmänt ändamål, t.ex. en fram da idro shall. Det är också e bra läge för etablering av service och handelsverksamhet som behöver ligga lä llgängligt i ortens utkant. Även e visst inslag av bostäder skulle vara möjligt i de a område. Vid exploatering är det dock vik gt a hi a lösningar för a minska vägens barriäreff ekt, i form av exempelvis en planskild gång- och cykelvägskorsning, mellan utvecklingsområdet och skolan/idro splatsen på norra sidan om vägen.
Omvandlingsområden
I Skivarp fi nns två intressanta omvandlingsområden med stor poten al. Det ena är Sockerbruksområdet som idag inte utny jas eff ek vt och det andra är det gamla sta onsområdet i södra delen av samhället. Kommunen är posi v ll a sockerbruksområdet (A) och bruksbyggnaderna rustas upp och får ny innehåll, t.ex. lokaler för ak viteter, kultur, service och/eller handel.
Det kan även fi nnas möjlighet a inrymma verksamheter med inriktning på överna ning, utställningar och/eller servering. Det gamla sta onsområdet (B) kan lämpligtvis förtätas med bostäder med visst innehåll av småskalig, icke störande verksamhet. Sta onsområdet och byggnaderna kan med rä u ormning bli spännande inslag i bebyggelsemiljön.
Det pågår för närvarande e omvandlingsprojekt för väg 101 genom Skivarp.
Vägverket som är ini a vtagare ll projektet har som sy e a åstadkomma has ghetssänkningar och skapa en trivsammare väg genom samhället. Både Skurups kommun och Skånetrafi ken är involverade i projektet som inriktas på a se vägen i e större kulturhistoriskt sammanhang och presentera eff ek va och este skt lltalande lösningar för a minska störningar från den motordrivna trafi ken. En förstudie har gjorts under våren 2008 och själva genomförandet beräknas i bästa fall kunna påbörjas 2010.
Verksamhetsområden
I anslutning ll det gamla sockerbruket fi nns e större område planlagt för verksamheter. För Skivarp görs bedömningen a e erfrågan på nylokalisering av mer tradi onella verksamheter inte är särskilt stor.
Därmed föreslås inga nya verksamhetsområden i utvecklingsförslaget, men delar av området föreslås för bostadsändamål. Icke störande verksamheter och handel kan med fördel inrymmas i de redovisade utvecklings- och omvandlingsområdena.
Utveckling av tätorter 3
38 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26
ABBEKÅS
HISTORIK
Fiskehoddor i Abbekås Trakterna kring Abbekås
har varit befolkade sedan några årtusenden f Kr. En rad bronsåldershögar, bland annat de tre Oshögarna vid Skivarpsåns utlopp och de fyra Abbekåshögarna vi nar om a platsen var betydelsefull under
bronsåldern. Annars är Abbekås känt som fi skeläge sedan dig medel d då fi sk började bli en handelsvara. Namnet härstammar troligen från Abbas eller Ebbes kås. Kås är e gammalt ord för båtplats.
Jordbruksmark
När Skåne blev svenskt 1658 var Abbekås for arande e rela vt litet fi skeläge med 26 gathus. Det var först under 1800-talets sista decennier när fi sket eff ek viserades med hjälp av större båtar och bä re fi skegarn i bomull som orten fi ck e rejält uppsving. 1872 drabbades byn av e stort bakslag när en novemberstorm orsakade väldig förödelse. Totalt förstördes 32 hus och 92 av de ca 400 invånarna blev hemlösa. För a hantera situa onen fi ck Abbekåsborna pengar ur en insamlad nödhjälpsfond och kunde därigenom återuppbygga sina bostäder. Två år senare påbörjades byggandet av hamnen och i samband med det gjordes en djupgående muddring för a möjliggöra fartygstrafi k. På så sä utvecklades orten ll en betydande hamnplats.
I början av 1900-talet startade företaget Bongs en grönsaksodling i Abbekås.
Under 1920-30-talen ändrades verksamhetens inriktning och företaget upprä ade istället en fi skkonservfabrik nere i hamnen. Fabriken fi ck betydelse för ortens utveckling e ersom den gav arbete även
ll dem som inte var fi skare. Det var även under den här dsperioden som hamnen utvecklades y erligare för a kunna ta emot ännu större fartyg.
Under andra världskriget fi ck fi sket stor betydelse e ersom fi sk var lä llgänglig och billig mat. Fiskarna hade full sysselsä ning och folk stod i kö nere i hamnen ända upp ll Kustvägen för a köpa sill. På 1960-talet upphörde sillfi sket och antalet fi skare minskade. Istället byggdes Abbekås ut med villor och blev i större utsträckning en bostadsort snarare än fi skeläge. Idag fi nns for rande 7 yrkesverksamma fi skare kvar och den äldre bebyggelsen med hamnen sä er for arande stor prägel på Abbekås.
Abbekås Idag är Abbekås e litet a rak vt kustsamhälle
med ca 700 invånare. For arande är det hamnen, stranden, fi skehoddorna och gathusen som ger orten dess speciella karaktär.
Sommar d ökar invånarantalet markant när turister, båt- och fri dshusägare anländer för säsongen. Då blir Abbekås e mycket livligt samhälle där ak viteterna framför allt inriktas på spor iske, segling, sol och bad.
Hamnen har blivit en populär fri dsbåtshamn och Abbekås båtklubb anordnar olika typer av utbildningar och kurser. Det handlar dock inte enbart om va ensporter i Abbekås utan det
fi nns även andra möjligheter ll fri dssysselsä ning. Det fi nns bland annat en gol lubb med 18-hålsbana, överna ningsmöjligheter och restaurang. I byn fi nns även idro splats, tennisbana och boulebana som kan utny jas av de boende. Även byalaget anordnar olika evenemang och ak viteter.
Serviceutbudet i Abbekås är rela vt begränsat. Förutom en dagligvarubu k så fi nns det e bibliotek och en teater. Det fi nns dock förhållandevis många småföretag i Abbekås jämfört med många andra orter av dess storlek.
Verksamheterna utgörs bl.a. av mäklare, åkeri och småföretag inom el och